Nyhetsarkiv

En studie i Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet ger ny, viktig kunskap om hur hjärnan styr gångrörelser. I försök på möss har forskarna upptäckt att särskilda startceller på olika platser i hjärnan får mössen att antingen gå eller springa. Forskningen kan resultera i nya behandlingar för sjukdomar och skador som påverkar rörelseförmågan.

Jorge Ruas, docent och forskargruppsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, har tilldelats Leif C. Groop-priset för enastående diabetesforskning. Han belönas för sin banbrytande forskning inom muskel- och träningsfysiologi.

Forskarna Petter Brodin och Carl Sellgren Majkowitz vid Karolinska Institutet har antagits till forskningsprogrammet Wallenberg Clinical Fellows, vilket innebär ett treårigt anslag som finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

Att SSRI-preparat ibland inte fungerar mot depression kan bero på genvariationer hos patienterna. En ny studie som publiceras i The American Journal of Psychiatry visar att variationer i den gen som kodar för enzymet CYP2C19 gör att en del patienter får för höga och andra för låga nivåer av läkemedlet escitalopram. Genom dosering baserat på patientens specifika genuppsättning skulle behandlingsresultatet kunna förbättras markant.

Den 14 december hölls en bokmässa på Karolinska Institutet i Solna och medverkande förlag var Fri tanke, Volante, Natur & Kultur och KIUP. Under eftermiddagen hölls även författarintervjuer och besökare hade möjlighet att ställa frågor direkt till forskare och få böcker signerade.

Tidsskriften British Journal of Pharmacology publicerar i veckan en tematisk översikt med titeln “WNT Signalling: Mechanisms and Therapeutic Opportunities”.