Publicerad: 2020-09-25 12:56 | Uppdaterad: 2020-09-25 13:45

Kvinnor kunde få barn efter äggstockstumörer

Foto: Getty Images

Kvinnor som behandlats med fertilitetsbevarande kirurgi för borderline äggstockstumörer kunde få barn. Den naturliga fertiliteten var bevarad hos de flesta kvinnorna och endast en mindre andel behövde assisterad befruktning. Överlevnaden i gruppen var också lika hög som hos kvinnor som genomgått radikal kirurgisk cancerbehandling. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Fertility & Sterility.

Gry Johansen. Foto: Christoffer Andren.

– Kvinnans förmåga att bli gravid verkar bevaras med fertilitetsbevarande kirurgisk behandling av borderline äggstockstumörer. Den här kunskapen är helt avgörande vid rådgivning och behandling av unga kvinnor med tumörer i äggstocken, säger Gry Johansen, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt effekterna av fertilitetsbevarande kirurgisk behandling, FSS, på fruktsamheten hos kvinnor i fertil ålder som behandlats mot borderline äggstockstumörer, BOT, i ett tidigt stadium. Cirka 20 procent av alla äggstockstumörer är borderlinetumörer, eller godartade tumörer med en erkänd risk för malign omvandling.

Tidigare studier av FSS vid BOT har primärt fokuserat på det onkologiska behandlingsresultatet och kunskaperna om graviditet och barnafödelse efter FSS har varit begränsade.

Radikal eller fertilitetsbevarande kirurgi

Varje år drabbas cirka 700 kvinnor i Sverige av äggstockscancer. Upp till 20 procent av äggstockstumören är BOT och av dessa diagnostiseras en tredjedel hos unga kvinnor i fertil ålder. Här är behandlingen FSS, som bevarar livmodern och åtminstone delar av äggstocken, det vanligare alternativet hos kvinnor som önskar att bevara fertiliteten.

Återfallsrisken efter FSS är större än efter radikal kirurgisk cancerbehandling, där livmodern och båda äggstockar avlägsnas, men fördelarna gör det till en vedertagen behandling av unga kvinnor. Det är viktig att i stora studier undersöka effekten av FSS, både vad det gäller fertilitet, samt dess säkerhet efter långtidsuppföljning av kvinnorna.

Data från flera register

Studien bygger på data från Sveriges folkbokföringsregister för den geografiska täckningen. Urvalet omfattar alla kvinnor mellan 18–40 år som under 2008–2015 behandlats med FSS för BOT i ett tidigt stadium, enligt Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer, SQRGC. Kontrollgruppen var kvinnor med liknande tumörer och i samma ålder som behandlats med radikalkirurgi.

De kvinnor som fött barn efter FSS-behandling identifierades med hjälp av Socialstyrelsens medicinska födelseregister, samt Nationellt kvalitetsregistret för assisterad befruktning, Q-IVF.

I Sverige erbjuds assisterad befruktning av den allmänna hälso- och sjukvården och är kostnadsfri för kvinnor som inte fyllt 40 år.

Ingen skillnad i överlevnad

Portrait of Kenny Rodriguez-Wallberg in her doctor's coat

Kenny Rodriguez-Wallberg. Foto: Anders Norderman.

Av de 213 kvinnor som genomgick FSS mellan 2008–2015 i Sverige hade 23 procent fött 62 barn efter behandlingen. En minoritet, 20 kvinnor eller nio procent av kohorten, hade genomgått assisterad befruktning. Kvinnorna som fött barn efter FSS följdes upp under 76 månader, medan kvinnorna som inte fött barn följdes under 58 månader.

Överlevnadsgraden i hela urvalet om 277 kvinnor var utmärkta 99 procent. Det fanns ingen skillnad mellan de som genomgått FSS jämfört med radikal kirurgisk cancerbehandling.

– I valet av behandling vid borderline äggstockstumörer är det viktigt att ta hänsyn både till säkerheten och effektiviteten för framtida möjligheter att få barn, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, studiens sistaförfattare och forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Studien finansierades av Cancerfonden, Radiumhemmets Forskningsfonder, Region Stockholm, och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.