Ny avhandling om att förstå preklinisk demens
Hallå där Nicola Payton, doktorand vid Aging Research Center (NVS). Den 8 oktober kommer du att försvara din avhandling ”Att förstå preklinisk demens: Tidig upptäckt av demens genom kognitiva och biologiska markörer”, vad handlar den om?
Huvudsyftet med avhandlingen var att titta på hur kognition förändras under perioden innan en klinisk demensdiagnos (den prekliniska fasen) och hur prekliniska markörer, både kognitiva och biologiska, kan användas för att identifiera personer som är mer benägna att utvecklas demens i framtiden.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Vi hittade bevis på att det finns en lång preklinisk fas, upp till 12 år före diagnos, då snabbare försämring i kognition (i synnerhet sämre episodiskt minne och ordflöde) kunde användas för att särskilja mellan prekliniskt demensstadium och normalt åldrande.
Vi fann också att det finns andra prekliniska markörer, utöver kognitiva tester, som kan användas för att upptäcka en demensutveckling upp till sex år innan diagnos, exempelvis genetiska markörer och förändringar i hjärnvolym och hjärnstruktur. Även om enbart kognitiva test var en relativt bra metod att predicera framtida demensutveckling, var kombinationen biologiska markörer och kognitiva test det mest tillförlitliga.
Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättra människors hälsa?
För att stödja utvecklingen av bättre behandlingar och förebyggande åtgärder mot demens behöver vi en bättre förståelse för de tidigaste stadierna av dess utveckling. Eftersom demens utvecklas under en lång period innan den diagnosticeras, är det väldigt viktigt att kunna identifiera personer som sannolikt kommer att utveckla demens eller som redan befinner sig i ett tidigt skede. Om vi kan identifiera de personer som är mest i behov av kliniska prövningar eller livsstilsinterventioner kan vi i framtiden förbättra chansen att förebygga eller behandla demens.
Hur ser framtiden ut för dig? Kommer du att fortsätta forska?
Jag tycker om äldreforskning, men det viktigaste för mig är att se vad forskningen bidrar med i verkligheten. Forskning är bra men det finns också andra aspekter som är mycket viktiga, som politisk rådgivning eller kommunikation av vetenskap till allmänheten. För närvarande håller jag mig öppen och letar efter något som uppfyller mitt mål att kunna göra skillnad i människors liv.