Nyhetsarkiv

Hallå där Sergiu Catrina, docent, specialistläkare och forskargruppsledare för gruppen Tillväxt och metabolism vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Hur kan vi använda digitala verktyg för att utveckla utbildningen och förbereda studenterna för arbete inom framtidens hälso- och sjukvård? Det var fokus när närmare 200 lärare samlades på Lärardagen 2 oktober.

Förmåga att gå i en relativt normal takt samt att effektivt kunna bearbeta information var de viktigaste faktorerna för att personer med multipel skleros (MS) skulle kunna fortsätta att delta i sociala aktiviteter. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som har publicerats i tidskriften Multiple Sclerosis Journal. Resultatet belyser enligt forskarna vikten av att integrera motorisk och kognitiv rehabilitering i vården av MS-patienter.

Vid KI:s installationshögtid den 17 oktober 2019 uppmärksammades flera medarbetare vid MMK. Vi gratulerar våra fyra nya professorer och de tre pristagarna vid institutionen.

KI-Kanadadagen arrangerades i Biomedicum den 17 oktober och i fokus var alla de forskarsamarbeten som vuxit fram genom åren mellan forskare på KI och i Kanada.

I denna studie har forskare verksamma vid Inst. för Onkologi-Patologi (Monica Nistér, Catharina Larsson, Adam Stenman samt Christofer Juhlin) tillsammans med kollegor från Karolinska Institutet, Storbritannien och USA, inklusive årets Nobelpristagare i medicin, Dr. WG Kaelin Jr, beskrivit en ny mekanism avseende hur vissa specifika mutationer i tumörsuppressorgenen von Hippel-Lindau (VHL) leder till ökad risk för utvecklande av pheochromocytom och paragangliom.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny och billig metod för att identifiera väldigt heterogena tumörer. Dessa är ofta mycket aggressiva och kräver därför en mer aggressiv behandling. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Personer med atopiskt eksem har många fler Staphylococcus aureus-bakterier i huden än de med frisk hud eller psoriasis. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet som publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien visar också hur S. aureus-bakterierna trängde bort andra potentiellt hälsofrämjande bakterier. Upptäckten kan vara viktig för framtida behandlingsmetoder av hudsjukdomen.

För åttonde året i rad delades KI:s global master’s scholarship ut till internationella studenter som läser KI:s masterprogram.

Svampplockare och kitesurfare som vill bota cancer och eliminera kronisk smärta – de är några av de 13 nya professorer som installerades vid Karolinska Institutet på torsdagskvällen under en ceremoni i Aula Medica. Drygt 750 gäster hade samlats för att uppmärksamma de nya professorerna plus åtta adjungerade professorer, fyra gästprofessorer, åtta pristagare och fyra medaljörer.

Drönare med hjärtstartare, artificiell intelligens och nedkylning av hjärnan – det är några av de metoder Jacob Hollenberg utvärderar för att hjälpa de uppemot 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp. I dag tar han emot Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare, och tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden till sin forskning.

På Lärardagen 2 oktober delades årets KLOK-pris ut. Det gick i år till Danderyds akademiska vårdcentral för deras välorganiserade studentarbete.

Hallå där Anne Leppänen, doktorand vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Prevention Policy and Practice (PPP), som disputerar med sin avhandling "Tobacco Cessation on Prescription – a primary healthcare intervention targeting socioeconomically disadvantaged areas in Stockholm". Vad handlar den om?

I en medicinsk kommentar till Läkartidningen argumenterar docent Rigmor Stain och professor Danuta Wasserman, chef för Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska Institutet, för att den normativa maskulina rollen är en förklaring till mäns ovilja att söka professionell hjälp vid suicidalitet.

Företaget ”Care to translate”, som är grundat och utvecklat av KI-studenter, utsågs till årets sociala entreprenör i Business Challenge 2019.

Vår högt uppskattade medarbetare Annette Heijne gick bort den 4 oktober 2019 efter lång tids sjukdom.

– MedH är en institution med fantastiska möjligheter till banbrytande translationell forskning och att få leda en sådan institution är mycket lockande, säger Petter Höglund.

Barn vars mammor använt snus under graviditeten har högre systoliskt blodtryck vid sex års ålder än barn som inte exponerats för nikotin under fosterlivet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American Heart Association.

Carl Tullus minnesfond delar ut 12 000 kr i stipendium till en läkarstudent eller doktorand med läkarutbildning vid KI. 

Forskare från Karolinska Institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har för första gången undersökt effekten av testosterontillskott hos unga idrottsaktiva kvinnor i en så kallad randomiserad, placebokontrollerad studie. Resultaten, som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine, visar att det finns ett orsakssamband mellan förhöjda nivåer av manligt könshormon och ökad så kallad aerob kapacitet hos unga kvinnor. Även muskelmassan ökade, men däremot inte muskelstyrkan.

Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet som publiceras i tidskriften JAMA. Resultatet tyder på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.

Vi blir svagare när vi blir äldre. För den som drabbas tidigt och allvarligt av muskelförlust är konsekvenserna i vardagen ofta stora. Thomas Gustafsson forskar om vad dessa förändringar beror på och hur de kan motverkas.

Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.

Kronisk njursjukdom märks sällan på ett tidigt stadium, men har stor betydelse för framtida ohälsa. Juan Jesus Carrero använder klinisk epidemiologi för att förbättra identifiering och vård av personer med njursjukdom.

Flyktingar som flyr till Sverige hade inte högre risk att dö av självmord än migranter som flyttade hit på egna villkor. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och UCL i London som har publicerats i tidskriften The British Journal of Psychiatry. Risken för självmord hos båda grupperna ökade dock ju längre de stannade i Sverige och var efter drygt 20 år nästan lika hög som hos den svenskfödda populationen.

En mobilapp för uppföljning efter kirurgiska ingrepp leder både till att patienterna mår bättre och till att vårdens kostnader blir lägre. Ulrica Nilsson forskar om hur ehälsolösningar kan förbättra perioperativ omvårdnad.

Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.

Johan Lundin använder mobila digitala lösningar och artificiell intelligens för att göra diagnostik i resursbegränsade länder tillgänglig, trygg och träffsäker. De verktyg han utvecklar kan också avlasta läkare och labbpersonal i höginkomstländer.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat den första genetiska länken till CGRP signallering och Hortons huvudvärk. CGRP är en neuropeptid som kan trigga både migrän och Hortonattacker och nu lanseras flera läkemedel framgångsrikt som har CGRP och dess receptor som mål.

Uwe Tietge forskar om vad kolesterol gör i kroppen, och varför vissa former av denna molekyl är skadliga och andra skyddande. Målet är att kartlägga grundläggande molekylära mekanismer i ämnesomsättning reglering och att identifiera nya mål för behandling av kardiovaskulär sjukdom.

Johan von Schreeb har anställts som professor i global katastrofmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap, från 15 oktober 2019.

Läkaren och forskaren, professor emeritus Gunnar Höglund avled den 3 oktober 2019. Hans betydelse för att uppmärksamma medicinskpedagogisk forskning och dess utveckling saknar motstycke i Karolinska Institutets historia.

DNA-origami handlar om hur DNA kan användas som byggmaterial för konstruktioner i nanoskala. Björn Högberg har förbättrat denna teknik och använder den till både grundforskning och utveckling av kliniska applikationer.

Keith Humphreys utvecklar och använder statistiska metoder för epidemiologisk forskning. Han intresserar sig särskilt för riskbedömning kopplat till bröstcancer samt för att studera effektiviteten i screening med mammografi.

Marie Hasselberg bedriver folkhälsoepidemiologisk forskning om olika typer av skador, som trafikskador. Syftet är att kartlägga orsaker och identifiera möjliga förbättringar. Mycket av hennes forskning sker i låg- och medelinkomstländer.

Varje år tar fler än 1000 pojkar och män i Sverige sitt liv, och pojkar och män står för 70 procent av självmorden i Sverige. Stör Döden är en gemensam kampanj från Mind, Suicide Zero och SPES.

Två forskningsprojekt vid Karolinska Institutet har tilldelats projektanslag för samverkan från European Research Council (ERC). Sammanlagt får forskarna och deras internationella samarbetspartners dela på närmare 210 miljoner kronor över en sex-årsperiod. Projekten ska öka förståelsen för hur fettcellens komponenter kan skynda på olika folksjukdomar samt bana väg för nya cancerbehandlingar.

University of Washington i Seattle, USA, har beslutat att en kommande byggnad på campus för internationell hälsa ska namnges efter framlidne KI-professorn Hans Rosling. Centret bekostas främst av medel från Bill och Melinda Gates stiftelse och beräknas stå klart hösten 2020.

I senaste numret av nyhetsmagasinet Fokus presenteras topplistor över de svenska forskare som citerats flitigast i internationella tidskrifter inom olika områden. På listan för Medicin & livsvetenskap hamnar professor Alicja Wolk på en hedrande tredjeplats. Övriga IMM-forskare som placerar sig är Matteo Bottai, Susanna Larsson, Lars Alfredsson, Bengt Fadeel, Göran Pershagen och Marie Vahter.

Grattis Lennart Ilke, senior rådgivare vid Karolinska Institutets fastighetsavdelning, som har översatt en av de böcker av 2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, som finns på svenska.

Att leva med långvarig smärta är en svår prövning – inte minst eftersom bra behandlingar i stor utsträckning saknas. Camilla Svensson forskar om mekanismerna bakom långvarig smärta och hur den kan angripas på nya, mer effektiva sätt.

Erik Melén forskar om orsaker till allergier, astma och andra lungproblem hos barn och vad som avgör hur sjukdom utvecklas på lång sikt. Målet är att utveckla kunskap och behandlingar för bättre lunghälsa genom hela livet.

Sammanlagt 170 miljoner. Det är årets utdelning från EU-kommissionen inom ramen för finansieringsprogrammet för hälsa i Horizon2020. Totalt stöds 20 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, varav tre också koordineras härifrån: en kartläggning av vad vi exponeras för i miljön; en kartläggning av hjärnans olika nervceller; samt ett projekt för att få ned dödligheten kring förlossningar i fyra afrikanska länder.

Det är Charlotte Ytterberg, Susanne Guidetti och Staffan Josephsson som får bidrag.

"Nu vill jag bli forskare", sa Sara från klass 5B på Oxhagsskolan i Husby, när hon tillsammans med klasskamrater besökte Karolinska Institutet under tisdagen.

Årets StratNeuro retreat på Sånga-Säby kursgård på Ekerö var som vanligt intressant och välbesökt.

Laura Crucianelli svarar på frågan vad vi vet om "autonomous sensory meridian response" (asmr) i KI:s podcast Medicinvetarna #24.

Personer med låga poäng på intelligenstest i ungdomen löper högre risk för självmord och självmordsförsök senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har följt nästan 50 000 svenska män från 1970-talet fram till nyligen. Studien publiceras i tidskriften Psychological Medicine.

2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har förklarat en livsnödvändig förmåga – hur celler anpassar sig efter tillgången på syre. Upptäckterna har öppnat nya strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och flera andra sjukdomar och undersöks nu vidare vid bland annat Karolinska Institutet.