Stora kliniska förändringar hos äldre vuxna med multisjuklighet under en 12-årsperiod
Forskare vid Aging Research Center, KI, och forskare från Italien och Spanien studerade hur multisjuklighet, när en person har två eller flera kroniska sjukdomar samtidigt, förändras över tid under en 12-årsperiod bland äldre personer genom att titta på data från den nationella longitudinella populationsstudien SNAC-K. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Multisjuklighet, närvaron av minst två kroniska sjukdomar hos en individ, är vanligt bland äldre. Efter 60 års ålder förekommer det hos 6-9 av 10 individer. Multisjuklighet är associerat med flera negativa hälsorelaterade utfall och utgör ett stort hinder för hälsosamt åldrande i och med att det ökar risken för nedsatt funktion, sjukhusvistelse och död. Det som gör multisjuklighet problematiskt att hantera kliniskt är det ensidiga sätt som kroniska sjukdomar sätts samman och det leder till mycket komplexa sjukdomsmönster. Det finns olika orsaker till att flera sjukdomar klustrar hos en och samma individ och en orsak är att de har gemensamma riskfaktorer och patologiska mekanismer (t ex rökning) och det faktum att de ibland är komplikationer av andra sjukdomar (t ex stroke till följd av högt blodtryck). Med en gemensam insats av vår forskargrupp vid Aging Research Center och forskare från Spanien och Italien, använde vi en ny metod för att karaktärisera utvecklingen av multisjuklighet över tid.
För första gången kunde vi i denna studie beskriva det naturliga förloppet av multisjuklighet över tid bland individer i åldern 60 till 100 år. Genom att använda data från SNAC-K, som består av hälsoinformation från mer än 3000 personer, kunde vi identifiera sex olika grupper som delar samma sjukdomsmönster: 1) psykiatriska sjukdomar och luftvägssjukdomar, 2) hjärt-kärlsjukdomar, 3) luftvägssjukdomar och muskuloskeletala sjukdomar, 4) kognitiv och sensorisk nedsättning, och 5) ögonsjukdomar och cancer. Det sjätte klustret bestod av individer med mindre allvarlig multisjuklighet, mestadels kardiometabola riskfaktorer (t ex diabetes och högt blodtryck). Detta har vi identifierat som ospecifik multisjuklighet. Intressant nog innefattade det ospecifika klustret 50 % av studiepopulationen.
Genom att identifiera och följa utvecklingen av olika kluster av multisjuklighet under 12 år har vi funnit information som är av väsentlighet för både sjukvårdspersonal och forskare. Den första anmärkningsvärda utvecklingen innefattade gruppen av individer som hamnade i det ospecifika klustret vid det första mättillfället. Antalet personer i detta kluster halverades vid den tolvåriga uppföljningen eftersom majoriteten då övergick till andra specifika kluster av multisjuklighet. Med tanke på den unga åldern och mindre komplexa sjukdomsbild hos dessa individer, skulle de kunna betraktas som en riskgrupp för att utveckla mer komplex multisjuklighet och kan därför potentiellt vara mottagliga för förebyggande insatser. Den andra relevanta utvecklingen styrdes av den höga dödligheten hos individer i kluster som innefattade hjärt-kärlsjukdomar (t ex hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom), neuropsykiatriska sjukdomar (t ex demens och depression) och luftvägssjukdomar (t.ex. astma, bronkit). Trots att dessa endast representerar omkring en fjärdedel av deltagarna stod de för mer än hälften av alla dödsfall under uppföljningsperioden.
Även om vi behöver bli ännu bättre på att urskilja de underliggande mekanismerna för multisjuklighet, kan kunskap om kluster av multisjuklighet och dess utvecklingsbanor leda till bättre beslutsfattande gällande patienter med multisjuklighet på varje hälso-och sjukvårdsnivå. Det kan även öka sannolikheten att rätt målgrupp väljs ut i framtida interventionsstudier. Vår djupgående analys av övergångar mellan kluster av multisjuklighet över tid, kommer kunna bidra med unika ledtrådar till de mekanismer som ligger till grund för de komplexa sjukdomsbilder som kan ses hos äldre personer. Det individcentrerade perspektiv (d.v.s. kluster av individer) som upprätthållits i denna studie går i linje med principerna för individanpassad sjukvård, som inte bara specialiserade discipliner närmar sig, utan även geriatrisk sjukvård och äldreforskning.
Följande forskare var en del av den tvärvetenskapliga grupp som arbetat med detta projekt:
Davide L Vetrano, Albert Roso-Llorach, Sergio Fernández, Marina Guisado-Clavero, Concepción Violán, Graziano Onder, Laura Fratiglioni, Amaia Calderón-Larrañaga, Alessandra Marengoni
Publikation
Vetrano, D.L., Roso-Llorach, A., Fernández, S., Guisado-Clavero, M., Violán, C., Onder, G., Fratiglioni, L., Calderón-Larrañaga, A., & Marengona, A. (2020). Twelve-year clinical trajectories of multimorbidity in a population of older adults. Nature Communications 11, 3223. Nature Communications June 26 2020
Anslag
Detta projekt fick stöd från grundarna av Swedish National study on Aging and Care (SNAC): Socialdepartementet, deltagande landsting och kommuner, samt Vetenskapsrådet (VR). Specifika forskningsanslag har mottagits från Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Gamla Tjänarinnor och Ermenegildo Zegna Foundation.