Utrikesfödda med psykos tvångsvårdas i högre utsträckning än svenskfödda

- Vi såg att den ökade risken för tvångsvård bland utrikesfödda i Sverige var huvudsakligen koncentrerad till personer från Mellanöstern och Afrika. Vi tror att både kulturella och strukturella faktorer bidrar till dessa skillnader i tvångsvård och att ytterligare forskning behövs för att förstå vad som driver dessa oproportionerliga förhållanden, säger Anna-Clara Hollander, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.  

Tidigare studier från Kanada, Storbritannien och Nederländerna har visat på en högre risk för tvångsvård för migranter och etniska minoriteter diagnostiserade med psykiatriska sjukdomar. I den här svenska studien studerade forskarna nästan 12 000 män och kvinnor som diagnostiserats med psykos mellan 2001 och 2016. Nästan 1 300 (10,8 procent) av dessa lades in för tvångsvård vid deras första diagnostiska vårdtillfälle.

Högre risk för tvångsvård vid första vårdtillfället

Analysen visade att risken för tvångsvård på grund av psykos ökade med 48 procent för utrikesfödda och med 27 procent för barn till utrikesfödda jämfört med den svenskfödda befolkningen. Utrikesfödda från Afrika söder om Sahara hade 94 procent högre risk för tvångsvård medan utrikesfödda från Mellanöstern och Nordafrika samt med icke-nordisk europeisk bakgrund hade 46 respektive 27 procents högre risk för tvångsvård. Att vara bosatt i ett område med många utrikesfödda från samma region var associerat med en ännu högre risk för tvångsvård. Resultaten var oberoende av ålder, kön, familjeinkomst, lokal fattigdom och befolkningstäthet.

- Våra resultat belyser vikten av att beakta ursprungsregion utöver migrantstatus för att förstå mönster i tvångsvården i Sverige. Den visar också att den delade erfarenheten av migration kan vara mindre betydelsefullt för risken för tvångsvård för psykiatriska sjukdomar än kulturella och strukturella faktorer som framförallt drabbar vissa grupper, säger James B. Kirkbride, psykiatrisk epidemiolog vid avdelningen för psykiatri vid UCL, och studiens korresponderande författare.

Kulturella och strukturella faktorer

Möjliga förklaringar till skillnaderna inkluderar språkförbristningar, brist på kulturellt anpassad vård, avsaknad av förtroende för hälso-sjukvården, och kulturella skillnader i synen på psykiatrisk vård. Dessa mekanismer kan leda till att den första kontakten med sjukvården sker när patienten befinner sig i ett allvarligare stadium av psykos, vilket kan förklara en högre förekomst av tvångsinläggning. En annan möjlig förklaring kan vara förekomst av strukturell och institutionell rasism. Forskarna understryker dock att mer forskning behövs för att förstå vilka bakomliggande mekanismer driver skillnader i behandling för nyinsjuknade i psykos.

Sverige är ett av få länder där beslutet om tvångsvård fattas av en psykiatriker. Det kan förklara varför andelen psykosdrabbade som lades in för tvångsvård i denna studie var lägre än vad som setts i tidigare studier i andra länder.