Forskningsprojekt inom Neuropsykoimmunologi får forskningsbidrag från Hjärnfonden
Sophie Erhardts forskargrupp vid Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, beviljas ett forskningsbidrag på totalt 1 200 000 SEK från Hjärnfonden.
Professor Sophie Erhardt, berätta om det forskningsbidrag ni fått från hjärnfonden?
– Vi har fått ett två-årigt anslag från Hjärnfonden nu i juni 2020. Vi kommer få 600 000 SEK per år.
Berätta om projektet som ni fått forskningsbidrag för?
– Vår ”Kynurensyra-hypotes för schizofreni” innebär att centrala nivåer av den endogena glutamat-receptor antagonisten kynurensyra (KYNA) är förhöjda hos patienter med psykossjukdomar. En överproduktion av KYNA medverkar i patofysiologin vid schizofreni och orsakar förändringar i glutamaterg och dopaminerg neurotransmission som i sin tur ger upphov till psykos och kognitiva problem.
– En orsak till att det produceras mycket KYNA i hjärnan är bland annat immunaktivering. Vårt projekt handlar om att ta fram ett nytt läkemedel som förhindrar immun-inducerad syntes av KYNA och som på så sätt motverkar psykotiska symtom och kognitiv dysfunktion hos de individer som producerar mycket KYNA till följd av immunaktivering. Detta är en helt ny strategi för att behandla inte bara symtomen, utan även de bakomliggande mekanismer.
Bakgrund till projektet
– Schizofreni är en tragisk och förödande psykisk sjukdom som drabbar ungefär en procent av befolkningen. I Sverige beräknas de direkta kostnaderna för hälsovården till 4 miljarder SEK per år. De läkemedel som nu används ger endast symptomlindring och är baserade på principer från 1950-talet. De är endast delvis framgångsrika, bara hos tjugo procent av patienterna försvinner symtomen helt och ca 25 % svarar inte alls på medicineringen.
– Världshälsoorganisationen (WHO) har listat schizofreni som en av de tio främsta orsakerna till handikapp. Behovet av nya läkemedel är därför enormt.