Skip to main content
Publicerad: 2020-07-01 12:05 | Uppdaterad: 2020-07-01 16:01

Blodprover kan förutsäga risk för skrumplever

Hannes Hagström är specialistläkare inom hepatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet Foto: Ulf Sirborn.

Upprepade mätningar av biomarkören FIB-4 i blodet med några års mellanrum kan förutsäga risken att drabbas av svår leversjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Hepatology. Risken för skrumplever ökar hos personer där nivåerna av denna markör stiger mellan två testtillfällen.

Fettinlagring i levern är vanligt förekommande, och ses ofta hos personer med övervikt eller diabetes. I värsta fall kan fettlever leda till skrumplever eller levercancer. Det är ovanligt att detta inträffar, men hos de som drabbas uppstår symtom ofta först i ett sent skede när det inte finns någon bra behandling.

– Det är svårt att förutsäga risken att drabbas av skrumplever, även om man kan få viss ledning i att använda vanliga blodprover som mäter leverskada. Därför ville vi undersöka om det så kallade FIB-4-värdet kan öka träffsäkerheten i identifieringen av personer med hög risk, säger studiens försteförfattare Hannes Hagström, specialistläkare inom hepatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet.

Mycket stor population

Den nya studien visar att upprepad provtagning och mätningar av FIB-4-värdet bättre kan förutsäga risken för framtida skrumpleversjukdom, jämfört med att bara mäta FIB-4 vid ett tillfälle. Forskarna använde sig av AMORIS-kohorten som innehåller svar från laboratorieprover i en mycket stor population, undersökt mellan 1985 och 1996. Hos drygt 40 000 personer fanns blodprovsdata för FIB-4 från flera provtagningstillfällen. Personerna följdes i nationella register för att se vilka som drabbades av skrumplever.

Huvudfyndet var att risken för skrumplever ökar hos personer där FIB-4-värdet stiger mellan två testtillfällen, och minskar när värdet sjunker. På detta sätt kunde forskarna identifiera nästan hälften av dem som senare drabbades av skrumplever. Ett problem var dock att träffsäkerheten trots upprepad provtagning var relativt låg med risk för falskt positiva svar.

Studien fastslog också att det tog lång tid att utveckla skrumplever och att det därför troligen kan räcka att mäta FIB-4-värdet med flera års mellanrum.

Identifiera personer i primärvård

– Vi visar att den här biomarkören är användbar för att identifiera personer i primärvård med ökad risk för skrumplever som kan behöva utredas mer noggrant samt för att utesluta personer som inte har behov av detta. Men metoden behöver vidareutvecklas för att minska risken för falskt positiva provsvar, vilket kan leda till onödiga undersökningar hos friska personer, säger Hannes Hagström.

Studien genomfördes med stöd från läkemedelsföretaget AstraZeneca, Region Stockholm och Gunnar & Ingmar Jungners Stiftelse för Laboratoriemedicin. Hannes Hagström har mottagit konsultarvoden från Novo Nordisk, Gilead Sciences Inc., IQVIA och Intercept Pharmaceuticals, och har varit rådgivande styrelsemedlem i Bristol Myers-Squibb och Gilead Sciences (allt utan koppling till den aktuella studien). Hannes Hagströms institutioner har mottagit forskningsanslag från Gilead Sciences Inc (institutionen för medicin, Huddinge) och Intercept Pharmaceuticals (Karolinska Universitetssjukhuset).

Publikation

"Repeated FIB-4 measurements can help identify individuals at risk of severe liver disease"
Hannes Hagström, Mats Talbäck, Anna Andreasson, Göran Walldius och Niklas Hammar
Journal of Hepatology, online 1 juli 2020, doi: 10.1016/j.jhep.2020.06.007