Publicerad: 2020-07-08 15:39 | Uppdaterad: 2020-07-09 11:40

Ny metod för att beräkna risker med hormonstörande ämnen i dricksvatten

Antero Silva, doktorand på IMM och Mattias Öberg, docent på IMM Foto: Privat

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en ny metod som kan underlätta för myndigheter att bedöma hälsorisker med hormonstörande ämnen i miljön.

Forskarna har utgått ifrån exponeringsdata från befolkningen i Ronneby där dricksvattnet blivit förorenat av så kallade PFAS-ämnen från brandskum. Studien, som publiceras i Environmental Health Perspectives, visar med hjälp av den nya metoden att det främst är kvinnor som riskerar att drabbas av sänkta nivåer av sköldkörtelhormon kopplat till PFAS i dricksvatten.

PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) finns i allt från skidvalla till stekpannor och brandskum. De är mycket långlivade och skadliga för både hälsa och miljö. PFAS kan bland annat orsaka försvagat immunsystem, sänkt födelsevikt och påverka kroppens nivåer av sköldkörtelhormon. På flera platser i landet, särskilt nära brandövningsplatser, har man uppmätt höga halter PFAS i dricksvattnet. Det finns därför ett stort behov att utreda vilka hälsorisker befolkningen utsatts för.

– Det räcker inte att veta att halterna överstiger ett gränsvärde. Vi ville ta fram en metod som beskriver hur stor risken är och samtidigt hanterar den osäkerhet som finns i underlaget, säger studiens försteförfattare Antero Silva, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Problemen med PFAS uppmärksammades nyligen i den verklighetsbaserade Hollywoodfilmen Dark Waters, där man får följa advokaten Robert Bilott, spelad av Mark Ruffalo, som avslöjar hur industrin i USA under årtionden mörkade riskerna med PFAS. Även i Sverige pågår ett rättsligt efterspel där befolkningen i en av de värst drabbade orterna, Ronneby, stämt det kommunala vattenbolaget.

I den nya studien kopplar forskarna samman information om hur PFAS-ämnen påverkar nivåerna av sköldkörtelhormon med kunskap om hur stora skillnader det finns i känslighet mellan olika individer.

Forskarna har utgått ifrån exponeringsdata från Ronneby för att beräkna hur stor andel av befolkningen som kan ha fått halten av sköldkörtelhormon påverkad. Bland kvinnor från det förorenade området beräknar man att cirka fyra procent hade PFAS-halter i blodet som var tillräckligt höga för att orsaka en sänkning av hormonnivåerna.

– Genom en stor mängd upprepade datorsimuleringar kan vi beskriva risken i termer av sannolikhet. Resultaten visar att det främst är kvinnor som riskerar att drabbas och att de som levt länge i Ronneby har en högre risk för sänkta nivåer av sköldkörtelhormon, säger Antero Silva.

Sköldkörtelhormon styr ämnesomsättningen i kroppen och alltför låga nivåer (så kallad hypotyreos) kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och depression. Hormonet är också mycket viktigt under fosterutvecklingen. 2019 behandlades 472 000 personer i Sverige med läkemedel mot låga hormonnivåer. Av dessa var 82 procent kvinnor. Den nya studien fokuserar dock inte på risken för sjukdom utan tittar på sannolikhet för att hormonnivåer påverkats i en viss befolkningsgrupp. Därför går det inte att peka ut vilka enskilda individer som drabbats, utan enbart beskriva risken på befolkningsnivå.

– Det är många faktorer som påverkar om man blir sjuk. Kroppen har en förmåga att kompensera för miljöns påverkan, men PFAS är en faktor som kan öka riskerna. Därför är det viktigt att man kontrollerar hälsan hos de som exponerats för PFAS, säger Antero Silva.

Idag bedöms risker med kemikalier i miljön främst genom att man jämför exponeringen med olika gränsvärden, vilket kan ge ett falskt intryck av att det finns en tydlig gräns mellan farligt och ofarligt. I framtiden hoppas forskarna att den nya metoden ska kunna hjälpa myndigheter att analysera risker mer noggrant och samtidigt ta hänsyn till osäkerhet och variation på ett bättre sätt.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Formas.