Tydligt samband mellan inkomst och överlevnad efter lungcancerkirurgi
Patienter med låg inkomst har högre risk att dö efter lungcancerkirurgi än patienter med hög inkomst. Sambandet kvarstår även om man tar hänsyn till förekomst av vanlig samsjuklighet och andra faktorer som är kända för att öka risken för död. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Thorax.
Det är sedan tidigare känt att överlevnadsskillnader i en befolkning bland annat är kopplade till skillnader i socioekonomiska förutsättningar. Dessutom verkar överlevnadsgapet öka, delvis på grund av skillnader i dödlighet från hjärtkärlsjukdom och cancer.
Svenska befolkningsstudier har exempelvis visat att utbildningsnivå påverkar överlevnaden i lungcancer och att det finns en stark koppling mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi. Forskargruppen i den här studien ville därför undersöka om det fanns ett samband mellan disponibel familjeinkomst och överlevnad efter lungcancerkirurgi.
- Sverige har en skattefinansierad allmän sjukförsäkring som syftar till att ge samtliga invånare likvärdig vård och därför var vår hypotes att disponibel familjeinkomst inte skulle vara associerat med överlevnad efter lungcancerkirurgi, säger studiens försteförfattare Erik Sachs, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi samt ST-läkare vid medicinsk enhet för thoraxkirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset.
Hög inkomst kopplat till 23 procent lägre dödlighet
Forskarna genomförde en populationsbaserad registerstudie som inkluderade 5 500 patienter som opererats för lungcancer mellan 2008 och 2017. Under den genomsnittliga uppföljningsperioden på 3,2 år dog 1 736 patienter. Efter att ha tagit hänsyn till en rad faktorer som är kända för att öka mortalitetsrisken, inklusive hög ålder, rökning och vanlig samsjuklighet som till exempel hjärt-kärlsjukdom, fann forskarna att patienter med hög inkomst hade 23 procent lägre risk att dö jämfört med patienter med låg inkomst.
- Tvärtemot vår hypotes så visade analysen att patienter med låg inkomst hade en signifikant sämre långtidsöverlevnad efter en lungcanceroperation jämfört med patienter med hög inkomst. Exakt vad som orsakar detta samband vet vi inte. För att kunna svara på detta krävs ytterligare studier som undersöker mekanismerna bakom associationen, säger Erik Sachs.
Forskarna noterar att de saknade information om kost, fysisk aktivitet och socialt stöd, faktorer som tidigare kopplats till socioekonomisk status och som eventuellt skulle kunna påverka överlevnaden.
Går att förbättra
- Det är rimligt att anta att det finns ett antal faktorer som påverkar överlevnaden i lungcancer negativt, och vars effekter skulle kunna gå att mildra. Våra fynd är viktiga eftersom de pekar på att prognosen hos patienter med låg disponibel familjeinkomst sannolikt skulle kunna förbättras med hjälp av adekvata åtgärder men vi behöver först identifiera vilka åtgärder som är ”rätt” åtgärder, säger Veronica Jackson, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt specialistläkare i thoraxkirurgi.
Den aktuella studien är finansierad med medel från bland annat Hjärtlungfonden, Åke Wibergs Stiftelse, Karolinska Institutets Stiftelser och Fonder, och det regionala ALF-avtalet mellan Region Stockholm och Karolinska Institutet.
Publikation
”Household disposable income and long-term survival after pulmonary resections for lung cancer”, Erik Sachs, Veronica Jackson, and Ulrik Sartipy, Thorax, online 20 juni, 2020, doi: 10.1136/thoraxjnl-2019-214321