Nyhetsarkiv

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

I en ny studie har forskare från  Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet visat en tydlig länk mellan spelförståelse och hjärnans förmåga att skapa och anpassa sig under tidspress. Studien publiceras i Nature Publishing Groups tidskrift Scientific Reports.

Forskare vid gruppen Klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har med hjälp av ny teknik kunnat visa på skillnader mellan genomblödningen i kvinnors och mäns hjärtan. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Scientific Reports.

I ett samarbetsprojekt mellan Karolinska institutet, Karolinska universitets sjukhuset, Uppsala universitet och Åbo universitet under ledning av professor Agneta Nordberg NVS, KI har skillnader i patologiska förändringar studerats med PET ligander i hjärnvävnad hos olika ärftliga former av Alzheimers sjukdom jämfört med sporadisk Alzheimer.

Vid psykos har utrikesfödda från Afrika och Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade redan vid första vårdtillfället jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Det visar en stor nationell studie av forskare vid Karolinska Institutet och University College London i Storbritannien som publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet som publiceras i Journal of the National Cancer Institute. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader.

Några av träningens hälsoeffekter kan bero på att mångårig konditionsträning förändrar aktiviteten hos viktiga gener i våra muskler. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och University of San Diego i USA i tidskriften Cell Reports. Studien visar också att långvarig träning dramatiskt minskar de könsskillnader som ses hos otränade individer. Resultaten kan ha betydelse för förebyggande av metabola sjukdomar som typ II-diabetes.

Karolinska Institutet leder en omfattande studie för att kartlägga pandemins påverkan på människors psykiska hälsa. Deltagarna följs under tiden pandemin varar och ytterligare fem år genom regelbundna enkäter och registerutdrag. Studien kan bli en av världens största i ämnet med parallella samarbetsprojekt i totalt sju länder.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie på möss visat på en potentiell viktig behandling för att förbättra neurologisk återhämtning vid diabetes och stroke. Behandlingen baseras på att normalisera kroniska glukosnivåer efter stroke. Forskarna hoppas att resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes, kan förbättra strokebehandlingen hos personer med diabetes.

Patienter med låg inkomst har högre risk att dö efter lungcancerkirurgi än patienter med hög inkomst. Sambandet kvarstår även om man tar hänsyn till förekomst av vanlig samsjuklighet och andra faktorer som är kända för att öka risken för död. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Thorax.

Under de två mest intensiva månaderna av konstaterad samhällsmitta i Stockholmsregionen av SARS-CoV-2 kan vi rapportera en mycket låg sjuklighet hos barn i covid-19, trots öppna för- och grundskolor.

Professor Janne Johansson har fått uppdraget som prefekt vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, med början 1 september 2020 till 31 augusti 2025.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny samverkan mellan två proteiner som minskar risken för DNA-skador och cancerutveckling på cellnivå. Rönen om proteinerna RTEL1 och Poldip3 publiceras i tidskriften Genes & Development.

Johan Rehnberg, vid ARC, tilldelas FORTE-bidrag om totalt 2,4 miljoner SEK, för en postdoc-tjänst i Nederländerna där han ska forska om "Att förbättra folkhälsan i den äldre befolkningen: finns det en motsättning mellan effektivitet och ojämlikhet?".

Anders Jahres pris till yngre forskare tilldelas Niklas Björkström på Centrum för infektionsmedicin för hans upptäckter om hur NK-celler utvecklas och fungerar i fysiologiska och patologiska situationer.

Det nya coronaviruset och covid-19 har lett till extra stort intresse för att stödja medicinsk forskning och andra insatser mot pandemin. Karolinska Institutet (KI) har under de senaste månaderna tagit emot rekordmånga donationer från privatpersoner, stiftelser, näringsliv och organisationer. Pengarna behövs – den här forskningen är nödvändig i arbetet mot pandemin.

Tre forskare vid Karolinska Institutet har fått anslag från AF Försäkring för forskning om hur covid-19 och pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Sammanlagt rör det sig om närmare 11 miljoner kronor i forskningsbidrag.

Forskare vid Karolinska Institutet och Nanyang Technological University (NTU) i Singapore har funnit att claustrum, en tunn hinna intill striatum i storhjärnan, egentligen är indelat i funktionella anslutningsmoduler, vilket kullkastar den rådande idén att den agerar som ett nav. Studien publiceras i Current Biology.

Stort grattis till Andrea Carmine Belin och Caroline Ran, från institutionen för neurovetenskap, som har fått Hjärnfondens forskningsanslag 2020 i två år för sitt projekt om Hortons huvudvärk, en neurovaskulär sjukdom som leder till extrem smärta och för vilken det i dagsläget saknas botemedel.

Nya data gällande dödsorsaker i Sverige för kalenderåret 2019 har publicerats av Socialstyrelsen. NASP har bearbetat statistik rörande självmord.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att överdriven nedbrytning av cellernas kraftverk, mitokondrier, spelar en viktig roll vid mitokondriesjukdomar hos barn. Dessa ärftliga metaboliska störningar kan resultera i allvarlig påverkan på bland annat hjärnans funktioner. Studien publiceras i EMBO Molecular Medicine.

Skademinimeringsprogram, som sprututbytesprogram, är ett effektivt sätt att minska injektionsrelaterat riskbeteende hos både kvinnor och män som injicerar droger, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Hälsosatsningen En Frisk Generation har bidragit till att barnfamiljer i resurssvaga områden som deltagit i programmet rör på sig mer och många barn och vuxna har fått en förbättrad livskvalitet. Det visar en utvärdering av programmet som letts från Karolinska Institutet och nu publicerats i två vetenskapliga artiklar. Särskilt för mammor och flickor har programmet haft en positiv effekt.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan eventuellt användas för att behandla patienter med covid-19, enligt en studie av ett internationellt forskarlag som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet. Fynden, som publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine, är ett exempel på hur AI-algoritmer kan hjälpa till att identifiera befintliga läkemedel som potentiellt kan ha effekt mot nya sjukdomar.

Att en enskild population av stamceller har kapaciteten att på ett tidsmässigt förutsägbart sätt bilda flera olika celltyper, är fundamentalt för utvecklingen av komplexa organ. För att uppnå detta måste stamceller kunna balansera självförnyelse som säkerställer att stamceller bibehålls över tid, med cellulär differentiering som resulterar i att mogna celler bildas. Hur detta regleras på genetisk nivå har hittills varit oklart.

Forskare vid Karolinska Institutet är del av ett konsortium som beviljats nästan 66 miljoner euro (690 miljoner kronor) av europeiska Innovative Medicines Initiative (IMI) och dess samarbetspartners. Medlen ska användas till att utveckla, testa och tillgängliggöra kemiska substanser och andra forskningsverktyg som kan bana väg för nya läkemedel och behandlingar av sjukdomar inom bland annat inflammation och cancer.

School of Health Innovation är det första och enda nordiska initiativet som erbjuder kurser i innovation som en förlängning av de akademiska ämnena hälsovetenskap och livsvetenskaper. Skolan grundades av Karolinska Institutet, KI, Oslo universitet, UiO, och Norwegian University of Science and Technology NTNU. Nu ansluter även Köpenhamns universitet samtidigt som stiftelsen Novo Nordisk Foundation tillkännager sitt stöd med över 10 miljoner kronor skolan under de kommande tre åren.

Nu är det dags för terminens broschutdelning för KI:s nybakade sjuksköterskor den 4 juni kl 14. Det speciella denna termin är att den kommer att ske digitalt. I princip blir det samma innehåll som vanligt förutom att MF kammarensemble inte kan delta utan det blir inspelade fanfarer och så blir det inget gemensamt tårtmingel efteråt.

Göran Stiernstedt knyter på sätt och vis ihop säcken med sitt nya uppdrag som KI:s styrelseordförande. Han är utbildad till läkare vid Karolinska Institutet, och vid KI är han tillbaka.

Tobias Alfvén, docent i global hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet har valts till ny ordförande i Svenska Läkaresällskapet och tillträder den 1 juli, 2020.

Professor Marie Wahren-Herlenius, institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2020 på 15 miljoner kronor. Hon får anslaget för sin forskning om hjärtskador hos barn orsakade av inflammatoriska sjukdomar.

Anders Jahres stora medicinska pris till Jiri Bartek och Anders Jahres pris till yngre forskare till Niklas Björkström. Priset delas ut av Universitetet i Oslo.

I en dansk-svensk populationsbaserad kohortstudie av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) mellan åren 1969-2017 och deras matchade kontroller från, fann Ola Olén, Jonas F Ludvigsson och kollegor att IBD-patienter hade en ökad risk för tunntarmscancer.

Forskare vid Medical Management Centre (MMC), Karolinska Institutet, har beviljats finansiering för forskningsprojektet "Beslutsbryderi: professionellas bedömningar angående ineffektiva insatser i hälso- och sjukvården". Vi bad projektledaren Henna Hasson berätta lite mer om projektet.

Alexander Fyrdahl vid gruppen Klinisk fysiologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Applications of the golden angle in cardiovascular MRI" den 5 juni 2020. Huvudhandledare är Andreas Sigfridsson.

Narkosmedlet ketamin har i låga doser visat sig ge snabb effekt mot svårbehandlad depression. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de har identifierat en viktig måltavla för läkemedlet – en specifik mottagare för serotonin i hjärnan. Fynden som publiceras i Translational Psychiatry ger hopp om nya, effektiva depressionsläkemedel.

Isabella Ekhedens avhandling fokuserar på cancer i magsäcken och matstrupen som hör till de dödligaste cancerformerna i världen. Målet med avhandlingen har varit att utforska förstadier till cancer i magsäcken och matstrupen samt studera hur valet av cellgiftsbehandling påverkar överlevnaden hos patienter med cancer i magsäcken och matstrupen.

Karolinska Institutet har tagit fram en ny utbildning, "Motiverande ledarskap”, som riktar sig till ledare och chefer. Den är på 7,5 högskolepoäng och använder MI (Motivational Interviewing) och beteendeanalys (OBM) för att vidga ledarskapsbegreppet. En av kursledarna, John Sjöberg, tror att det efter stora förändringar som coronapandemin krävs ledare som reflekterar kring vad som gjorts för att skapa en effektiv och interaktiv kommunikationskultur under förändringsarbetet.

Läkarstudenter på Danderyds sjukhus får i år prova på det senaste inom virtual reality (VR). I coronans spår är ingenting som det brukar, detta gäller även undervisning för läkarstudenterna som går kursen ’Akuten som arbetsplats’ på termin 10 på läkarprogrammet. De har nu fått prova på det senaste inom VR när de övar triagering (prioritering bland patienter) i momentet katastrofmedicin.

Hallå där Anna Bergström! Forskningsprojektet "Att bygga kapacitet för implementering inom hälso- och välfärdsorganisationer – en longitudinell utvärdering av ett metodstöd i implementering för arbetsgrupper" är ett av de 14 projekt som beviljats medel från Forte. Kan du berätta lite mer om projektet du ska driva?

Vi gratulerar Anna Martling, professor i kirurgi och forskargruppsledare för gruppen Kolorektal kirurgi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har blivit utsedd till hedersledamot av the American Society of Colon and Rectal Surgeons.

En ny studie har startat för att utvärdera helgenom- och RNA-sekvensering som den primära diagnostiska metoden för patienter i Sverige med akut leukemi. Projektet är ett samarbete mellan den nationella FoU-plattformen Genomic Medicine Sweden och medtechföretaget Illumina – och leds från Karolinska Instiutet.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styra produktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl som spelar en viktig roll i cancer kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.

Samarbete, tydligt beslutsfattande för vårdpersonal samt flexibla beredskapsplaner är nyckelfaktorer för att upprätthålla hälso- och sjukvårdssystem vid utmaningar som en översvämning, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Unik litteraturöversikt över viktigt och lite utforskat tema: Interventioner för att informera våra vuxna patienters minderåriga barn om deras föräldrars sjukdom.

Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall. Det visar en studie i Molecular Biology and Evolution av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Tyskland.

Vi gratulerar Anders Franco-Cereceda, professor i thoraxkirurgi och prefekt vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har blivit invald i the American Association for Thoracic Surgery.

Hej Ingmar Ernberg, medförfattare och professor vid institutionen för Mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC). Grattis till er nya bok “Kvantfysiken och livet” som precis har släppts. Vad handlar den om?

Svensk hälso- och sjukvård beskrivs ofta som fragmenterad med flera olika vårdnivåer, huvudmän och vårdgivare. Denna fragmentisering kan leda till negativa konsekvenser i en persons vård och rehabilitering. Detta är särskilt aktuellt när flera aktörer är inblandade i ett vårdförlopp såsom exempelvis vid stroke.