Nyhetsarkiv

Vi vill gratulera Victoria Menéndez-Benito vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått ett tvåårigt forskningsanslag inom programmet för strategisk mobilitet från Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF). Dessa bidrag har som mål att öka kunskapsutbyten, personliga utbyten samt "korsbefruktning" mellan akademi/forskningsinstitut och näringsliv/företag.

Hur immunsystemet anpassar sig under graviditeten har förbryllat forskare i årtionden. Nu visar ett internationellt forskarlag vid bland annat Karolinska Institutet på hur viktiga förändringar i tymus förhindrar missfall och graviditetsdiabetes. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.

Barncancerfondens största forskningsutdelning för året är klar. Totalt delas 146 miljoner kronor ut, ett nytt rekordbelopp i kampen mot barncancer. 51,6 av dessa går till forskning vid Karolinska Institutet.

Pauliina Damdimopoulou, forskare vid CLINTEC medverkar i ett internationellt lag med forskare som skrivit en rapport om hormonstörande ämnen i plast.

Två forskare på KI har beviljats anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse med sammanlagt ca 6 miljoner kronor. Stiftelsen stödjer forskning inom samhällsvetenskaperna.

Margarita Mondaca på sektionen för arbetsterapi har blivit utsedd till biträdande/ställföreträdande PD för arbetsterapeutprogrammet.

Lise-lott Rydström är utsedd till ny PD för specialistsjuksköterskeprogrammen och Anna Jervaeus är utsedd till biträdande/ställföreträdande PD för samma program.

Per Nilsson är ny biträdande/ställföreträdande sektionschef på sektionen för neurogeriatrik från och med den 1 december i år.

Hallå där Sebastian Lindblom, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 8 januari kommer du att försvara din avhandling "Understanding the links : the exploration of care transitions between hospital and continued rehabilitation in the home after stroke”. Vad handlar den om?

Under pandemivåren fick högskolesektorn inklusive Karolinska Institutet ett tillfälligt tillstånd från regeringen för att analysera covid-19-tester i samband med att smittspridningen ökade. Antalet genomförda analyser växte snabbt, men nu har andra aktörer kommit igång vilket innebär att KI kan återgå till ordinarie laboratorieverksamhet. Dock finns det fortfarande beredskap att ställa om ifall behov skulle uppstå.

För första gången visar en ny studie att behandling med progesteronreceptor-hämmare har god effekt på typiska symtom som irritabilitet och depression hos kvinnor som lider av PMDS. Studien som har genomförts vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå Universitet har publicerats i tidskriften American Journal of Psychiatry.

Sophia Ceder och Klas Wiman och deras kollegor på institutionen för Onkologi-Patologi har tillsammans med forskare från Peter MacCallum Cancer Center, University of Melbourne, University of Cambridge och Aprea Therapeutics publicerat en studie i EMBO Molecular Medicine som ökar förståelsen kring de mångsidiga mekanismer om hur APR-246 inducerar cancercelldöd.

Coronapandemin slog hårt på samhället globalt, även om hotet varit känt sedan länge. Sedan pandemin utbröt har KI:s rektor Ole Petter Ottersen tillsatt åtta resursgrupper för att skapa långsiktig hållbarhet och beredskap. Den senast tillsatta gruppen, interdisciplinär resursgrupp post-pandemin (KIRP), ska samla erfarenheter från pandemin och bidra till att förbättra och stärka beredskapen inför kommande kriser.

En lektor och övertandläkare, en adjunkt och en professor är nya ledamöter i KI:s pedagogiska akademi. De besitter djupa och breda kunskaper i högskolepedagogik och visar på olika sätt hur de sätter studentens lärande i centrum.

Hallå där Sophie Gaber, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi! Den 22 januari kommer du att försvara din avhandling "The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of Everyday Technology use”. Vad handlar den om?

Rosaria Galanti, adjungerad professor vid institutionen för global folkhälsa, tilldelas CAN:s 2020 års drogforskningspris för kunskap om tobaksanvändningens hälsoeffekter och om varför man börjar eller slutar använda tobak.

Systembolagets Alkoholforskningsråd beviljade 28 forskningsprojekt anslag i sin årliga utlysning. Fem av dessa anslag tilldelas forskare vid institutionen för global folkhälsa.

Tre forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 12 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Personer som har tendenser till adhd, men inte uppfyller kriterierna för diagnos, får efter en natts sömnbrist större försämring i sin förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet eller känsloreglering än personer utan sådana tendenser. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.

Veronica Lindström och Vanja Berggren tillträder som sektionschef respektive biträdande/ställföreträdande sektionschef för omvårdnad den 1 januari 2021. Veronica kommer då tillbaka från Sophiahemmets högskola där hon arbetat det senaste halvåret.

Mikael Tiger, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, får rätt mot Läkemedelsverket i en tvist om avgiftsbefrielse för en klinisk prövning. Det står klart efter att ärendet överklagats ända till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

I jakten på nya sätt att behandla den obotliga sjukdomen glaukom, grön starr, har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus hittat ytterligare ledtrådar till sjukdomens uppkomst. En ny studie påvisar hur olika störningar av nervcellernas ämnesomsättning samverkar med ett förhöjt tryck i ögat. I djur- och cellmodeller hade behandling med rapamycin och pyrodruvsyra en skyddande effekt. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Med hjälp av algoritmer har forskare vid Karolinska Institutet identifierat markörer som kan särskilja mellan irritationseksem och kontaktallergi, två hudreaktioner som ser snarlika ut men kräver olika medicinisk handläggning. Fynden, som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), ger stöd för vidareutveckling av ett alternativ till dagens diagnostiska lapptest.

Carin Lennartsson har beviljats medel för att samla in data och forskningsmaterial kopplat till COVID-19-pandemin. Projektet har titeln "Den svenska panelstudien av levnadsförhållanden av den äldsta gamla – SWEOLD COVID-19".

Stefan Swartling Peterson har anställts som professor i global omställning för hälsa från 1 januari 2021.

Susanna Aufwerber vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Effects of early functional mobilization after acute Achilles tendon rupture repair" den 18 december 2020. Huvudhandledare är Paul W Ackermann.

De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien publiceras i Molecular Psychiatry och kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Forskare i projektet ”Make my day” stötte, som många andra, på stora problem när coronapandemin drog in över landet. Hur skulle datainsamlingen nu kunna göras? Men man fann på råd och lyckades hålla tidsplanen i sin pilotstudie.

Kunskapsprovets praktiska del går inte att genomföra på ett smittsäkert sätt. Därför ställer Karolinska Institutet in det prov som skulle ha hållits i januari för tandläkare med examen från länder utanför EU och EEU.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett samarbete med i första hand Uppsala Universitet och två centra i Holland genomfört en randomiserad internationell multicenterstudie där man studerat metastasrisk och överlevnad efter ändtarmscancer. Studiens resultat publicerades nyligen i The Lancet Oncology.

Forskare vid Karolinska Institutet får 36 800 000 kr från Vetenskapsrådets konsolideringsanslag 2020. Totalt fördelades 217 miljoner kronor fördelat på tjugo lärosäten.

Samir El Andaloussi, forskare vid institutet för laboratoriemedicin, har tilldelats det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2020 för projektet ”Frisättning av modifierade extracellulära vesiklar för leverans av genterapi”.

Tânia Costa vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära har tilldelats Dan Grandér Memorial Prize 2020 för bästa doktorsavhandling inom Cancerforskning vid Karolinska Institutet under 2019. Prismotiveringen lyder: ”Med en omfattande och ändå fokuserad avhandling, som sträcker sig från molekylära mekanismer till patientresultat, åskådliggörs rollen för PAK 4 i tumörutveckling och prognos”.

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå varför vissa personer blir allvarligt sjuka eller dör av en vanlig bakterie som är ofarlig för de allra flesta. I en studie som publiceras i tidskriften The Lancet Microbe kopplar forskarna RNA mutationer i bakterien Neisseria meningitidis till invasiv meningokockinfektion. Det är första gången ett icke-kodande RNA i en bakterie har kopplats till sjukdomsutveckling.

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga vilka slags nervceller som ingår i mag-tarmkanalens nervsystem hos möss. De har också beskrivit hur de olika nervcellerna bildas under fosterutvecklingen. Det sker enligt andra principer än nervcellerna i hjärnan, enligt studien, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.

Fredrik Karlsson vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Epidemiological and experimental studies on sarcoma with focus on gastrointestinal stromal tumors" den 11 december 2020. Huvudhandledare är Robert Bränström.

Upptäckten av hepatit C-virus blir i år uppmärksammat genom 2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. I dag går det att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Världshälsoorganisation har som mål att eliminera hepatit C till 2030, men är det möjligt? Så här resonerar tre forskare.

Årets silvermedaljer tilldelas professorerna Kristina Alexanderson och Roland Möllby. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet.

En ny studie från Karolinska Institutet och Helmholtz Diabetesforskningscentrum i München visar att primära cilier, hårlika utskott på kärlens insida, har en viktig roll i blodförsörjningen och leveransen av glukos till de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln. Fynden publiceras i tidskriften eLife och kan få betydelse för transplantationsterapier vid diabetes, eftersom bildandet av funktionella blodkärl är viktigt för att behandlingen ska lyckas.

Priset uppmärksammar professor Kivipeltos mer än 20-åriga forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt, Alzheimers sjukdom och demens.

Det nya utbildningskansliet startar från första januari. Men redan nu är de nytillsatta cheferna på gång med att bygga upp strukturen för verksamheten sedan den 15 november. Annika Larsson är utsedd till enhetschef och Camilla Öberg till biträdande/ställföreträdande enhetschef.

Hallå där Linda Sturesson Stabel, doktorand vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Lifelong Learning in Health Care Contexts (LLiHCC), som disputerat med sin avhandling "Entrance to and advancement within the Swedish medical labour market for physicians with a medical degree from outside the European Union". Vad handlar den om?

Professor emeritus Jan Lindsten fick KI:s kulturpris 2020 i samband med KI:s kulturdag den 2 december. Han fick priset för sina framstående bidrag i att överbrygga vetenskap med kultur på KI.

Fredag den 20 november var Karolinska Institutet värd för webbinariet ”En framtid för världens barn?” på Barnkonventionens dag. Tobias Alfvén deltog i paneldiskussionen på hur forskning, företagsvärlden, politiken och ideell sektor kan samverka för en bättre framtid för barn.

Det är känt sedan tidigare att sexuella minoriteter löper högre risk för psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella. Det stigma som sexuella minoriteter möter har ansetts vara den främsta orsaken till detta. En ny avhandling från Karolinska Institutet ger en inblick i hur stigmarelaterade faktorer kan fungera i ett bredare socioekologiskt system, med hänsyn till den komplexa interaktionen mellan strukturella, interpersonella och individuella faktorer.