"Vi forskar om kroniska inflammationssjukdomar"

Min forskargrupp består av sju team som försöker besvara frågor kring uppkomstmekanismer, behandling och förlopp vid kroniska inflammatoriska sjukdomar. Team Johan Askling arbetar framför allt med reumatoid artrit och liknande kroniska inflammatoriska ledsjukdomar, team Ola Olén med inflammatoriska tarmsjukdomar, team Elizabeth Arkema med SLE och sarkoidos, team Marie Holmqvist med reumatiska systemsjukdomar och team Thomas Frisell med bland annat multipel skleros. Team Martin Neovius forskar om hälsoekonomiska aspekter på dessa sjukdomar och Björn Pasternaks team fokuserar främst på farmakoepidemilogiska frågor.

Olika sjukdomar – liknande frågor

Det som förenar oss är att vi med hjälp av kliniska epidemiologiska metoder applicerade på kombinationer av kliniska- och andra registerdata, biomarkördata med mera, försöker besvara ofta ganska likartade forskningsfrågor. Precis som ett lab delar vi på analysmetoder (till exempel olika former av biostatistik analys, inklusive maskinlärningsmetoder) och utrustning (till exempel vår IT-miljö för hantering av stora mängder registerdata).

Exempel på kliniska frågor som vi försöker besvara rör samsjuklighet (till exempel hur mycket och varför ökar risken för olika hjärtkärlsjukdomar vid kroniska inflammationssjukdomar?); behandlingseffektivitet (hur effektiva är olika behandlingsalternativ ställda mot varandra?); läkemedelssäkerhet (hur stora är riskerna för olika kända eller misstänkta biverkningar av nyare typer av immunmodulerande terapi mot kroniska inflammationssjukdomar?); indirekta konsekvenser (hur påverkas arbetsförmågan av att få en kronisk inflammatorisk sjukdom?) och effekter på samhällsnivå (vad kostar sjukdomarna och deras behandling, och vad driver dessa kostnader)?

Vi studerar inte bara de kliniska förloppen, utan forskar även om olika riskfaktorer som kan bidra till att sjukdom uppstår. Vi tittar till exempel på genetiska faktorer och hur de eventuellt kan förklara en del av samsjukligheten, det vill säga om samma genetik kan öka risken för två olika sjukdomar. I flera projekt studerar vi också hur biomarkörer, genetik och levnadsvanor samspelar för risken att utveckla sjukdom och hur vi med olika prediktionsmodeller kan förutspå vilka individer som löper högst risk att bli sjuka, vilka som har störst chans att svara bra på en behandling, och vilka som löper störst risk att utveckla någon form av biverkan på samma behandling.

Samarbeten till klinisk nytta

Många av våra projekt drivs med hjälp av nationella data i nationell samverkan, eller i internationell samverkan med forskargrupper som med andra data försöker besvara liknande frågor. En allt större andel av våra projekt använder också information från blodprover och biomarköranalyser och drivs därför i nära samarbete med translationella forskare här på MedS, CMM och andra lärosäten.

För tillfället studerar vi till exempel effekter och risker med så kallade JAK-hämmare, den nyaste klassen av läkemedel mot reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom och flera liknande kroniska inflammationstillstånd. Biverkningsprofilen och de säkerhetssignaler som framkommit kring JAK-hämmarna och andra immunmodulerande terapier i kliniska prövningar är bra exempel på varför långtidsuppföljning av dessa läkemedel, såsom de används i klinisk praxis, behövs. Det är också ett bra exempel på hur vår forskning både globalt och ganska omedelbart gör skillnad för hur vi behandlar de här sjukdomarna.

Kliniker, forskare och forskargruppsledare

Som kliniker är det spännande att få ta med sig kliniska frågor till forskningen och försöka besvara dem med hjälp av just kliniska data. Som forskare är det tillfredsställande att se att resultaten av allt slit med att få ihop data, analysera, och ordna med pappersexercis och byråkrati, faktiskt kan göra klinisk nytta. Som forskargruppsledare i en stor forskagrupp med många olika kompetenser och allt från juniora till seniora medarbetare är det tillfredsställande att se hur frågeställningar och metodik kan överföras från ett sjukdomstillstånd till ett annat, hur doktoranden som forskar på reumatoid artrit lär sig av doktoranden vid skrivbordet intill som arbetar inom multipel skleros, och hur kliniker, ingenjörer, datavetare, statistiker, matematiker, ekonomer och epidemiologer kan samverka så att helheten blir så mycket större än delarna.

Besök forskargruppens webbsida: Forskargrupp Johan Askling: Kroniska inflammationssjukdomar.