Många vägar till förbättrad global barnhälsa

Vad forskar du om?

-Jag är professor i global barnhälsa och forskar om hur vi ska få barn i hela världen, framför allt de som lever under fattiga förhållanden, att överleva och utvecklas.
Forskningen bedrivs i team, bland annat inom ramen för Karolinska Institutets och Makerere Universitys excellenscenter för hållbar hälsa, som jag är med och leder.

Hur angriper ni detta breda ämne?

-Vi utgår från FN:s 17 globala hållbarhetsmål för att identifiera hot mot barnhälsa i världen och hur dessa är kopplade till andra globala mål om till exempel fattigdom, utbildning och miljö. Forskningen omfattar allt från systemfrågor till handfasta kliniska förbättringar.

Till det övergripande hör vår forskning om metoder för hur beslutsfattare, forskare, civila samhället och privat sektor kan samverka i utvecklingsfrågor för att nå framgång.

Vår kliniska forskning omfattar bland annat nya metoder för att skilja på lunginflammationer som orsakas av virus respektive bakterier. Det vore en stor fördel i vården av barn i både fattiga och rika länder, för att lättare veta när antibiotika behövs eller inte. Vi forskar också om alternativa tekniker för att rädda nyfödda som inte kommer i gång med andningen. Det handlar om en typ av ansiktsmask, så kallad larynxmask, som kan underlätta konstgjord andning.”

Vad blir nästa steg?

-Våra samarbeten med andra discipliner är fruktbara och har bland annat resulterat i en uppmärksammad genomgång av hur klimatförändringar påverkar barns hälsa. Att bredda och fördjupa sådana samarbeten med till exempel klimatologer och statsvetare är viktigt för oss framöver.

Text: Anders Nilsson, först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2023”