Publicerad: 2023-10-31 14:41 | Uppdaterad: 2023-11-01 10:32

Psykologisk träning kan förbättra idrottsprestationer

En mycket in-zoomad närbild på en människa som knyter en gympasko
Foto: Getty Images

Psykologisk träning kan hjälpa idrottare att prestera bättre. Men mycket av nuvarande forskning på området har metodbrister. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sports Medicine.

Gustaf Reinebo.
Gustaf Reinebo. Foto: Micke Sandström

Studien från Karolinska Institutet visar att psykologisk träning kan förbättra idrottares prestationer. Forskningen bygger på en genomgång av över 100 publicerade studier inom olika sporter på regional- och universitetsnivå till elitnivå. I genomgången framkom att mindfulness- och acceptansbaserad träning, psychological skills training (PST) och visualiseringsträning visade måttliga positiva effekter på idrottarnas prestationer, jämfört med kontrollgrupper. 

– Vår studie visar att psykologisk träning kan hjälpa idrottare att prestera bättre. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet då mycket av den forskning vi har gått igenom visar på metodbrister, säger Gustaf Reinebo, psykolog och doktorand vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet. 

Psykologisk träning har länge använts inom idrottsvärlden för att hjälpa idrottare att förbättra sin prestation. Med studien vill forskarna bidra till att utvärdera vilka träningsmetoder som det finns vetenskapligt stöd för.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sports Medicine och är en av de hittills mest omfattande undersökningarna i sitt slag inom forskningsfältet idrottspsykologi. Forskargruppen genomförde även kompletterande analyser där studier med något svagare vetenskaplig metod togs bort. Resultatet visade då att de måttliga positiva effekterna inte längre var signifikanta gentemot kontrollgruppen. 

– Resultatet pekar på behovet av mer forskning med robust metodik för att helt säkert kunna fastslå vilken effekt psykologisk träning kan ha på idrottslig prestation. Förbättrad rapporteringsstandard och mer delande av data i öppna vetenskapsdatabaser skulle även öka möjligheterna för framtida utvärderingar inom idrottspsykologi, säger Gustaf Reinebo.

Publikation: Reinebo, G., Alfonsson, S., Jansson-Fröjmark, M., Rozental, A., & Lundgren, T. (2023). Effects of psychological interventions to enhance athletic performance: A systematic review and meta-analysis. Sports Medicinehttps://doi.org/10.1007/s40279-023-01931-z 

Om studien

Studien undersöker effekten av olika psykologiska träningsmetoder på idrottares prestation. Detta gjordes genom att systematiskt granska publicerade vetenskapliga artiklar som uppföljde följande kriterier:

  • Studerade idrottare som tävlar på minst regional- eller universitetsnivå eller högre. Junioridrottare inkluderas inte. 
  • Studerade effekten av en psykologisk intervention på idrottsprestation. Både objektiva och subjektiva mått på prestation inkluderades.
  • Endast gruppstudier inkluderades, inte så kallade case-studier.
  • Totalt 111 studier mötte kriterierna och granskades avseende vetenskaplig metod och kvalitet. Studierna var publicerade åren 1978–2021.

För studier med liknande psykologiska träning gjordes så kallade meta-analyser för att beräkna den sammanvägda effekten för den typen av psykologisk träning på idrottsprestation. 

Psykologiska träningsmetoder för idrottare


Psychological skills training (PST) bygger på kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker som utvecklades under 1950–1970-talet. Det är ofta en kombination av interventioner, som exempelvis målsättningstekniker, motiverande självprat, visualisering, avslappning samt uppmärksamhets- och koncentrationstekniker.

Mindfulness- och acceptansbaserad träning bygger på interventioner som blev vanliga inom den kognitiva och beteendeterapeutiska terapin under 1990–2000-talet. Det kan exempelvis syfta till ökad närvaro i nuet, att träna på att ge plats för och acceptera känslor, tankar och fysiska sensationer. Det kan även inkludera interventioner om meningsfullhet och att utforska vad som är viktigt i livet och i idrottandet.

Visualiseringsträning innebär att skapa mentala konstruktioner av situationer kopplat till idrottsprestationen. Det kan exempelvis användas för att träna på eller förbereda sig för tävlingssituationer eller för att träna på motoriska färdigheter i idrottandet.