Publicerad: 2023-10-17 09:09 | Uppdaterad: 2023-10-31 11:41

Ny kunskap drivkraft för nya professorer vid Karolinska Institutet

Lisa Thorell och Per Östberg var två av de nya professorer som installerades vid KI den 12 oktober. Foto: Fredrik Persson.

Först varmkorv – sedan diplom, tal, fanfarer och applåder. Allt gick traditionsenligt till när 17 nya KI-professorer installerades vid en högtidlig ceremoni den 12 oktober.

Annika Östman Wernerson. Foto: Fredrik Persson.

– Glöm aldrig att arbeta tillsammans, att kommunicera och att dela kunskap är viktiga verktyg för att nå ännu längre. Vem vet – kanske hela vägen till ett nytt Nobelpris? säger hon och syftar på hur årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Katalin Karikó och Drew Weissman, träffades av en slump i väntan på en långsam kopieringsmaskin, och därmed fick tillfälle att prata om sina respektive forskningsområden.

Adjungerade professorer och gästprofessorer välkomnas. Så blir det dags för kvällens huvudnummer: professorsinstallationen.

I korta filmer berättar de nya professorerna om sin forskning och om något som är viktigt i deras arbete – som pennan, eller kanske numera tangentbordet ("för att det är en jätterolig process att, när man har fått sina data, skriva ihop sin story och få fram sitt budskap"), papperskalendern (för att ha koll på när man ska vara på Karolinska Institutet och när man ska vara på Karolinska Universitetssjukhuset) och whiteboardtavlan (där det ständigt skissas på idéer och framtida planer).

Viktigt tänka tillsammans

Tobias Alfvén, nybliven professor i global barnhälsa, forskar om hur vi ska få barn i hela världen, och framför allt de som lever under fattiga förhållanden, att överleva och utvecklas. Han berättar om sin forskargrupp och pekar på den färgglada pin som är fäst på kavajslaget:

Tobias Alfvén. Foto: Erik Flyg.

– Den symboliserar de globala hållbarhetsmålen, och den påminner mig om att vi jobbar tillsammans. Det gör mig hoppfull, säger han.

Ulrik Kihlbom är nybliven professor i medicinsk etik. Hans favoritgrej är en sten med fossil i. Den påminner honom om att det alltid finns andra perspektiv – något som är viktigt att bära med sig när man arbetar med svåra etiska problem, som till exempel om dödshjälp bör tillåtas i Sverige.

Teoretisk verksamhet är i hög grad ett självständigt arbete – men också socialt, poängterar Ulrik Kihlbom:

Karin Jensen och Ulrik Kihlbom. Foto: Fredrik Persson.

– Man tänker ofta tillsammans. Det är svårt att tänka helt på egen hand, utan att ta spjärn mot någon annans tankar.

Karin Jensen, nybliven professor i kognitiv neurovetenskap, studerar bland annat vad som händer i hjärnan när vi har ont.

– Det här, säger hon och lägger handen på något som ser ut som en stor plåtlåda, är en smärtmaskin. Den klarar vi oss inte utan i den här forskningen. Den kan ge smärta mot huden utan att det skadar kroppen.

Akademisk frihet är nyckeln

Karin Jensen är ombedd att hålla årets professorstal. När alla nya professorer har tagit emot diplom, fanfarer och applåder berättar hon om sin väg till hjärnforskningen.

– Jag tror att jag talar för alla nya professorer här idag när jag säger att akademisk frihet har varit nyckeln till våra prestationer. Vi är inte konsumenter av kunskap, vi skapar kunskap. Och jag önskar att alla forskningsinstitutioner kan erbjuda det jag fick i början av min forskningsväg här på Karolinska Institutet: ett stort mått av självständighet inom tydliga juridiska och etiska gränser.

Publiken reser sig för fanborgens uttåg, och till mingelmottagning i Aula Medicas foajéer.

På buffétallrikarna serveras kantarellpaj med timjan och Västerbottenost, varmrökt lax med jalapeñomajonnäs, picklad fänkål och dill, gulbeta med purjolök, ramslöksbär och grönkål, havgus med morot- och tonkamarmelad, focaccia samt, till dessert, gjuten ängssyra- och gräddfilskräm med hallon och karamelliserat bovete.