Publicerad: 2023-10-18 14:17 | Uppdaterad: 2023-10-18 14:17

Epidemiologiska studier av riskfaktorer och bröstcancerscreening

En ny avhandling från KI fokuserar på cancerprevention genom att undersöka faktorer och utfall kopplade till falskt positiva återkallelser efter mammografi, en ganska vanlig händelse där kvinnor kallas tillbaka för ytterligare tester efter en initial screening, men där ingen cancer upptäcks vid uppföljningen. Ett andra syfte med avhandlingen var en fördjupad förståelse av sambandet mellan riskfaktorer för bröstcancer och cancerrisk hos drabbade kvinnors släktingar, särskilt systrar.

Xinhe Mao. Foto: Gunilla Sonnebring

Genom sin avhandling har doktorand Xinhe Mao vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik sökt bidra med värdefull information för både screeningsprocessen och genetisk rådgivning. Hennes resultat kan förhoppningsvis vara till hjälp vid framtida anpassning av individualiserad screening för kvinnor med falskt positiva återkallelser.

Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?

– Min avhandling omfattar fyra olika studier, där fokus i studie I-II ligger på faktorer kopplade till falskt positiva (FP) återkallelser efter mammografi och risken för efterföljande bröstcancer bland kvinnor som återkallats. I studie III undersökte vi om etablerade riskfaktorer för bröstcancer hos kvinnor var kopplade till förekomsten av bröstcancer hos deras systrar, och i studie IV studerade vi genetiska riskfaktorer och undersökte sambanden mellan att ha varianter i åtta gener och polygenisk risk (PRS) hos kvinnor, med cancerrisken hos deras förstagradssläktingar.

Vad vi fann var att flera riskfaktorer för bröstcancer var kopplade till en FP-återkallelse. Dock lämpade sig ingen faktor för interventioner för att minska FP-återkallelser på grund av den potentiella risken att missa faktiska tumörer. Vi observerade en långsiktigt ökad risk för bröstcancer efter en FP-återkallelse. Risken var högre hos äldre kvinnor, kvinnor med lägre mammografisk brösttäthet och inom de första åren efter återkallelsen. Dessa fynd bör vara användbara för att skräddarsy personliga screeningprogram för kvinnor som har blivit återkallade. Vidare antyder resultaten att kvinnornas brösttäthet och beräknad bröstcancerrisk — information som blir tillgänglig vid screening — kan vara användbara för att uppskatta risken för bröstcancer hos deras systrar.

Varför blev du intresserad av det här ämnet?

– Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt. I Sverige diagnostiseras 1 av 9 kvinnor med bröstcancer under sin livstid. I utvecklade länder är mammografiscreening relevant för alla kvinnor över en viss ålder (i Sverige är den rekommenderade åldern 40 år och äldre). Därför är ökad kunskap på området viktig för ett stort antal kvinnor.

Vad tycker du bör göras i framtida forskning?

– Mammografiscreening bidrar till minskad dödlighet i bröstcancer. Det finns dock fortfarande utrymme för ytterligare studier och förbättringar. Till exempel är tumörer som diagnosticeras genom mammografiscreeningprogrammet vanligtvis mindre i storlek, av lägre grad och har mer gynnsamma tumöregenskaper jämfört med tumörer som inte hittas genom screeningen. Men faktum är att inte alla kvinnor deltar när de kallas till mammografiscreening. Därför är vi angelägna om att analysera om tumöregenskaper eller prognos skiljer sig mellan dem vars bröstcancer upptäckts vid screening, baserat på deras olika screeningshistorik.