Annika Östman Wernerson: Vår målbild är att tillsammans skapa ett ännu starkare KI

Utredarna föreslår bland annat tre nya finansierande myndigheter med olika inriktningar, samtidigt som nuvarande Forte, Vinnova, Vetenskapsrådet och Formas läggs ner.

De tre myndigheterna skulle få olika uppdrag och karaktär:

● Vetenskapsmyndigheten ska ge stöd till grundläggande forskning inom alla vetenskapliga områden och utredningen betonar vikten av vetenskaplig kvalitet.

● Myndigheten för strategisk forskning ska stödja forskning och innovation av stor betydelse för samhälle och näringsliv och blir därmed ett instrument för att kunna anpassa forskningssatsningar utifrån omvärldens behov.

● Innovationsmyndigheten ska underlätta implementering av forskningsresultat – att omvandla forskningen till reell samhällsnytta.

Vi ska naturligtvis titta närmare på utredningens förslag, men kan redan konstatera att den tar ett grundligt helhetsgrepp om en långsiktig satsning på grundforskning och forskningskvalitet – också när det gäller att ta fram strategier för nyttiggörande och implementering. Det nuvarande forskningsfinansieringssystemet har funnits i nästan 25 år och inte minst pandemin har visat att det finns skäl att se över strukturen.­­

KI:s prioriterade områden framåt

Sedan i våras har universitetsledningen: prorektor Martin Bergö, universitetsdirektör Veronika Sundström och jag, haft en bred dialog med Fakultetsnämnden, Fakultetsrådet, prefekter och administrativa chefer samt dialogmöten dit studenter, medarbetare och chefer i verksamheten har varit inbjudna. Under dessa möten har en samstämmighet vuxit fram kring vilka områden som är mest prioriterade för att utveckla KI, med Strategi 2030 som riktmärke. Det handlar om dialog och transparens, organisation och ledning, kompetensförsörjning, ekonomi, lokaler, infrastruktur och anläggningar, verksamhetsstöd, säkerhet, samverkan med hälso- och sjukvården och KI:s roll i samhället.

Viktiga parametrar, som ger oss en bra utgångspunkt i arbetet framåt, är att vi har en högt rankad forskning​, ett högt söktryck till våra utbildningar​, en stabil ekonomi​ och engagerade och kompetenta medarbetare​.

Nu pågår arbetet med att konkretisera ett hur för varje område genom att koppla prioriteringarna till konkreta aktiviteter. Till grund för arbetet finns flera sedan tidigare genomförda utredningar som vi tar med oss. I det här arbetet kommer alla, i samtliga delar av KI, att i någon del vara delaktiga eller involverade.

Just nu ser vi också över hur vi i samband med att en ny mandatperiod för dekanerna inleds, kan stärka institutionsgrupperna KI Syd, KI Nord och KI Solna. Vår målbild är att tillsammans skapa ett ännu starkare KI med hållbara institutioner och förutsättningar för att driva utvecklingen av kunskap om livet och att verka för en bättre hälsa för alla.

KI får ett sammanhållet informationshanteringssystem – RIMS 

I slutet av oktober öppnar KI RIMS, ett Research Information Management System, för alla KI-medarbetare. Genom att KI, som ett av få universitet i Sverige, har ett RIMS kommer det att vara enklare att kommunicera den egna forskningen och därmed hitta samarbetspartner inom och utanför KI.
 

Med KI RIMS blir det lättare att berätta om sin forskning på ki.se då RIMS:et hämtar och visar upp information som redan finns i olika databaser och register, till exempel om publikationer, forskningsfinansiering och gruppmedlemmar. Det gäller både information som finns i system på KI och nationella och internationella databaser. Vi behöver nu ta hand om den här möjligheten, bekanta oss med informationen som KI RIMS genererar och successivt gå in och utveckla och förädla informationen. Från den 25 oktober kan alla medarbetare logga in med sitt ki-id och se den information som har samlats in. Då kan man även börja redigera och lägga till information.

KI RIMS är ett av de konkreta resultaten av Strategi 2030 och KI:s strategi för informationshantering som pågick under 2019–2022. Syftet var att skapa konkreta, gemensamma och förankrade vägar framåt för hantering av information och data inom våra olika verksamhetsområden.

Glädjande temperaturmätning men förbättringsområden finns

I den årliga THE-rankningen, Times Higher Education, som listar lärosäten för högre utbildning och forskning bland 1 904 universitet i 108 länder, behåller KI sin ställning med plats 50 i världen och plats 16 i Europa.

Det var också glädjande att Karolinska Institutet som arbetsgivare åkte upp till plats 30 från sin tidigare placering på plats 83 i den årliga undersökningen Young Professional Attraction Index. Den mäter hur svenska studenter och akademiker i början av karriären rankar attraktiviteten hos arbetsgivare och kan värderas som en temperaturmätning för hur vårt universitet betraktas som arbetsplats bland yngre akademiker.

Trots positiva signaler finns det all anledning att fortsätta arbetet med vår arbetsmiljö, hot, hat och trakasserier är sådana områden som vi ständigt måste vara vaksamma på och som inte ska få förekomma inom akademin. Den vaksamheten och åtgärder för att motverka sådant kommer vi inte att ge efter på.

Något som ger mig energi och inspiration är mötet med KI:s studenter. Jag föreläste i september på sjuksköterskeprogrammet, och medverkade även som gäst i studentpodden Statuspodden – vi tar tempen på KI nyligen. Jag känner mig stolt att som rektor få möjlighet att vara en del av studenternas utbildning och studiemiljö. Men även här finns anledning att vara uppmärksam på risker.

Hösten 2022 hade KI:s studenter möjlighet att svara på en enkät om sina upplevelser av och risker för diskriminering och trakasserier. En analys av enkätsvaren har sammanställts i en rapport med rekommendationer om åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering – allt för att vi bättre kan samarbeta för en i alla avseenden god studiemiljö. Det kan vi bara göra tillsammans.