Johan Lundström får ERC Synergy Grant för utveckling av digital doftöverföring

– Vi vill utveckla den vetenskap som behövs för att skapa TeleSmell, en enhet som liknar TeleVision (TV). Med andra ord är vårt huvudsyfte att samla in en lukt, skicka informationen över internet och återskapa lukten i en annan del av världen. För det här anslaget hämtade vi inspiration från 1800-talsuppfinnaren Alexander Graham Bell, säger Johan Lundström, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. 

– Både hans fru och mor var döva från födseln och även om han är mest känd som uppfinnaren av telefonen var han mycket intresserad av kommunikation i alla dess former. Hans genidrag var att han förstod att för att kommunicera något måste man först kunna mäta det. När Bell talade om luktsinnet konstaterade han: "Vi har väldigt många olika sorters lukter /.../ men tills man kan mäta deras likheter och skillnader kan man inte ha någon luktvetenskap", det vill säga man måste kunna mäta lukternas likheter. 

– Vi har redan utvecklat ett sådant mått som, baserat på en likhetsformel, kan användas för att skapa nya dofter baserat på uträkningar, interpolering, från ett fåtal grunddofter. Detta påminner mycket om hur man idag i färg-tv blandar rött, grönt och blått för att få fram i princip vilken färg som helst. För att veta hur vi ska använda denna formel måste vi dock veta hur många det totala antalet lukter är som vi möter i vårt dagliga liv, eftersom det är det utrymmet som vi behöver täcka. 

– Ju större utrymme, desto fler grundläggande lukter behöver vi. Det är också den första frågan vi ska besvara - hur många och vilka lukter upplever vi normalt. När vi vet hur många lukter vi behöver täcka har vi också de grundläggande byggstenarna för att börja utveckla lukt-tv eller TeleSmell som vi kallar det. 

– Nästa steg är att testa vår modell, genom att ta luktprover på en plats och skicka luktkoden via internet till en annan plats där den omedelbart återskapas. Om detta fungerar kan vi fortsätta utveckla TeleSmell.

Beskriv ansökningsprocessen. 

– Den grundläggande idén formulerades av konsortieledaren, professor Noam Sobel vid Weizmann Institutet of Science, som satte samman teamet med kompletterande färdigheter bestående av mig, som är expert på luktuppfattning och hur hjärnan bearbetar lukter, Jonathan Williams, expert på luktkemi och provtagning vid Max Plank Society, Tyskland, och Danica Kragic Jensfelt, som är expert på AI och maskininlärning vid KTH, Sverige. 

– ERC:s ansöknings- och granskningsprocess är imponerande grundlig och var faktiskt ganska intressant och rolig att gå igenom.  

Vad betyder anslaget för er? 

– Det här anslaget ger oss möjlighet att utforska en forskningsfråga som ingen av oss kan besvara på egen hand, och som ingen av oss har tidigare finansiering för. Projektet är också så kostsamt att det inte finns några andra finansieringsmekanismer som tillåter ett sådant belopp för en grundläggande vetenskaplig fråga. 

– Utöver huvudsyftet med förslaget kommer vi att samla in stora mängder data om hur den mänskliga hjärnan bearbetar lukter; från receptorerna till hjärnan, hos många individer, som vi kommer att göra tillgängliga. 

– Tillsammans med information om luktens kemiska sammansättning och vad deltagarna upplever och ser när de känner lukten, kommer dessa data att göra det möjligt för området mänskligt luktsinne att ta ett stort steg framåt i vår förståelse av hur det mänskliga luktsinnet fungerar.

Vad förväntar ni er att ha uppnått efter projektets sex år? 

– Om allt går enligt planerna kommer vi att ha de grundläggande byggstenarna för att möjliggöra TeleSmell-enheter. Vi kommer också att ha skapat den hittills mest omfattande och öppna databasen om människans luktsystem. Det kommer att öka vår förståelse för människans luktsinne vid både hälsa och sjukdom.