Nyhetsarkiv

Hallå där Johanna Simin, doktorand inom klinisk epidemiologi med fokus på receptförskrivna läkemedel som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The role of oestrogens and antibiotics on the development of cancer" den 1 juni 2021. Kan du berätta lite mer?

Harpa Sif Eyjólfsdóttir är doktorand vid Aging Research Center inom socialgerontologigruppen och kommer att försvara sin avhandling med titeln "Unequal tracks? Studies on work, retirement and health" den 24 maj 2021.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

För att Karolinska Institutets forskare ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen behöver de ha säker tillgång till såväl spetsteknologi som ett basutbud av core-faciliteter. Kommittén för forskning har därför fastställt en strategi för arbetet med forskningsinfrastruktur till och med 2024.

Tretton KI-forskare har fått anslag av Hjärt-Lungfonden till sin forskning om det nya coronaviruset. Anslagen är sammanlagt 6,5 miljoner kronor, cirka 40 procent av anslagen som delas ut av Hjärt-Lungfonden (2021). Forskningens fokus ligger på efterförlopp av covid-19 där sjukdomen har orsakat sena komplikationer på hjärta, kärl och lungor. Totalt delades 15,7 miljoner kronor ut till 30 forskningsprojekt vid sex olika universitet.

Tjock- och ändtarmscancer är en av de dödligaste formerna av cancer, och under senare år har allt fler yngre drabbats. I den hittills största registerstudien visar forskare vid Karolinska Institutet och Harvard University i USA på ett möjligt samband mellan tarmpolyper hos nära släktingar och risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Studien som publicerats i British Medical Journal skulle kunna få betydelse för screeningrutinerna i flera länder.

Florian Schober vid forskargruppen medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Systems biology of mitochondrial dysfunction" den 7 maj 2021. Huvudhandledare är Anna Wredenberg.

Nio av tio tuberkulosfall inträffar i något av 30 identifierade låg- och medelinkomstländer. Dessa länder har nationella tuberkulosprogram. Programcheferna är eniga om att det är viktigt att screena för tuberkulos utanför sjukvården. Men varje screeningprogram måste ha en egen genomtänkt, hållbar strategi och tillräckligt med resurser för att insatsen ska vara meningsfull – och så är det inte alltid i dag. Det är en slutsats i Olivia Biermanns kommande avhandling.

Perfekt kontrollerade proteinsaxar på molekylnivå avslöjar antikroppars bindningsställen och möjliggör framtagande av nya monoklonala antikroppar riktade mot medicinskt viktiga målprotein som tidigare ansågs vara omöjliga att nå med antikroppar.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

Niklas Björkström från institutionen för medicin, Huddinge (MedH), Karolinska Institutet, får NovoNordisk Fondens Ascending Investigator Grant på 13.5M SEK för projektet "Dissecting immune-endocrine mechanisms affecting endometrial physiology and pregnancy outcome".

Vid närmare en av tio hjärtinfarkter hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan leda till att många fler får en diagnos. Studien har publicerats i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging.

Karolinska Institutet vill inrätta en ny professur i anti-doping och folkhälsa uppkallad efter Arne Ljungqvist som i år fyller 90 år. Nu pågår arbetet med att hitta donatorer till professuren som kan bli viktig i kampen mot ett växande folkhälsoproblem.

IMM anordnar ett digitalt seminarium om hälsoeffekter av luftföroreningar den 26 maj kl. 10.00 - 11.30.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat kopplingar mellan olika blodgrupper och totalt 49 sjukdomar, bland annat det nya fyndet att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten. Analysen, som inkluderar data på över fem miljoner människor och drygt 1 000 sjukdomar, bekräftar också tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck under graviditeten. Resultatet har publicerats i tidskriften eLife.

Forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet har i en stor studie utvärderat ett instrument för screening av självmordsrisk i samband med besök på psykiatrisk akutmottagning. Forskarna fann en koppling mellan screeningresultatet och risk för självmord kort tid efter akutbesöket. Studien har publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Nu i helgen var det fem år sedan KI-alumnen, forskaren och den svenska medborgaren Ahmadreza Djalali greps och fängslades i samband med en föreläsningsturné i Iran. Efter en rättegång som inte kan betraktas som annat än en rättsskandal, med fabricerade anklagelser och utan reell chans att försvara sig, dömdes Djalali till döden.

Var uthållig, jobba hårt – och ha roligt! Det var Erika Franzéns och Maria Hagströmers råd till unga forskare som vill satsa på en akademisk karriär.

Karolinska Institutet har återigen beviljats finansiellt stöd från Svenska Institutet (SI) för att genomföra två kapacitetshöjande utbildningsprogram för yrkesverksamma i Afrika. Utbildningsprogrammen kommer att ges på distans under 2021-2022.

Hemorrojder är ett vanligt folkhälsoproblem som det kan vara svårt att prata om. Det kan vara en orsak till att det finns relativt lite kunskap inom området. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat arvsmassan hos närmare en miljon människor, och hittat tidigare okända orsaker till svåra hemorrojder. Studien som publicerats i tidskriften Gut visar också på samband med andra mag-tarmsjukdomar.

Den 13 april valdes KI-professorn Sten Linnarsson in som ledamot för medicinska vetenskaper i Kungl. Vetenskapsakademien.

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

Intresset för Karolinska Institutets vårdprogram är fortsatt högt. Förra årets exceptionella söktryck håller i sig och KI:s läkarprogram är det mest sökta programmet i landet.

Patienter med åderförkalkning (ateroskleros) får idag vanligtvis förebyggande behandling först efter en hjärtinfarkt eller stroke eftersom diagnostiska metoder som kan identifiera individer eller aterosklerotiska plack med hög risk saknas. Dessutom baseras val av behandling, både  kirurgisk och medicinsk, på stora patientstudier och möjligheterna att individualisera behandling är små.   

Malin Nygren-Bonnier, docent och sektionschef vid sektionen för fysioterapi tilldelas forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden.

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tillsammans med forskare från Uppsala universitet, University of Eastern Finland och King’s College London, tilldelas anslag från Foundation for Research in Rheumatology (Foreum) för ett projekt med titeln ”Autoimmune and molecular mechanisms for pain and fatigue in fibromyalgia”.

Det internationella samarbetsprojektet “Management of chronIc cardiometabolic disease and treatment discontinuity in adult adhd patients” (TIMESPAN) har fått ett stort anslag från Europeiska Kommissionens ramprogram Horizon 2020.

Årets utmärkelser från European Renal Association – European Dialysis and Transplant Association har just publicerats och professor Juan-Jesus Carrero från Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet kommer att få ta emot “ERA-EDTA Award for Research Excellence” för sitt arbete inom njurepidemiologi, den 7 juni 2021 vid den 58:e årliga ERA-EDTA-kongressen.

I höstas utlyste KI för första gången interna forskningsmedel för arbete med hållbar utveckling. I hård konkurrens är nu fem sökande utvalda som får dela på 1 miljon kronor.

Det behövs mer kunskap om orsakerna till den svåra muskelsjukdomen ALS. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och KTH studerat en cell i hjärnans blodkärl som möjlig förklaring till sjukdomens varierande sjukdomsförlopp. Resultaten tyder på hittills okända samband mellan nerv- och kärlsystemet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för tidigare diagnoser och framtida behandlingar.

Karolinska Institutet och Wellcome Leap har tecknat ett avtal som innebär att KI ansluter sig till Leap Health Breakthrough Network. Det globala nätverket består av ledande akademiska institutioner och forskningsinstitutioner från sex kontinenter, som vill lösa allvarliga globala hälsoutmaningar.

Ett stort grattis till Marcus Buggert på Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), Karolinska Institutet, som har tilldelats Letterstedtska priset 2021. Priset delas ut årligen av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA).

Sedan covid-19 slog till i mars 2020 har vården agerat ”frontlinje” i kampen mot det nya coronaviruset. Många KI-studenter har hoppat in och arbetat extra under den här tiden, samtidigt som de varit tvungna att anpassa sig till nya rutiner med distansstudier. En av de studenter som lyckats bolla distansstudier med extrajobb inom covid-vården är läkarstudenten Oscar Dwyer.

Francesca Castoldi, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), KI, har fått 300 000 SEK i forskningsbidrag från Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning och utbildning.

Just nu förändras tillvaron för alla på grund av smittspridningen av det nya coronaviruset. Dela med dig av din berättelse på ki.se. Hur har du som KI-medarbetare ställt om, hittat lösningar och hanterat situationen?

Barnet hänger inte med på samlingen, är ofokuserat och kan inte sitta still. Då är det vara lätt att dra den förhastade slutsatsen att barnet har problem med koncentrationsförmågan. Men i själva verket kan det handla om en språkstörning.

En ny observationsstudie där man undersökte självmord som inträffade under den tidiga fasen av covid-19 pandemin i hög- och medelinkomstländer visar att antalet självmord till stor del förblev oförändrat eller till och med minskade under pandemins första månader. Studien publiceras i tidningen The Lancet Psychiatry.

Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Enligt en ny registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet är NAFLD kopplad till en förhöjd risk för olika typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer. Studien som publicerats i Hepatology öppnar för bättre uppföljning av patienter med målet att minska risken för cancer.

Förenklad vardag för forskare inför tecknande av forskningsrelaterade avtal, genom ökad förståelse och tydligare roller kring avtalsprocessen.

Histoner är små proteiner som binder till DNA och innehåller information som kan hjälpa till att slå av eller på enskilda gener. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik som gör det möjligt att undersöka hur olika typer av histoner binder till genomet i tiotusentals enskilda celler samtidigt. Tekniken har applicerats i mushjärna och kan användas för att studera epigenetik i enskilda celler i andra komplexa organ. Studien har publicerats i tidskriften Nature Biotechnology.

Det goda kolesterolet, som transporteras i HDL-lipoproteiner, har en viktig roll för att förebygga åderförkalkning och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom. Men enligt ny forskning från bland annat Karolinska Institutet skulle HDL:s antiinflammatoriska egenskaper kunna vara en ännu bättre biomarkör för framtida kardiovaskulära händelser. Studien har publicerats i tidskriften Circulation.

Nytt vapen i kampen mot Covid-19 i väntan på ett vaccin. Lyssna på vad Professor Qiang Pan Hammarström Vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, säger i en intervju i tidningen Expressen.

En studie vid bland annat Karolinska Institutet och IMBA – Institute of Molecular Biotechnology of the Austrian Academy of Sciences – visar hur zika- och herpesvirus kan leda till hjärndeformationer under fosterstadiet. Forskarna har använt 3D modeller av mänskliga hjärnor för att studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av virusorsakad mikrocefali, ett tillstånd där barn föds med ovanligt små huvuden. Studien har publicerats i tidskriften Cell Stem Cell.

Vi gratulerar Jakob Skov vid forskargruppen Experimentell och klinisk neuroendokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Svenska Endokrinologföreningens pris för Bästa Svenska Endokrina Avhandling 2020.

Jaakko Patrakka och hans forskargrupp på institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet har tillsammans med professor Rickard Sandbergs grupp på institutionen för cell- och molekylärbiologi fått en studie publicerad i Nature Communications som handlar om enkelcellsekvensering som avslöjar molekylär identitet av sällsynta njurcelltyper.

Åtta månader efter konstaterade antikroppar mot covid-19 har fortfarande en av tio minst ett måttligt till allvarligt symptom som upplevs ha negativ påverkan på arbete, socialt liv eller i hemmet. Vanligaste långtidssymptomen är lukt- och smakbortfall samt trötthet. Det visar en delstudie från COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som nu publiceras i medicinska tidskriften JAMA.

Tio forskare vid Karolinska Institutet beviljas finansiering genom Barncancerfondens senaste tjänsteutlysning, som totalt delar ut drygt 65 miljoner kronor. Bland anslagen finns en sexårig forskartjänst och flera postdoktortjänster.

Santhilal Subhash vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära har fått ett treårigt anslag för postdoktoral utbildning i medicinsk vetenskap från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

I och med att pandemin fortsätter läggs allt större vikt vid de indirekta, negativa effekterna (dvs. indirekta skador) av pandemin och dess relaterade restriktioner. Sverige intog en relativt mild hållning för att dämpa pandemin under våren 2020, förlitade sig på frivillig efterlevnad av rekommendationer och uppmuntrade äldre att stanna hemma, undvika sociala sammankomster och kollektivtrafik och att vara fysiskt aktiva utomhus på ett säkert sätt.