Nyhetsarkiv

Barn som tränade visuellt arbetsminne och problemlösning förbättrade sina mattekunskaper mer än barn som fokuserade på rotationsövningar. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Human Behaviour. Resultatet tyder på att kognitiv träning kan förbättra skolprestation och att när det kommer till matte, så spelar typen av kognitiv träning en signifikant roll.

Den vanliga hudsjukdomen atopiskt eksem (AE) har stor inverkan på livskvalitet och övriga hälsa. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat behandling med internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT, vid atopiskt eksem. Studien tyder på att patienterna mår bättre efter IKBT jämfört med en kontrollgrupp som enbart fick traditionell behandling. Resultaten, som publicerats i JAMA Dermatology, kan över tid bidra till att göra viktig vård tillgänglig för en stor patientgrupp.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt användningen av en låg dos av venetoklax, ett experimentellt läkemedel, för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom hos patienter som fått återfall efter standardbehandling. Resultaten publiceras i American Journal of Hematology och ger nytt hopp för behandling av multipelt myelom.

Hallå där Haohao Wu, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The molecular basis of the development and diversity of proprioceptive neurons : a story of surviving and thriving" den 21 maj 2021. Kan du berätta lite mer?

Europeiska kommissionen har valt COVID-X som månadens projekt. Projektet stöder små och medelstora företag som främjar lösningar i kampen mot COVID-19.

Christina Björklund vid IMM:s enhet för intervention och implementeringsforskning är en av författarna till de nya riktlinjer för hantering av sociala hälsorisker på arbetet som nu presenteras av myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Frågorna är många om hur man kan göra för att kommunicera sin verksamhet och hitta rätt stöd för att göra det. I delprojektet kommunikation inom projektet Ett sammanhållet verksamhetsstöd pågår arbetet med att göra det ännu tydligare vilket kommunikationsstöd som finns att tillgå – målet är ett slags tjänstekatalog för KI:s medarbetare.

Glaukom innebär stor risk att förlora synen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus studerat effekterna av nikotinamid, vitamin B₃, på cell- och djurmodeller för glaukom. Studien som publicerats i Redox Biology kan få betydelse för framtida nervcellsskyddande terapi vid glaukom hos människor. Till hösten startar en klinisk prövning.

Social ångest kan leda till stort lidande för de barn och ungdomar som drabbas. Samtidigt är det svårt att få tillgång till effektiv behandling. Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm visat att internet-förmedlad kognitiv beteendeterapi är en effektiv och kostnadseffektiv behandling. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry.

Den 1 maj startade arbetet med Clinicum, ett av de projekt som ingår i KI:s omfattande informationshanteringsprogram. Projektet är ett samverkansprojekt mellan KI och Region Stockholms olika aktörer inom hälso- och sjukvård. Målet är att skapa ett gemensamt organiserat stöd till forskare som behöver tillgång till kliniska data och olika typer av stöd med datahantering och metodfrågor.

Ny forskning vid Karolinska Institutet tyder på att det finns ett samband mellan psykos och en genetisk förändring som påverkar hjärnans immunförsvar. Studien som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för utvecklingen av moderna läkemedel vid bipolär sjukdom eller schizofreni.

Tvångssyndrom, OCD, bland barn och ungdomar riskerar att leda till psykisk ohälsa senare i livet. Samtidigt är väntetiden på behandling ofta lång. Enligt en studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm kan internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT), ge samma effekt som traditionell KBT. Studien som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA kan få betydelse för att öka tillgänglighet till behandling vid OCD.

Hallå där, Konstantinos Poulakis, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik! Den 28 maj försvarar du din avhandling “Alzheimer’s disease heterogeneity assessment with MRI biomarkers and unsupervised statistical learning”. Vad handlar den om?

På en flygplats för mer än ett år sedan köpte Inika Prasad en bok som handlade om att tala inför publik och fick idén att anordna ett TEDx-evenemang. Tillsammans med sin kurskamrat Lukas Lehtonen förvandlade de idén till verklighet. Den 27 maj äger TEDxKI From Mirage to Oasis rum – det första TEDx-evenemanget på KI på ett decennium.

Försökspersoner sökes till studie om hur vi kan använda musik för att förbättra vardagen för vuxna med autism/Aspergers syndrom. Vi utvecklar ett koncept med musikaktiviteter i grupp för personer med autism/Aspergers syndrom, med syftet att förbättra livskvalitet och välbefinnande. För att förbereda och utveckla musikaktiviteterna måste vi först lära oss vad som är viktigt för att livskvalitet för dessa personer skall kunna utvecklas, och hur musik kan användas för att stimulera välbefinnande.

MRSA-infektioner i huden behandlas ofta genom injektion av antibiotika i blodet, vilket kan ge betydande biverkningar och främja utvecklingen av resistenta bakteriestammar. För att lösa dessa problem utvecklar forskare vid Karolinska Institutet ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i det drabbade hudområdet. Nya resultat som har publicerats i Advanced Materials Technologies visar att mikronålsplåstret effektivt minskar mängden MRSA-bakterier i huden.

Karolinska Institutet har beviljats stöd från Sida för ett 2,5-årigt kapacitetbyggnadsprojekt i Demokratiska republiken Kongo, Uganda och Somalia. Projektet syftar till att skapa möjligheter för att uppnå utvecklingsmålen i Agenda 2030.

Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.

Projektet skulle först arbeta med budgetprocessen i externfinansierade forskningsprojekt. Men ganska tidigt stod det klart att behovet var något annat. Med utgångspunkt från visionen om ett sammanhållet verksamhetsstöd började idéer komma kring hur man tillsammans bättre skulle kunna stödja forskarna.

Charlotte Oja är doktorand vid sektionen för allmänmedicin och primärvård. Den 4 juni försvarar hon sin avhandling “Upholding family relationships in a context of increasing awareness of parental illness”.

I Sverige finns det över 2 miljoner legalt ägda skjutvapen. Samtidigt lever upp till 150 000 personer med en demensdiagnos. I ett åldrande samhälle såsom Sverige kommer lagstiftare att möta utmaningar vad det gäller vapeninnehav. En ny studie av forskare vid NVS, publicerad i Journal of Alzheimer’s Disease, visar att en strategi behövs för detta växande problem.

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Resultaten betonar betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom, enligt forskarna.

Hallå där Johanna Simin, doktorand inom klinisk epidemiologi med fokus på receptförskrivna läkemedel som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The role of oestrogens and antibiotics on the development of cancer" den 1 juni 2021. Kan du berätta lite mer?

Harpa Sif Eyjólfsdóttir är doktorand vid Aging Research Center inom socialgerontologigruppen och kommer att försvara sin avhandling med titeln "Unequal tracks? Studies on work, retirement and health" den 24 maj 2021.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

För att Karolinska Institutets forskare ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen behöver de ha säker tillgång till såväl spetsteknologi som ett basutbud av core-faciliteter. Kommittén för forskning har därför fastställt en strategi för arbetet med forskningsinfrastruktur till och med 2024.

Tretton KI-forskare har fått anslag av Hjärt-Lungfonden till sin forskning om det nya coronaviruset. Anslagen är sammanlagt 6,5 miljoner kronor, cirka 40 procent av anslagen som delas ut av Hjärt-Lungfonden (2021). Forskningens fokus ligger på efterförlopp av covid-19 där sjukdomen har orsakat sena komplikationer på hjärta, kärl och lungor. Totalt delades 15,7 miljoner kronor ut till 30 forskningsprojekt vid sex olika universitet.

Tjock- och ändtarmscancer är en av de dödligaste formerna av cancer, och under senare år har allt fler yngre drabbats. I den hittills största registerstudien visar forskare vid Karolinska Institutet och Harvard University i USA på ett möjligt samband mellan tarmpolyper hos nära släktingar och risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Studien som publicerats i British Medical Journal skulle kunna få betydelse för screeningrutinerna i flera länder.

Florian Schober vid forskargruppen medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Systems biology of mitochondrial dysfunction" den 7 maj 2021. Huvudhandledare är Anna Wredenberg.

Nio av tio tuberkulosfall inträffar i något av 30 identifierade låg- och medelinkomstländer. Dessa länder har nationella tuberkulosprogram. Programcheferna är eniga om att det är viktigt att screena för tuberkulos utanför sjukvården. Men varje screeningprogram måste ha en egen genomtänkt, hållbar strategi och tillräckligt med resurser för att insatsen ska vara meningsfull – och så är det inte alltid i dag. Det är en slutsats i Olivia Biermanns kommande avhandling.

Perfekt kontrollerade proteinsaxar på molekylnivå avslöjar antikroppars bindningsställen och möjliggör framtagande av nya monoklonala antikroppar riktade mot medicinskt viktiga målprotein som tidigare ansågs vara omöjliga att nå med antikroppar.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

Niklas Björkström från institutionen för medicin, Huddinge (MedH), Karolinska Institutet, får NovoNordisk Fondens Ascending Investigator Grant på 13.5M SEK för projektet "Dissecting immune-endocrine mechanisms affecting endometrial physiology and pregnancy outcome".

Vid närmare en av tio hjärtinfarkter hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan leda till att många fler får en diagnos. Studien har publicerats i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging.

Karolinska Institutet vill inrätta en ny professur i anti-doping och folkhälsa uppkallad efter Arne Ljungqvist som i år fyller 90 år. Nu pågår arbetet med att hitta donatorer till professuren som kan bli viktig i kampen mot ett växande folkhälsoproblem.

IMM anordnar ett digitalt seminarium om hälsoeffekter av luftföroreningar den 26 maj kl. 10.00 - 11.30.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat kopplingar mellan olika blodgrupper och totalt 49 sjukdomar, bland annat det nya fyndet att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten. Analysen, som inkluderar data på över fem miljoner människor och drygt 1 000 sjukdomar, bekräftar också tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck under graviditeten. Resultatet har publicerats i tidskriften eLife.

Forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet har i en stor studie utvärderat ett instrument för screening av självmordsrisk i samband med besök på psykiatrisk akutmottagning. Forskarna fann en koppling mellan screeningresultatet och risk för självmord kort tid efter akutbesöket. Studien har publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Nu i helgen var det fem år sedan KI-alumnen, forskaren och den svenska medborgaren Ahmadreza Djalali greps och fängslades i samband med en föreläsningsturné i Iran. Efter en rättegång som inte kan betraktas som annat än en rättsskandal, med fabricerade anklagelser och utan reell chans att försvara sig, dömdes Djalali till döden.

Var uthållig, jobba hårt – och ha roligt! Det var Erika Franzéns och Maria Hagströmers råd till unga forskare som vill satsa på en akademisk karriär.

Karolinska Institutet har återigen beviljats finansiellt stöd från Svenska Institutet (SI) för att genomföra två kapacitetshöjande utbildningsprogram för yrkesverksamma i Afrika. Utbildningsprogrammen kommer att ges på distans under 2021-2022.

Hemorrojder är ett vanligt folkhälsoproblem som det kan vara svårt att prata om. Det kan vara en orsak till att det finns relativt lite kunskap inom området. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat arvsmassan hos närmare en miljon människor, och hittat tidigare okända orsaker till svåra hemorrojder. Studien som publicerats i tidskriften Gut visar också på samband med andra mag-tarmsjukdomar.

Den 13 april valdes KI-professorn Sten Linnarsson in som ledamot för medicinska vetenskaper i Kungl. Vetenskapsakademien.

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

Intresset för Karolinska Institutets vårdprogram är fortsatt högt. Förra årets exceptionella söktryck håller i sig och KI:s läkarprogram är det mest sökta programmet i landet.

Patienter med åderförkalkning (ateroskleros) får idag vanligtvis förebyggande behandling först efter en hjärtinfarkt eller stroke eftersom diagnostiska metoder som kan identifiera individer eller aterosklerotiska plack med hög risk saknas. Dessutom baseras val av behandling, både  kirurgisk och medicinsk, på stora patientstudier och möjligheterna att individualisera behandling är små.   

Malin Nygren-Bonnier, docent och sektionschef vid sektionen för fysioterapi tilldelas forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden.

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tillsammans med forskare från Uppsala universitet, University of Eastern Finland och King’s College London, tilldelas anslag från Foundation for Research in Rheumatology (Foreum) för ett projekt med titeln ”Autoimmune and molecular mechanisms for pain and fatigue in fibromyalgia”.

Det internationella samarbetsprojektet “Management of chronIc cardiometabolic disease and treatment discontinuity in adult adhd patients” (TIMESPAN) har fått ett stort anslag från Europeiska Kommissionens ramprogram Horizon 2020.