Nedsatt kognitiv förmåga vid nydebuterad psykossjukdom varierar stort mellan individer

Vad visar er publikation? 

– Studiens resultat bekräftar att kognitiv nedsättning föreligger redan i tidigt skede av sjukdomsförloppet, innan läkemedelsbehandling påbörjats, men visar för första gången att denna nedsättning varierar stort mellan individer. Jämfört med kontrollpersoner utan psykos hade patientgruppen uppemot dubbelt så stor variation när det kommer till kognitiva uppgifter, såsom att hålla uppmärksamheten, lära sig nya saker och arbeta snabbt, säger studiens försteförfattare Maria Lee, doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. 

Varför är resultaten så viktiga?

– Det är sedan tidigare känt att individer med psykossjukdom på gruppnivå drabbas av kognitiv nedsättning innan eller i samband med insjuknandet. De kognitiva svårigheterna har också visat sig spela en betydande roll för den funktionsnedsättning många med psykossjukdom upplever. 

– Många som arbetar i vården med patientgruppen känner igen att kognitiva problemen kan variera stort mellan olika individer, men det har inte visats systematiskt tidigare. Resultaten visar tydligt på vikten av individuell bedömning av kognition hos patienter med psykos, för att fånga upp de personer som bäst behöver hjälp och stöd och bidrar till utvecklingen av precisionsmedicinska ansatser inom psykosvården. 

Hur genomfördes studien?

– Vi genomförde först en litteratursökning, där vi identifierade alla studier som undersökt kognition hos personer med nydebuterad psykos, redan innan de fått pröva anti-psykotisk läkemedelsbehandling. Sammanlagt fick vi fram 50 studier med totalt 2 625 personer med psykos och 2 917 kontrollpersoner. 

– Därefter gjorde vi meta-analyser där vi först undersökte skillnader i genomsnittligt testresultat mellan grupperna, och sedan undersökte skillnaden i mellan-individ-variation mellan grupperna med en metod som heter "coefficient of variation ratiot". Med andra ord försökte vi förstå om spridningen i resultat på de kognitiva testerna var annorlunda hos patienterna som grupp jämfört med kontrollpersonerna som grupp. 

Vad är nästa steg i er forskning?

– Vi vill nu försöka förstå spridningen i kognitiv nedsättning bättre genom att undersöka hur utvecklingen över tid ser ut, till exempel om vissa grupper delar samma utvecklingsbanor i kognitivt fungerande och om de i sådana fall har andra faktorer gemensamt. 

– Vidare undersöker vi vilka biologiska mekanismer som ligger bakom de kognitiva problemen. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att möjliggöra utveckling av nya behandlingsalternativ, som kan ges i tidigt skede till den individ som bäst behöver den, säger Maria Lee.

Studien genomfördes i samarbete mellan Karolinska Institutet och Uppsala Universitet med Vetenskapsrådet som huvudsaklig finansiär.