KI-forskare får anslag på 19 miljoner kronor för forskning om långtidscovid
Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats anslag från PolyBio Research Foundation på sammanlagt 1,85 miljoner dollar (cirka 19 miljoner kronor) för forskningsstudier rörande långtidscovid. Målet är att studierna ska bidra med viktiga insikter som kan främja utveckling av effektivare behandlingar för långtidscovid som fortfarande är en gåta.
Sedan början av pandemin har Marcus Buggert och hans forskargrupp på Karolinska Institutet studerat covid 19-viruset SARS-CoV-2 och arbetat med att identifiera de underliggande orsakerna till långtidscovid.
– En huvudhypotes är att viruset finns kvar latent i vävnader och reaktiveras, och på så sätt orsakar långvariga covidsymtom, säger Marcus Buggert, som är docent och gruppledare på institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.
Letar virus i vävnadsprov
I studien ska forskargruppen undersöka om viruset eller dess proteiner finns kvar i tarmen och tonsillerna, och om detta aktiverar immunsystemet eller leder till förändringar i tarmens mikrobiom, tarmfloran.
Viruset, som inte kan upptäckas i blodprov, kan däremot detekteras i vävnadsprov efter att virusets proteiner färgats in.
– Genom att jämföra vävnadsprover från patienter med långtidscovid med prover från personer som inte har påverkats av sjukdomen, hoppas vi kunna identifiera skillnader som kan hjälpa oss att förstå varför vissa individer utvecklar långtidscovid medan andra inte gör det, säger Marcus Buggert.
Forskningsprojektet har erhållit ett anslag på 1,35 miljoner dollar från amerikanska PolyBio Research Foundation för studier som ska bedrivas fram till 2026.
– Anslaget är oerhört viktigt för den fortsätta forskningen på covid. Vår dedikerade och breda studie kommer förhoppningsvis ge oss bättre klarhet och därmed möjlighet att identifiera lämpliga behandlingsmetoder som exempelvis kan slå ut eller hämma viruset, säger Marcus Buggert.
Studie av de allra sjukaste
Det andra forskningsprojektet som tilldelats medel är en studie rörande långtidscovid med fokus på dess genetiska orsaker.
– Långtidscovid är ett tillstånd som fortfarande är både underskattat och underdiagnostiserat. I vår studie ska vi fokusera på de allra sjukaste patienterna där det finns bekräftade organskador. Vi hoppas kunna identifiera genetiska riskfaktorer som förklarar varför vissa har en benägenhet att utveckla långtidscovid, säger Petter Brodin, professor i pediatrisk immunologi på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, som leder studien.
I studiens deltagargrupp, kohort, är majoriteten kvinnor i reproduktiv ålder, medan det helt saknas barn med objektiva symtom. Petter Brodin tror inte att det är en slump, utan att det handlar om genetik och medfödda skillnader i immunsystemet – som dessutom fungerar på olika sätt i olika stadier av livet.
– Genom att fokusera på en tydligt definierad patientgrupp där sjukdomens påverkan är objektivt mätbar ökar chanserna att hitta biologiska orsaker. Det kan öppna dörrar för mer riktade behandlingar och ge bättre förståelse för sjukdomens underliggande mekanismer, säger Petter Brodin.
Petter Brodins studie inkluderar kartläggning av genom med DNA-sekvensering hos ett hundratal individer för att jämföra genetiska skillnader mellan de som tillfrisknat från långtidscovid och de som fortfarande lider av symtom. Studien har erhållit 500 000 dollar över en tvåårsperiod.
– Sekvensering är dyrt och anslaget betyder att vi kan göra den genetiska analysen och den omfattande uppföljning som är avgörande för det här projektet, säger Petter Brodin.
Globalt samarbete om långtidscovid
LongCovid Research Consortium (LCRC), ett initiativ från PolyBio, är ett globalt vetenskapligt samarbete för att på ett snabbt och transparant sätt studera långtidscovid och omsätta insikter till behandlingsinnovation och kliniska prövningar.
PolyBio Research Foundation är en ideell organisation som konceptualiserar forskningsprojekt för att undersöka hur infektionsrelaterade kroniska tillstånd studeras, diagnostiseras och behandlas.
Samarbetet inom LCRC inkluderar forskare och kliniker som delar idéer och prover mellan dussintals olika institutioner, laboratorier och kliniker för att förverkliga projekten.