Två KI-forskare tilldelas 19 miljoner från Barncancerfonden
Genom en ny utlysningsform finansierar Barncancerfonden två forskningsprogram som ska titta på olika typer av oönskade biverkningar av framför allt cytostatikabehandling. Precisionsmedicin och de möjligheter som utvecklingen av biomarkörer innebär är gemensamt för de båda programmen som leds av KI-forskarna Susanna Ranta respektive Kenny Rodriguez-Wallberg och som nu delar på 19 miljoner kronor under fyra år.
Idag finns drygt 12 000 personer i Sverige som överlevt barncancer, enligt Barncancerfonden.
Samtidigt som överlevnaden i barncancer har ökat blir det allt tydligare att det sker till ett pris i form av olika komplikationer orsakade av cytostatika, strålning eller kirurgi, de tre metoder som utgör pelarna i dagens cancervård.
Idag drabbas sju av tio som behandlats för barncancer av sena komplikationer. En tredjedel av dessa är allvarliga, ibland livshotande.
Med sena komplikationer menas mer eller mindre bestående förändringar som kvarstår eller uppkommer efter att behandlingen är avslutad.
Det kan till exempel vara infertilitet, nedsatt längdtillväxt, hörsel- och synnedsättning, balansrubbningar, hjärntrötthet eller inlärningssvårigheter.
Satsar på tre fokusområden
Nu vill Barncancerfonden stärka forskningen inom området. En del av satsningen är en särskild utlysning inom området som ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser.
Den första utlysningen hade tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet, och nu är det klart vilka två forskningsprogram som kommer att finansieras i årets utlysning.
Gemensamt är att båda programmen, som består av flera delprojekt, ska använda genetiska analyser för att bättre förstå vilka barn som har högre risk att drabbas och söka fram biomarkörer som kan hjälpa till att anpassa behandlingen utifrån individen för att minska skadliga effekter.
– Genom att vi redan vid diagnos kan få mer genetisk information om det cancerdrabbade barnet och om de har ökad känslighet för cytostatika eller strålning så hoppas vi kunna utforma en individualiserad behandling som ge färre komplikationer, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.
Skräddarsydd behandling vid ALL
Ett av projekten som nu får medel vill minska risken för neurokognitiva komplikationer efter ALL-behandling, akut lymfatisk leukemi.
ALL är den vanligaste formen av barncancer och innebär mer eller mindre kontinuerlig behandling med cytostatika under drygt två år.
Beroende på hur sjukdomen svarar på behandlingen och vilka genetiska avvikelser som finns i leukemicellens arvsanlag delas barnen in i olika riskgrupper som styr behandlingen.
Ett fåtal barn kan även behöva stamcellstransplantation. Den intensiva behandlingen leder till att närmare hälften av barnen, oavsett riskgrupp, drabbas av någon form av neurokognitiva problem.
Det vill Susanna Ranta ändra på genom det forskningsprogram som nu startas.
– Vi ska söka efter de bästa kliniska och biologiska biomarkörerna för att hitta riskpopulationer och för att kunna följa respons på cancerbehandlingen. Med hjälp av dessa ska vi sedan utforma en behandlingsstudie för högriskpatienter för att förhindra eller minska allvarliga biverkningar, säger projektledaren Susanna Ranta, adjungerad professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet, och universitetssjukhusöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Målet är att forskningen ska leda till mer individualiserad behandling och bättre livskvalitet för de överlevande.
Brett samarbete med 12 länder
Projektet som kallas BRAIN är en godkänd delstudie inom det pågående internationella leukemiprotokollet ALLTogether och det innebär att många länder kommer att delta i studien.
– Vi har redan nu 12 olika länder som ska delta i projektet och vi kommer också att samverka med andra projekt inom ALLTogether, bland annat ett som studerar hur av genetiska medfödda variationer påverkar risken för olika komplikationer, säger Susanna Ranta.
Projektet ska också bygga en internationell klinisk databas och biobank för barnleukemi för framtida forskning.
Riskfaktorer bakom minskad fertilitet
En typ av sena komplikationer som kan drabba barn som behandlas med cytostatika eller strålning är skador på de könscellproducerande organen, äggstock och testikel (gonader), vilket i sin tur kan leda till störd pubertet, för tidig gonadsvikt och för tidigt klimakterium.
Störningar som kan leda till att det blir svårare att få egna barn i vuxen ålder.
– Vi vet sedan tidigare att vissa typer av cytostatika är kopplade till en högre risk för fertilitetspåverkan men att alla individer inte drabbas på samma sätt. Därför vill vi hitta metoder där vi kan identifiera högriskgrupper för att i framtiden kunna anpassa behandlingen bättre och på så sätt minska risken för komplikationer, säger projektledare Kenny Rodriguez-Wallberg, forskare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Projektets primära mål är att identifiera och validera kliniska och genetiska biomarkörer för cytostatika-inducerad gonadotoxicitet, det vill säga skador på de könscellproducerande organen, äggstock och testikel.
Precisionsmedicinsk behandling
Studien ska bidra till att individer med hög risk för sen toxicitet kan identifieras, en förutsättning för precisionsmedicinsk behandling.
I projektet deltar forskare från, bland andra, Sahlgrenska Akademin, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, Lunds universitet, Tartu universitetet, Estland, och Rigshospitalet, Danmark.