Nyhetsarkiv

Helena Bergsten vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), institutionen för medicin Huddinge, försvarar sin avhandling "Streptococcal and Staphylococcal Tissue Infections: Therapeutic Challenges and Opportunities" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Professor Anna Norrby-Teglund.

Under ett antal veckor på sommaren har studenter på KI:s nybörjarprogram möjlighet att delta i KI:s sommarforskarskola (KISS) som ger en introduktion till forskning. Tidigare deltagaren Victor Tollemar och handledaren Rachael Sugars tycker båda att det är en utmärkt möjlighet att få en inblick i forskarvärlden för forskningsintresserade studenter.

KI:s utbildning är under ständig utveckling och nu utökas det internationella programutbudet med två ytterligare program. Det är masterprogrammet i translationell fysiologi och farmakologi samt masterprogrammet i nutritionsvetenskap som kommer få sina första studenter till hösten 2022.

Vi gratulerar Jana de Boniface vid gruppen Bröstkirurgi som tilldelas drygt 12,1 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Bidraget avser klinisk behandlingsforskning under perioden 2021-2024 för projektet ”Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien”.

Projekt om egenmonitorering för diabetespatienter i primärvården visar att digitala hjälpmedel skulle kunna introduceras framför att förskriva ytterligare läkemedel.

79 KI-forskare har tillsammans fått 254 450 000 SEK i anslag från Cancerfonden. Utöver det delades även fyra ”Fellowship prevention”-anslag ut till forskare på KI. Totalt delade Cancerfonden ut 850 miljoner kronor, vilket är det största beloppet någonsin.

Årets silvermedaljer tilldelas Maria Masucci, Christina Opava, Åke Rökaeus och Jan Ygge. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet i februari 2022.

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt från krig och fattigdom. Det innebär förändringar och förluster som kan sätta djupa psykologiska spår. Läkaren Maria Sundvalls avhandling vid Karolinska Institutet bygger på enkätstudier och intervjuer med flyktingar i Sverige om deras kontakter med psykiatri och primärvård, men också om vikten av sociala nätverk för hälsa och integration. Resultaten kan få betydelse för dialogen mellan nyanlända, vård och myndigheter.

Vad är precisionspsykiatri för något? Det kan forskaren Kristiina Tammimies ge exempel på. Hon är verksam vid kunskapscentret KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, och forskar bland annat om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Inte endast vård, men heller inte bara forskning. Nej, precisionsmedicinen kräver att sjukvård och forskning hittar nya sätt att växelverka. Möt experterna som driver på i sjukvårdens framkant. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om precisionsmedicin från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

KI har startat en uppdragsutbildning på 7,5 hp för rektorer och skolledare för att öka deras praktiska och teoretiska kunskaper om vilka hälsoproblem som påverkar skolgång och inlärning. Utbildningen ingår i Skolverkets satsning ”Fortbildning för rektorer”. Ca 50 rektorer från hela landet deltar och den kommer att pågå fram till april 2022.

Är du student på arbetsterapeutprogrammet, läkarprogrammet, fysioterapeutprogrammet eller sjuksköterskeprogrammet och vill dela med dig av dina erfarenheter om hur det är att vara student på KI till nya studenter? Då ska du söka uppdraget att sitta med i studentpanelen under vårens välkomstceremoni!

Hallå där, Anja Gebhardt, doktorand vid sektionen för omvårdnad. Den 15 december försvarar du din avhandling ”Beyond exhaustion and pain: the intertwinement of health and suffering among women and mothers”. Vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssjukhus har upptäckt en ny sorts immunterapi mot leukemi. Resultat från en studie publicerad i Nature Biotechnology visar att terapin effektivt dödar leukemiceller från patienter med akut lymfatisk leukemi. Nu vill forskarna genomföra en klinisk studie och även testa metoden på fler cancertyper.

Njurfunktionen spelar en viktig roll för läkemedelssäkerhet och effektivitet. Eftersom många mediciner utsöndras via njurarna löper patienter med nedsatt njurfunktion en högre risk för toxiska läkemedelsnivåer. Kronisk njursjukdom (CKD) ses som ett ledande folkhälsoproblem över hela världen med en global uppskattad prevalens på över 9 %.

Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk. Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.

I Vetenskapsrådets senaste utlysning tilldelades totalt 115 347 805 SEK till 32 KI-forskare. Bidragsbesluten var inom områdena primärvård, psykiatriforskning, klinisk behandlingsforskning, utvecklingsforskning och internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

KI forskaren Amaia Calderón-Larrañaga, vid Aging Research Center (ARC), har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet för forskning inom primärvården.

En kombination av digitala verktyg, klassiska laboratorietester och nya biomolekylära mätningar kan användas för att analysera hur livsstilsförändringar påverkar den enskilda individens hälsa med målet att kunna förebygga ohälsa. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet som publicerats i tidskriften Cell Systems. Forskarna demonstrerar hur en sådan proaktiv vårdmodell skulle kunna se ut och hur den kan tillämpas för att vi ska hålla oss friska.

Av de 27 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer fyra att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige. I år tilldelas även två forskare vid KI ett förlängningsanslag inom ramen för finansieringsprogrammet. 

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

Med start i januari 2021 inleder Karolinska Institutet samarbete med den internationella nyhetssajten The Conversation. Det ger KI:s forskare ytterligare en plattform för att nå ut med sin kunskap till allmänheten. Satsningen är en del i kommunikationsavdelningens arbete med Strategi 2030 och innefattar också seminarier och stöd för forskare i populärvetenskapligt skrivande på engelska. 

Stort grattis till alla forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) som fått medel från Cancerfonden 2022-2024. Vi vill däribland lyfta deras särskilda satsning: Fellowship i cancerforskning inom primärprevention, som tilldelats en av våra forskare.

Richelle Duque Björvang, doktorand på enheten för obstetrik och gynekologi, har vunnit den Europeiska tävlingen "HERStory" som syftar åt att inspirera nästa generation av unga forskare att tänka stort och våga testa olika karriärvägar.

Amit Kumar och Agneta Nordberg, vid sektionen för klinisk geriatrik (Nordberg Translationell Molekylär Imaging Lab), tilldelas ett anslag på 175 000 USD under en fyra års period för projektet ”Att förstå rollen av synaptisk förlust vid neurodegenerativa proteinopatier”.

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av tidiga insatser som syftar till att bibehålla fysisk och kognitiv funktion samt hantera kroniska sjukdomar. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle.

Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid medicinska fakulteter i Sverige.

Giving Tuesday, givandets dag, den 30 november, är en global rörelse som uppmärksammar det stora värdet av att skänka små och stora gåvor till något man bryr sig om. Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen vill särskilt belysa vikten av donationer till medicinsk forskning och utveckling.

Arbetet med upphandlingen av ett Research Information Management System (RIMS) fortgår. Projektgruppen har sammanställt KI:s behov och krav och ska nu begära in anbud från potentiella leverantörer. Systemet ska skapa ett sammanhållet stöd för att förbättra tillgängligheten, hittbarheten och hanteringen för KI:s forskningsinformation för både interna och externa intressenter. Upphandlingen beräknas vara klar i början av maj 2022 och implementeringen påbörjas så snart som möjligt därefter.

Naseer Baloch vid forskargruppen kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Perineal healing following abdominoperineal excision for rectal and anal cancer" den 3 december 2021. Huvudhandledare är Per Nilsson.

Den 24 november besökte H.M. Drottning Letizia av Spanien, H.M. Drottning Silvia och H.K.H. Kronprinsessan Victoria Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Fakultetsnämnden har den 18 november 2021 beslutat om medel inom Karolinska Institutets rekryterings- och konsolideringsprogram för åtta anställningar som biträdande lektor, åtta anställningar som forskare samt åtta konsolideringsbidrag för forskare redan anställda vid KI.

Hallå där, Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 16 december försvarar du din avhandling ”The Stockholm Spinal Cord Uro Study”. Vad handlar den om?

Fakultetsnämnden har den 18 november 2021 beslutat om medel inom Karolinska Institutets rekryterings och konsolideringsprogram för åtta anställningar som biträdande lektor, åtta anställningar som forskare samt åtta konsolideringsbidrag för forskare redan anställda vid KI.

Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och öka risken för elakartad tumörutveckling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången analyserat levande bakterier från patienter med cystiska pankreastumörer. Studien som publicerats i Gut Microbes kan i framtiden leda till förebyggande insatser med lokal antibiotikabehandling.

Måndagen den 22 november delades utmärkelsen ”Nit och Redlighet i Rikets Tjänst” för 2020 ut på Svenska Läkaresällskapet. Totalt blev 34 medarbetare på KI uppmärksammade för sin långa och oklanderliga tjänst. Under ceremonin delades även Silvermedaljen 2020 ut.

Erika Jonsson Laukka har beviljas projektbidrag från Vetenskapsrådets specialutlysning för forskning om postcovid.

Att analysera alla proteiner som finns i en vävnad, det så kallade proteomet, kan ge viktig information om sjukdomars uppkomst och hur de bäst kan behandlas. Här berättar Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi, om proteombaserad medicin och hur det kan bidra till individualiserad cancerbehandling.

Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Redox Biology.

En forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått 200 000 USD för ett projekt som syftar till att bedöma effekten av partiell omprogrammering genom det övergående genuttrycket av Yamanaka-faktorerna för att föryngra immunförsvaret med avsikt att förlänga livslängden och hälsan.

Bröstcancerförbundets utmärkelse 2021 går till överläkaren och KI-professorn Per Hall. Han uppmärksammas för sin breda forskning om hur bröstcancer i större utsträckning ska kunna förebyggas och upptäckas tidigt med förfinade och individuella metoder.

Den 9 november 2021 fick Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, Karolinska Institutet, besök av Kronprinsessan Victoria. Hon fick ta del av aktuell forskning som pågår kring diabetes, vad som händer när man får sjukdomen och hur följdsjukdomar kan förebyggas.

Hon forskar om ärftliga hjärnsjukdomar och bland annat kring Hortons huvudvärk, en oerhört smärtsam sjukdom som kommer i attacker. Det är okänt vad som orsakar sjukdomen, och det finns än så länge inga botemedel.

Catarina Almqvist Malmros, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor vid Karolinska Institutet, får forskningspris från Svenska läkaresällskapets sektion för allergologi.

Svenska Vetenskapsrådet (VR) har tilldelat institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet ett anslag för utveckling av en innovativ metod för behandling av parodontit.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Forskaren och KI-alumni Ahmadreza Djalali har tilldelats 2021 års Courage to Think Award som delas ut av Scholars at risk (SAR).

Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet. Studien som publicerats i Cancer Research kan bidra till att utveckla framtidens precisionsmedicin.

Den studentvalda kursen (SVK) i transplantationskirurgi inom läkarprogrammet har utnämnts med ett diplom för en mycket väl genomförd och uppskattad undervisningsinsats.