Svår covid-19 kopplat till ökad risk för långvarig ångest och depression
Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
– Våra resultat tyder på att svårighetsgraden av den akuta covid-infektionen kan påverka den psykiska hälsan på sikt. Det är svårt att säga vad detta samband kan bero på, men möjliga förklaringar kan vara en kombination av oro för långsiktiga hälsoeffekter och kvarvarande fysiska symtom som begränsar sociala kontakter och bidrar till en känsla av hjälplöshet. Det är också möjligt att svår covid-19 sätter i gång inflammatoriska processer som tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa, säger Anikó Lovik, postdoktor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och en av studiens försteförfattare.
Studien är bland de första som undersökt långsiktiga psykiska symtom hos den allmänna befolkningen efter covid-19-infektion. Tidigare forskning har mest fokuserat på psykisk hälsa hos inlagda covid-19-patienter och haft kortare uppföljning efter diagnos.
I den aktuella studien ingick nästan 250 000 individer från Sverige, Island, Danmark, Estland, Norge och Storbritannien, varav cirka 10 000 diagnosticerats med covid-19. Deltagarna fyllde i frågeformulär där de själva fick skatta sina symtom på depression, ångest, sömnsvårigheter och covid-relaterad stress samt hur länge de var sängliggande till följd av covid-19-infektion. Studiedeltagarna har följts i upp till 16 månader. Från Sverige deltog över 23 000 individer via den så kallade Omtanke2020-studien (se faktaruta).
Stor variation beroende på symptom
Resultaten visar att personer med bekräftad covid-19 i något högre utsträckning rapporterade depression och dålig sömn jämfört med de som inte haft sjukdomen men att symtomen generellt minskade över tid. Förekomsten av symtom varierade dock avsevärt beroende på hur allvarlig den akuta infektionen var. Jämfört med personer utan covid-19 var förekomsten av ångest och depression lägre för individer med milda eller inga symtom men runt 40–60 procent högre för de som blev sängliggande i en vecka eller mer, vilket var fallet för knappt en fjärdedel med covid-diagnos. Sambanden sågs under hela uppföljningsperioden, och var i Sverige i linje med trenden över lag.
– Det är möjligt att genomgången låg- eller asymtomatisk covid-19-infektion resulterar i en viss lättnad bland dessa individer som nu kan återgå till sina normala liv. Detta kan vara en av anledningarna till den lägre förekomsten av psykiska symtom som observerats i denna grupp jämfört med dem som fortfarande är oroliga för att bli smittade och därför undviker sociala interaktioner, säger en av studiens seniora författare Fang Fang, professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Forskarna noterar att studien inte kan fastställa något orsakssamband och att det är möjligt att bakomliggande faktorer utöver de man tagit hänsyn till kan påverka kopplingen. Till exempel var förekomsten av tidigare psykiatriska diagnoser marginellt högre hos personer som testat positivt för covid-19, och studiedeltagarna med covid-19 var generellt yngre än dem utan diagnos. Trots att studien tar hänsyn till dessa skillnader i analyserna, så kan det finnas kvarvarande effekter som påverkar resultaten.
Sammantaget belyser resultaten vikten av ytterligare studier på ämnet och klinisk övervakning av psykiska symtom bland patienter som drabbats hårt under den akuta fasen av covid-19.
Forskningen finansierades i huvudsak av NordForsk och EU Horizon2020.
Fakta om Omtanke2020-studien
- Studien drivs av en forskargrupp på Karolinska Institutet som vill förstå hur covid-19-pandemin påverkar människors psykiska hälsa i Sverige. Studien är även en del av det så kallade COVIDMENT-samarbetet som ansvarar för den nu publicerade studien och involverar ett stort antal forskare från sex länder (Sverige, Island, Norge, Danmark, Estland och Storbritannien).
- I Omtanke2020 har totalt över 28 000 personer i åldrarna 18–94 år fyllt i webbenkäter om sin hälsa. Deltagarna kommer att följas i upp till fem år efter att pandemin anses vara över.
Publikation
“Acute COVID-19 severity and mental health morbidity trajectories in patient populations of six nations: an observational study”, Ingibjörg Magnúsdóttir, Anikó Lovik, Anna Bára Unnarsdóttir, Daniel McCartney, Helga Ask, Kadri Kõiv, Lea Arregui Nordahl Christoffersen, Sverre Urnes Johnson, Arna Hauksdóttir, Chloe Fawns-Ritchie, Dorte Helenius, Juan González-Hijón, Li Lu, Omid V Ebrahimi, Asle Hoffart, David J Porteous, Fang Fang, Jóhanna Jakobsdóttir, Kelli Lehto, Ole A Andreassen, Ole B V Pedersen, Thor Aspelund, Unnur Anna Valdimarsdóttir, on behalf of the COVIDMENT Collaboration, The Lancet Public Health, online March 15, 2022, doi: 10.1016/S2468-2667(22)00042-1