Publicerad: 2022-03-22 14:01 | Uppdaterad: 2022-03-22 14:06

Ny avhandling om att vara närstående vid behandling för matstrupscancer

Seniorer på promenad
Att vara närstående till någon som behandlas för cancer Foto: cc Pixabay

Cecilia Haddad Ringborg vid forskargruppen Kirurgisk vårdvetenskap, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "The perspective of being a family caregiver of a patient treated for oesophageal cancer : problems and needs" den 1 april 2022. Huvudhandledare är Pernilla Lagergren.

Cecilia Haddad Ringborg
Cecilia Haddad Ringborg

Vad handlar din avhandling om?

Avhandlingen undersöker perspektivet av att vara närstående till en patient som behandlats för matstrupscancer. Närstående till patienter med matstrupscancer har tidigare förbisetts i forskning, men det är känt att närstående också påverkas av en cancerdiagnos. Den medicinska och kirurgiska behandlingen för dessa patienter är omfattande och patienter lever med sidoeffekter av behandling som påverkar deras livskvalitet långtid efter behandling. För att kunna förbättra patientens ”survivorship” behöver vi mer kunskap om närståendes upplevelser. Information om dessa inhämtades i avhandlingsarbetet genom enkäter och intervjuer. Vidare undersöktes även faktorer som kan påverka närståendes livskvalitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Studierna i min avhandling indikerar att närstående lever med psykosociala konsekvenser på grund av patientens diagnos och behandling. Konsekvenserna är bestående upp till två år efter patientens kirurgiska behandling för matstupscancer. Framför allt upplever närstående att de lämnas ensamma efter att patienten skrivs ut från behandlande klinik och med fullt ansvar för patientens vård i hemmet.

En viktig aspekt av konsekvenserna är närståendes livskvalitet. Om patienten har haft komplikationer efter operationen så påverkas närståendes livskvalitet negativt ett år efter operation. Vidare, närstående med en högre utbildning har en bättre livskvalitet jämfört med de närstående med en lägre utbildningsnivå. Även patienternas livskvalitet visade sig påverka närståendes emotionella rollfunktion, vilket är en del av livskvalitetsperspektivet.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Avhandlingen visar att vården behöver involvera närstående ytterligare i dialogen kring patientens vård och behandling. Om vi kan ge närstående de verktyg som de behöver för att vårda patienten kommer situationen för både patient och närstående att förbättras.

Resultaten i avhandlingen kan därför användas för att planera och utveckla interventioner med mål att förbättra situationen för närstående till patienter med behandlingsbar matstupscancerdiagnos.

Vilka mål har du för framtiden?

Mitt mål för framtiden är att öka mina kunskaper genom forsknings aktiviteter. Med mitt intresse för onkologi och ”cancer survivorship” kommer jag att sträva efter att förbättra för patienter som drabbas av en cancerdiagnos och lever med konsekvenserna av en cancerdiagnos och behandling samt följderna för deras närstående. Idag, då många patienter överlever en cancerdiagnos, behövs mer kunskap om sena sidoeffekter av behandling och hur livskvaliteten påverkas på grund av detta. Jag hoppas att fortsatt kunna bidra med forskning och också få möjlighet att arbeta nära den kliniska verksamheten för att kunna implementera ny kunskap.

Disputation

Fredagen den 1 april 2022 kl 10:00 i Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, Campus Solna.

Avhandling

The perspective of being a family caregiver of a patient treated for oesophageal cancer : problems and needs