Preprintklubb granskar lovande artiklar
På preprint-servrar trängs högintressanta forskningsartiklar med artiklar av tveksam kvalitet. Preprintklubben letar rätt på guldkornen som är värda vår uppmärksamhet – och nu ingår även forskare vid Karolinska Institutet.
Många forskare laddar upp vetenskapliga artiklar på preprint-servrar innan de har granskats av andra forskare och publicerats i en tidskrift. Det är ett snabbare sätt att sprida sin forskning, men för läsaren kan det bli svårare att veta vilka artiklar som är bra och relevanta.
Därför har en grupp unga forskare vid Karolinska Institutet, Mount Sinai i New York och Oxford University bildat en gemensam preprintklubb.
- Preprintklubben fungerar ungefär som en vanlig ”journal-club” där forskare samlas för att kritiskt diskutera vetenskapliga artiklar. Skillnaden är att vi fokuserar på preprint-artiklar, säger postdoktorn Laura Palma Medina, en av preprintklubbens två koordinatorer vid Karolinska Institutet.
Startade tidigt under pandemin
Initiativet startade vid Mount Sinai och Oxford University, där två preprintklubbar bildades tidigt under pandemin av unga forskare som ville bidra till att utvärdera den stora mängden artiklar om sars-cov-2. Nu har de gått samman i en gemensam klubb, och fick i november 2021 sällskap av forskare vid Karolinska Institutet.
- Fokuset har skiftat från att enbart handla om covid-19. Preprintklubben är nu inriktad på immunologi i bred bemärkelse, säger Laura Palma Medina.
Preprintklubben träffas digitalt en gång i veckan och diskuterar utvalda artiklar som poängsätts enligt uppsatta kriterier (se faktaruta).
- Vi inriktar oss på artiklar som vi ser ett värde i och som intresserar oss. Artiklar som är uppenbart felaktiga eller ofullständiga går vi inte vi vidare med, säger Laura Palma Medina.
I anslutning till den granskade artikeln publiceras en sammanfattning som fungerar som feedback till artikelförfattarna och guidning för läsarna. Varje månad väljs också två av artiklarna ut till att presenteras i tidskriften Nature Reviews Immunology, som i samarbete med preprintklubben har skapat en kolumn där preprint-artiklar kan lyftas fram.
Främjar samarbete och öppenhet
Samarbetet mellan de tre lärosätena är ett sätt att bredda kompetensen inom klubben och att minska risken för likriktat tänkande.
- Vi tror att våra olika bakgrunder ökar chansen att vi bidrar med olika perspektiv, säger Nicolas Ruffin, den andra koordinatorn vid Karolinska Institutet.
Även inom Karolinska Institutet vill preprintklubben bidra till ökat samarbete. Som forskare är Nicolas Ruffin knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap i Solna och Laura Palma Medina hör till institutionen för medicin, Huddinge.
- Jag och Laura hade aldrig träffats innan preprintklubben, och vi för samman forskare som annars inte skulle haft kontakt med varandra, från båda campus och från olika institutioner och ämnesområden, säger han.
Ett 20-tal forskare vid Karolinska Institutet har hittills anslutit sig till klubben – och fler är välkomna. För den enskilda forskaren ger klubben träning i att granska studier och är ett bra sätt hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen, menar Nicolas Ruffin.
Dessutom bidrar man till Open science-rörelsen, som vill göra mer forskningen mer transparant.
- Granskningen av vetenskapliga artiklar har ofta skett bakom stängda dörrar. Men forskningen går mot ett öppnare klimat som många yngre forskare känner sig mer hemma i. Vi vill ha en öppen diskussion, inte för att argumentera mot varandra utan för att berika varandra, säger Laura Palma Medina.
Fakta: Det här gör preprintklubben
- Preprintklubben träffas digitalt varje måndag och diskuterar två preprint-artiklar som valts ut av medlemmar.
- Artiklarna bedöms utifrån tre kriterier: Nyhetsvärde, noggrannhet och betydelse.
- En klubbmedlem skriver en sammanfattning där artikelns styrkor och saker som hade kunnat göras annorlunda lyfts fram.
- I slutet av månaden väljs de mest lovande två artiklarna ut till att lyftas fram i samarbete med tidskriften Nature Reviews Immunology.