Nyhetsarkiv

Som en konsekvens av klimatförändringar blir extremväder, och där ibland extremvärme, mer vanligt. Petter Ljungman, docent på Institutet för miljömedicin på KI, forskar inom områden som berörs av extremvärme. Han ser stora utmaningar, men också möjligheter där forskning och utbildning kan bidra till förbättringar och ökad beredskap. Petter kommer att delta på seminariet KI Contributes med tema "Health effects of extreme heat – How can universities contribute?" den 23 september.

EU-OPENSCREEN är ett europeiskt nätverk som tillhandahåller infrastruktur för högkapacitetsscreening inom kemisk biologi och tidig identifiering av läkemedelskandidater. Från och med juli 2022 finns Sverige representerade i nätverket, genom Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS) vid Karolinska institutet, en av två utvalda svenska noder.

Karolinska Institutet har tecknat samarbetsavtal med den europeiska forskningsinfrastrukturen EBRAINS, som erbjuder digitala verktyg och tjänster för forskning om hjärnan. Syftet är både att ge KI:s forskare tillgång till ny digital teknik och resurser i framkant och att bidra till att vidareutveckla EU:s kraftsamling inom neurovetenskap.

Den 1 september började Mattias Öberg arbeta 20% på Centrum för hälsokriser. Hans uppgift är att utveckla centrumets arbete vad gäller kemiska och toxikologiska hälsokriser. Detta kommer bland annat att innebära omvärldsbevakning, etablering av expertnätverk, identifiering av utbildnings- och forskningsluckor samt identifiering av hur centrumet kan bidra inom området.

Är du student på termin 1, 2 eller 3 och vill hjälpa oss förbättra introduktionen för nya studenter på KI? Då ska du läsa vidare!

På Drottningholms Slottsteater diplomerades den 6 september 2022 två tandläkare, tre tandhygienister och en logoped i en högtidlig diplomeringsceremoni med H.M. Drottningen. Diplomeringsceremonin är avslutningen på Karolinska Institutets multiprofessionella uppdragsutbildning om kognitiv svikt som ges i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.

En studie vid Karolinska Institutet visar att det ofta dröjer flera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapagliflozin och sacubitril/valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Heart Failure.

I en nyligen publicerad studie i BMJ Open undersöker författarna hur spetspatienters engagemang och upplevelser var under den tidiga Covid- 19 pandemin. Spetspatienter kan definieras som patienter eller anhöriga som använder sina erfarenheter och kunskaper för att förbättra deras egna eller anhörigas vårdsituation och /eller sjukvården.

Adam Williamson vid Karolinska Institutet har fått ett anslag från European Research Council Proof of Concept (ERC PoC) 2022, som riktar sig till forskare som redan har finansiering från ERC och vill vidareutveckla den innovativa potentialen hos sina upptäckter.

”Demenssjukdom från cell till samhälle är en ny kurs som KI tagit fram tillsammans med Stiftelsen Silviahemmet. Den är den första i sitt slag som ger ett multiprofessionellt perspektiv på demens och en möjlighet att förstå den orala hälsan och kommunikativa funktionen från olika synvinklar”, sa KI:s rektor Ole Petter Ottersen i sitt tal vid diplomeringsceremonin på Drottningsholms slottsteater.

Höstterminen är i full gång och återigen är Karolinska Institutets campus fulla av liv och rörelse. Några som är glada över möjligheten att kunna träffas på plats igen är de två studentkårerna Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningen.

Hallå där Jan Bolinder, professor vid institutionen för medicin, Huddinge som är aktuell i New England Journal of Medicine, med en kommentar kring en ny studie som undersökt om bästa möjliga sockerkontroll redan från debuten av typ 1 diabetes kan bevara kroppsegen insulinproduktion.

Regelbunden motion bidrar till att förhindra och fördröja utveckling av typ 2-diabetes och dess komplikationer. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett internationellt forskarlag upptäckt att en annorlunda aktivering av immunsystemet i skelettmuskulaturen vid träning kan vara orsaken till att personer med typ 2-diabetes upplever och svarar annorlunda på fysisk träning. Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.

Infektioner hos gravida har kopplats till ökad risk för neuropsykiatriska tillstånd, som autism, hos barnet senare i livet. Men det verkar inte vara infektionerna i sig som orsakar autism, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i The Lancet Psychiatry.

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet visar att helgenomsekvensering ger bättre träffsäkerhet än tidigare metoder vid diagnosticering av intellektuella funktionsnedsättningar. Studiens resultat publiceras nu i tidskriften Genetics in Medicine.

Sverige valde till en början en annan strategi för att bekämpa pandemin än många andra europeiska länder. I juni 2020 utsåg den svenska regeringen en nationell kommission för att granska hanteringen av covid-19 i Sverige. I en vetenskaplig artikel sammanfattar och kommenterar nu professor Jonas F Ludvigsson vad Coronakommissionen kommit fram till i sin rapport. Artikeln publiceras i Acta Paediatrica.

Tisdagen den 6 september sammanträdde konsistoriet vid ett extrainsatt möte om rekryteringen av en ny rektor till Karolinska Institutet. Nu går slutkandidaterna, Professor Annika Östman Wernerson vid KI och Professor Eva Tiensuu Janson vid Uppsala universitet, vidare till intervjuer i hörandeförsamlingen.

En ny studie som publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet visar att medicinsk abort kan genomföras både säkert och effektivt på distans, utan rutinmässig ultraljudsundersökning. Studien, som är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Kapstadens universitet i Sydafrika, öppnar upp möjligheter att tillhandahålla säkra aborter i resursfattiga områden.

Carin Lennartsson, föreståndare och forskare vid Aging Research Center (ARC), ett samarbete mellan Stockholms Universitet och Karolinska Institutet, medverkar i det hundrade avsnittet av Medicinvetarna, där ämnet handlar om just 100-åringar.

Forskning om nya metoder för att behandla vapenrelaterade skador bedrivs vid Karolinska Institutet i samarbete med Försvarsmakten och Nato. Mål: Att minska risken för allvarlig skada och död.

Att få barn redan i tidiga tonåren är riskfyllt på flera sätt. Råd från andra tonåringar kan vara ett sätt att öka användningen av preventivmedel hos flyktingflickor i Uganda.

Magnus Ingelman-Sundberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi belönas med R.T. Williams Distinguished Scientific Achievement Award 2022. Som ett erkännande för hans enastående vetenskapliga bidrag inom området läkemedelsforskning.

Uppsats handledd från enheten för transplantationskirurgi fick omnämningen Highly Commended i kategorin Medical Science på The Undergraduate Awards 2022

Robin Hofmann har utnämnts till docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

Forskare från Karolinska Institutet har, tillsammans med andra, jämfört den nya omikron-varianten BA.2.75 med den nuvarande dominerande varianten BA.5. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases, tyder på att BA.2.75 inte är mer resistent mot antikroppar än tidigare omikron-varianter, vilket är ett positivt besked.

Vi gratulerar professor Jan Zedenius som valts till President för the International Association of Endocrine Surgeons, IAES. IAES ingår i the International Society of Surgery ISS/SIC och utnämningen ägde rum den 16 augusti 2022 i samband med the International Surgical Week i Wien.

Hallå där Therese Johansson, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 9 september försvarar du din avhandling ”A 'new public health' perspective on building competence for end-of-life care and communication : how death literacy can be developed and measured”, vad handlar den om?

Personer med långvarig nervsmärta fick signifikant färre sjukskrivningsdagar efter behandling med ryggmärgsstimulering. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PAIN. Behandlingen har därmed potential att öka livskvaliteten vid kronisk smärta och minska samhällskostnaderna, konstaterar forskarna.

Vid de akademiska högtiderna är studentmarskalkarna en mycket viktig del.

Med hjälp av en ny bildteknik för 3D har forskare vid bland annat Karolinska Institutet på ett övergripande sätt kunnat karakterisera en del av hjärnan som visar den kanske tidigaste ansamlingen av tau-protein, en viktig biomarkör för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Resultaten som publicerats i tidskriften Acta Neuropathologica kan i framtiden göra det möjligt att ha en mer exakt neuropatologisk diagnos av Alzheimers sjukdomsspektrum i ett mycket tidigt skede.

IMM:s mångårige medarbetare Åke Ryrfeldt har avlidit i en ålder av 80 år.

Matstrupscancer är den sjunde vanligaste cancerformen i världen och orsakar många dödsfall. Det finns idag ingen lovande metod för förebyggande, tidig upptäckt eller screening av matstrupscancer så de flesta patienter diagnostiseras i ett sent stadium, vilket ger en dålig prognos. Den vanligaste behandlingen för patienter med matstrupscancer är kirurgi, som förknippas med komplexa komplikationer eller infektioner, och ger en låg 5-årsöverlevnad.

Professor Kevin Eva tilldelas Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik (KIPRIME) 2022. Professor Eva är professor och senior forskare vid Center for Health Education Scholarship. Han är även chef för Educational Research and Scholarship, Department of Medicine, på University of British Columbia, och chefredaktör för tidskriften Medical Education. Professor Evas arbete har avsevärt främjat forskning inom hälsoprofessionerna och inom andra nyckelområden.

Bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, är en livshotande infektionssjukdom som kan leda till långvariga neurologiska besvär hos dem som överlever. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie på råttor att hjärnans verktyg för att rensa bort avfall, det glymfatiska systemet, fallerar vid bakteriell hjärnhinneinflammation, vilket leder till en ansamling av giftigt skräp som skadar nervcellerna. Studien har publicerats i tidskriften mBio.

Forskarna Niklas Mejhert och Zhichao Zhou är bland de fyra europeiska bidragstagarna som tilldelas 5 miljoner danska kronor vardera i 5 år från ”European Foundation for the Study of Diabetes” (EFSD)/ inom programmet ”Novo Nordisk Future Leaders Award 2022”.

Karolinska Institutet (KI) har nyligen tilldelats värdskap för den nationella noden för datadriven life science inom precisionsmedicin och diagnostik. Syftet är att utveckla och tillhandahålla stöd och optimala förhållanden som driver denna forskning framåt – regionalt, nationellt och internationellt.

Ny studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i Science Advances visar att inaktivering av ett proteinkomplex som styr genrepression leder till förlust av neuronal identitet hos dopaminproducerande celler och till motorsymtom typiska för Parkinsons sjukdom.

En ny immunologisk behandling mot hepatit B- och D-virus, som båda kan orsaka levercancer, visar hoppfulla resultat i djurmodeller. Behandlingen utvecklas av forskare vid Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i tidskriften Gut.

Kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgår fertilitetsbevarande åtgärder löper inte någon ökad risk för återfall eller sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som följt deltagarna i genomsnitt under fem år. Resultaten, som publicerats i tidskriften JAMA Oncology, skulle i framtiden kunna ge trygghet och nytt hopp till kvinnor som vill bevara sin fertilitet efter cancerbehandling med kemoterapi.

The Eating Disorders Genetic Initiative (EDGI) är världens största studie för att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar uppkomsten av ätstörningar. Nu söker vi deltagare som har eller har haft en ätstörning och friska kontrollpersoner.

Karolinska Institutet har godkänts av Europeiska kommissionen när det gäller kvalitetsarbete och den tidigare utdelade utmärkelsen ”HR Excellence in research”, som erhölls för två år sedan.

Det nationella MEG-labbet vid Karolinska Institutet är redan i dag det enda labbet i Sverige med utrustning för att i realtid mäta hjärncellernas aktivitet över hela hjärnan. Nu uppgraderas den tekniska utrustningen med ett nytt sensorsystem vilket gör att labbet blir internationellt ledande inom sitt fält.

Forskare vid Karolinska Institutet utvecklar ett coronavirusvaccin som ska vara mindre känsligt för mutationer och rustat även för framtida coronavirus. Vaccinet visar lovande resultat i möss i en nypublicerad studie i EMBO Molecular Medicine, och nu hoppas forskarna kunna gå vidare till säkerhetsstudier på människor.

I år delar Hjärnfonden ut 105,3 miljoner kronor i forskningsanslag fördelade på 99 projekt. Karolinska Institutet får 40 av dessa, varav åtta går till NVS.

Den 24 augusti 1922 föddes den banbrytande fotografen och KI-profilen Lennart Nilsson (1922–2017). Lagom till hans 100-årsdag invigs den retrospektiva utställningen ”Med blick för det stora i det lilla – Lennart Nilsson 100 år” med hans fotografier på Sergelgatans Konsthall i Stockholm, på initiativ av Jan Broman, grundare av Fotografiska Museet, Per Lydmar och Vasakronan.

Ulrica Nilsson, professor i omvårdnad vid NVS samt biträdande studierektor vid NVS forskarutbildning och anestesisjuksköterska, är både stolt och glad över att ha blivit invald i den prestigefyllda organisationen.

Forskare vid Karolinska Institutet presenterar nya rön om minskad alkoholkonsumtion genom träning. De tre relaterade publikationerna, publicerade i Drug and Alcohol Dependence, presenterar resultat från den randomiserade kontrollerade studien, FitForChange.

Användning av farliga konserveringsmedel i kemiska produkter har ökat dramatiskt under åren 1995–2018. Flera av dessa är starkt allergiframkallande och kan ge upphov till livslång allergi som påverkar arbetsförmåga och livskvalitet. En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM) uppmärksammar behovet av åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön.

Forskare vid Karolinska Institutet och University of Bristol har undersökt sambandet mellan vald förlossningsmetod och sexuellt välmående flera år efter förlossningen. Studien, som publicerats i tidskriften BJOG, visade ingen skillnad i sexuell frekvens eller sexuell tillfredsställelse hos kvinnor som förlösts vaginalt alternativt med kejsarsnitt.

Vi gratulerar Olle Ljungqvist som har belönats med det prestigefyllda internationella priset ISS/SIC Prize 2022 från Société Internationale de Chirurgie.