Ny avhandling om vård och omsorg i livets slutskede

För de flesta kommer döden långsamt, vilket medför vårdbehov under längre tid som inte enbart kan tillgodoses av den formella sjukvården. I stället har andra vårdgivare, framför allt anhöriga och äldreomsorgspersonal, en betydande roll vid vård och omsorg i livets slutskede. I denna avhandling undersökte vi hur kompetens och beredskap för att stödja och vårda någon i livets slutskede kan främjas och mätas, med särskilt fokus på förmågor för att samtala om frågor som rör döende och död.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

Denna avhandling visar att kompetens och beredskap för att hantera vård i livets slutskede utvecklas genom erfarenhetsbaserat lärande från direkta upplevelser av döende och död, framför allt genom att reflektera om och diskutera egna och andras erfarenheter. Vi fann också att användning av DöBra-korten, ett verktyg för att stödja samtal om värderingar inför vård i livets sista tid, kan stimulera sådant lärande hos personal i äldreomsorg och hjälpa dem att samtala om vård i livets slut i arbetet. Dessutom visar avhandlingen att den svenska versionen av Death Literacy Index är ett tillförlitligt instrument för att mäta beredskap för vård i livets slutskede i Sverige.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa? 

Resultaten bidrar med förståelse kring hur människor utvecklar kompetens och beredskap för att engagera sig i olika aspekter av vård i livets slutskede, vilket är av värde för framtida utbildningsinitiativ inom både forskning och praktik, både inom och utanför vård och omsorgs-systemet. Att underlätta för samtal om vård i livets slut kan också stärka vårdtagares och anhörigas beredskap för framtida beslutsfattande om vården.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska? 

Ja, jag kommer fortsätta att forska om vård i livets slut vid King's College London.