Petter Ljungman - om extremvärme och vad vi kan göra

Petter Ljungman är kliniskt verksam som kardiolog på Danderyds sjukhus och forskar på Institutet för Miljömedicin på KI. Via sitt huvudsakliga forskningsområde – luftföroreningar - kom han in på frågor som rör extremvärme och hur det påverkar människor. Han har även ett visst personligt förhållande till värme, genom sin uppväxt och sina studier i länder som Kenya, Indien, Italien och USA, något som även bidragit till hans engagemang för vikten av att se det globala perspektivet och dra nytta av varandras kunskaper, när det kommer till just extremvärme.

Den nyss gångna sommaren och dess höga temperaturer både på nära håll i Europa och runt om i världen har varit ytterligare en tydlig påminnelse om att vi behöver hantera extremvärme i vår vardag.

– Det här är en sak som både det svenska samhället och andra samhällen kommer att behöva förbereda sig på, för vi kommer att se mer extremväderförhållande i takt med att klimatförändringarnas påverkan ökar, och extremvärme är ett sådant fenomen, säger Petter.

Det finns sätt vi kan förbereda oss på och minska vår sårbarhet. Petter lyfter fram bland annat; varningssystem och system för att kommunicera och nå ut med information om stundande värmeböljor, infrastruktur- och konstruktionsanpassning av byggnader, så att vi, när vi bygger nya hem och offentliga inrättningar, tar höjd för att lokalerna behöver kunna kylas och fläktas. På samma sätt går det att förbereda samhället genom att bygga miljöer med mycket grönområde och närhet till vatten, som minskar effekterna av värme. Detta blir särskilt viktigt i miljöer där grupper som är speciellt sårbara när det kommer till effekterna av värme vistas, det vill säga barn, äldre och sjuka.

På frågan vad universitet och akademi kan göra för att bidra till samhället när det kommer till att hantera extremvärme betonar Petter framför allt behovet av att beforska och utvärdera insatser och frågeställningar som är relevanta för ämnet. Det kan handla om allt från hälsokommunikation för att bidra till ett sunt beteende när det är varmt, till att förstå såväl fysiologiska som beteendemässiga reaktioner vid extremvärme.

– Det finns också en hel del kvar att utforska för att kunna hjälpa folk med anpassning kring temperatur. Vi behöver förstå vilken typ av temperatur som påverkar oss och hur. Är det temperaturen i luften? Är det temperaturen i genomsnitt? Är det maxtemperaturen? Är det hög minimitemperatur? Är det nattemperatur? Det kan spela roll. Det kan vara så att om det till exempel skulle visa sig att det är nattlig temperatur är det som är det mest fysiologiskt intressanta, att man kanske måste få en chans att kyla ner kroppen på natten när man vilar, då kan man ju fokusera på att inrikta åtgärder på att till exempel försöka få till svalare inomhustemperaturer nattetid, snarare än att lägga resurser på dagtid, som ett hypotetiskt exempel.

Det är viktigt att förstå att de kan förstärka varandras effekter och påverkar varandra. Dessutom är det så att luftföroreningar är något som kan regleras. Det går att minska utsläpp av luftföroreningar. Gör vi det då förebygger vi också klimatförändringar, och på så sätt minskas extrema väderförhållande. Det går mycket hand i hand. Det går inte att reglera temperaturen som sådan, men det går att reglera luftföroreningar. På det sättet kan vi göra något åt själva drivkrafterna bakom till exempel extremvärme. Vidare understryker Petter behovet av att förstå samvariationer och förstärkningseffekter mellan både sådant som bidrar till extremvärde, som luftföroreningar, och sådant som extremvärme för med sig, som skogsbränder eller förvärrande av översvämningar när det regnar och marken är väldigt torr.

– Det är viktigt att förstå att de kan förstärka varandras effekter och påverkar varandra. Dessutom är det så att luftföroreningar är något som kan regleras. Det går att minska utsläpp av luftföroreningar. Gör vi det då förebygger vi också klimatförändringar, och på så sätt minskas extrema väderförhållande. Det går mycket hand i hand. Det går inte att reglera temperaturen som sådan, men det går att reglera luftföroreningar. På det sättet kan vi göra något åt själva drivkrafterna bakom till exempel extremvärme.

När Centrum för hälsokriser startar sin seminarieserie KI Contributes med ett seminarium i form av ett interaktivt panelsamtal på temat Health effects of extreme heat – How can universities contribute den 23 september kommer Petter att delta som en av panelmedlemmarna. Då fortsätter samtalet om extremvärme, dess globala påverkan men också hur vi globalt kan lära mycket av varandra och bidra till varandras beredskap. Läs mer och anmäl dig här.