Ryggmärgsstimulering vid kronisk smärta gav minskad sjukfrånvaro
Personer med långvarig nervsmärta fick signifikant färre sjukskrivningsdagar efter behandling med ryggmärgsstimulering. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PAIN. Behandlingen har därmed potential att öka livskvaliteten vid kronisk smärta och minska samhällskostnaderna, konstaterar forskarna.
Kronisk smärta har stor påverkan på patientens livskvalitet och hälsa men även samhällets kostnader eftersom det är förknippat med stor sjukfrånvaro. För patienter med svår, kronisk nervsmärta som inte blivit hjälpta av annan behandling kan elektrisk stimulering av ryggmärgen vara ett alternativ.
Ryggmärgsstimulering innebär att elektroder placeras i ryggmärgskanalen som genom att skicka impulser förhindrar smärtsignaler till hjärnan. Forskare vid Karolinska Institutet har med hjälp av svenska registerdata studerat över 1 000 patienter som behandlats med ryggmärgsstimulering i Sverige mellan 2006 och 2017 och jämfört deras sjukfrånvaro två år före och två år efter behandlingen.
En referensgrupp inkluderades för att kontrollera för samhälleliga förändringar som kan påverka sjukskrivningsgraden oberoende av behandling, såsom arbetslöshet och förändringar i sjukförsäkringssystemet.
– Det genomsnittliga antalet dagar med sjukfrånvaro innan behandling var mycket högt, cirka 200 dagar per år, vilket tyder på en stor börda på patienten men även på samhället i termer av produktivitetsförluster. Efter behandling med ryggmärgsstimulering hade patienten i genomsnitt 21 färre dagar med sjukfrånvaro per år, säger Emma Söreskog, anknuten till undervisning/handledning vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Antalet sjukskrivningsdagar varierade stort beroende på kön, ålder, socioekonomiska faktorer och samsjuklighet, men effekten av behandling var inte beroende av dessa faktorer.
Kronisk smärta är en av de vanligaste orsakerna till primärvårdsbesök och sjukskrivning. Samhällskostnaden för kronisk smärta har estimerats till 100 miljarder kronor per år, varav drygt 90 miljarder utgörs av indirekta kostnader relaterat till sjukfrånvaro.
– Nästa steg är att vidare studera hur vårdkedjorna för patienter med kronisk smärta ser ut i Sverige och vilka samhällskostnader dessa är associerade med. Vi behöver också räkna på behandlingsmetodens kostnadseffektivitet. Det kan förväntas leda till ett förbättrat beslutsunderlag som grund för behandlingsriktlinjer, rekommendationer och prioriteringar, med syfte att använda effektiva och kostnadseffektiva behandlingsstrategier för patienter med smärtproblematik, säger medförfattaren Niklas Zethraeus, senior forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.
En begränsning med studien är att sjukskrivning kortare än 14 dagar inte inkluderades eftersom det inte registreras av Försäkringskassan. Resultaten är baserade på svenska data och är inte direkt överförbara till andra länder.
Forskningen finansierades huvudsakligen av företaget Abbott Inc som tillverkar och marknadsför produkter för ryggmärgsstimulering. Emma Söreskog var vid studiens genomförande anställd vid uppdragsforskningsföretaget Quantify Research som mottog finansiering för studien.
Publikation
“Impact of Spinal Cord Stimulation on Sick Leave and Disability Pension in Patients with Chronic Neuropathic Pain: A Real-world Evidence Study in Sweden”. Emma Söreskog, Trolle Jacobson, Terje Kirketeig, Peter Fritzell, Rolf Karlsten, Niklas Zethraeus, Fredrik Borgström. PAIN - The Journal of the International Association for the Study of Pain, online 15 augusti 2022, doi: 10.1097/j.pain.0000000000002756.