Nyhetsarkiv

Docent Charlotte Rolny, docent Ola Larsson och PhD Margarita Bartish har publicerat en Perspective-artikel i Nature Reviews Cancer. Perspective-artiklar är ett forum för diskussioner om olika forskningsfält, så väl som en beskrivning av historiska influenser, forskningstrender och tekniker.

Söner till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en tvåfaldig riskökning att utveckla obesitas, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i Cell Reports Medicine. Fynden belyser enligt forskarna en tidigare okänd risk att överföra PCOS-relaterade hälsoproblem i flera generationer genom den manliga sidan av en familj.

Som en del av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd var samtliga hälso- och sjukvårdsministrar inbjudna till ett informellt möte i Stockholm den 4-5 maj för att behandla frågor om krisberedskap och säkerställa tillgång till innovativa och etablerade läkemedel.

Behövs verkligen internationella fältsjukhus alltid? Och ska vi alltid skicka mediciner till katastrofdrabbade områden? Det var två exempel på myter som Johan von Schreeb tog upp i sitt tal när EU:s hälsoministrar samlades i Stockholm.

Professor Magnus Ingelman-Sundberg erhåller anslag inom programmet ERC Proof of Concept, som delas ut till forskare som redan har fått finansiering från det europeiska forskningsrådet (ERC) och vill utveckla innovationspotentialen hos sina tidigare upptäckter. Pengarna kommer att användas till att vidareutveckla en in vitro modell för leversjukdom och identifiera nya möjliga läkemedel och deras receptorer.

En amerikansk bidragsgivare har skänkt 3 miljoner dollar till Karolinska Institutet och forskaren Erik Berglund, verksam vid institutionerna MMK och CLINTEC. Det fria donationsbidraget kommer att satsas på Erik Berglunds specialistområden inom transplantation, autoimmunitet, och cancer.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har tillsammans med hälsoekonomer vid Linköpings Universitet analyserat kostnader för olika metoder att diagnostisera genetiska orsaker till intellektuell funktionsnedsättning. Studien, som publiceras i Scientific Reports, visar att kostnadseffektiviteten är större vid helgenomsekvensering än vid den traditionella genetiska utredningen.

Natalie Lundin vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Pelvic fractures : epidemiology and treatment" den 12 maj 2023.
Huvudhandledare är Anders Enocson.

När Rebecca Furaha sökte utbildningar som kunde hjälpa henne att förbättra mödravården i Kongo-Kinshasa fann hon en vidareutbildning från KI. Nu driver hon samarbetsprojekt för att höja kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa bland landets unga.

Den 21 mars 2023 hölls ett symposium på temat personcentrerad och sammanhållen vård och omsorg för äldre, på Karolinska Institutet i Stockholm, Solna, med forskare från flera lärosäten runtom i landet, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och Region Jönköping. Dessutom bidrog forskare från Storbritannien och Australien med inspirerande presentationer inom ämnena personcentrerad och sammanhållen vård.

Karolinska Institutets tidigare rektor Ole Petter Ottersen har tilldelats två fina utmärkelser: Stockholms studentvän 2023 från Stockholms studentkårer SSCO och "The Order of the Rising Sun, Gold and Silver Star" från den japanska regeringen. Även Sten Lindahl, före detta professor vid Karolinska Institutet, tilldelas den japanska ordern i klassen "Gold Rays with Neck Ribbon".

Regeringens beslut att korta mandatperioden för nya ledamöter i landets universitets- och högskolestyrelser väcker många reaktioner i sektorn. Även Annika Östman Wernerson, rektor vid Karolinska Institutet, är kritisk.

Karolinska Institutet konsistorium (universitetsstyrelse) har fått två nya ledamöter: direktör Sarah McPhee och professor emeritus Jan Nilsson. Det beslutade regeringen den 27 april i ett förordnande av ordförande och andra externa ledamöter i styrelserna för 30 statliga universitet och högskolor. De nya ledamöternas mandat sträcker sig från 1 maj 2023 till 30 september 2024.

Kursen Koordineringsinsatser - att koordinera sjukskrivnings- & rehabiliteringsprocessen har sedan starten 2010 utbildat över femtonhundra rehabkoordinatorer från hälso- och sjukvården och företagshälsan om regelverket för sjukskrivnings- och rehabprocessen. I år har utbildningen genomförts i 50 kursomgångar vilket firades med en inspirationsdag på KI:s campus för alla tidigare deltagare.

Hur kommer det sig att vissa däggdjur har skarpt luktsinne och att det finns arter som går i ide om vintern? Vilka genetiska mutationer ger ökad risk för sjukdom? I ett omfattande internationellt forskningsprojekt där forskare vid Karolinska Institutet deltagit, har arvsmassan hos 240 olika däggdjur kartlagts och analyserats. Resultaten av studien, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, ger insikt i vilka regioner i arvsmassan som är avgörande för olika funktioner hos däggdjur.

European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) delar årligen ut en Rising Star Award till två forskare i början av karriären, som genom sin forskning inom tillämpad och translationell neurovetenskap har potential att främja vetenskap, behandling och förebyggande av hjärnsjukdomar.

Janica Kallonen vid forskargruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Long-term follow-up after surgery for chronic thromboembolic pulmonary hypertension" den 5 maj 2023.
Huvudhandledare är Ulrik Sartipy.

För första gången i Sverige möjliggörs nu rutindiagnostiska analyser av mutationer i cellfritt DNA hos patienter med spridd prostatacancer. Testet har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och nu erbjuder Karolinska Universitetssjukhuset analysen till sjukhus i hela Norden. Steget innebär att fler patienter med vissa genmutationer kan få tillgång till behandling för sin cancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och många kvinnor efterbehandlas för att förhindra att cancern återkommer, exempelvis med adjuvant hormonbehandling. Denna behandling innebär att man tar en tablett dagligen för patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer (cirka 80% av alla fall) under minst fem år.

Antti Siika vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Biomechanical and Morphological Aspects of Abdominal Aortic Aneurysm Growth and Rupture" den 28 april 2023.

Huvudhandledare är Joy Roy.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Den 26 april är det sju år sedan Ahmadreza Djalali, svensk medborgare som doktorerat i katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, greps under ett besök i Iran. Karolinska Institutet och Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter vädjar nu i ett öppet brev till Sveriges statsminister, utrikesminister och utbildningsminister om att pröva alla vägar för att få Djalali fri.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.

Risken att drabbas av lymfkörtelcancer är något förhöjd vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, och har ökat under senare år hos patienter med Crohns sjukdom. Det visar en ny studie publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna kunde se en riskökning både hos patienter som får moderna IBD-läkemedel och de som inte får det, vilket tyder på att riskökningen kan bero på både läkemedel och sjukdomen i sig.

Kristina Jonsson och Lina Jonnerhag arbetar båda som amanuenser vid avdelningen för fysioterapi, vid sidan av sina egna studier i fysioterapi, där de går fjärde terminen på fysioterapeutprogrammet. Med amanuenser vid sin sida får lärarna ett bra stöd i sin undervisning i de oftast relativt stora klasserna, som kan variera mellan 40–80 studenter.

En hittills okänd mekanism för hur DNA kan vecka sig, beskrivs i en studie i tidskriften Nature publicerad av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck-institutet för biofysik. Fynden ger ny kunskap om kromosomprocesser som är viktiga för både normal utveckling och för att undvika sjukdomar.

En ny svensk biobankslag börjar gälla den första juli i år. Lagen väntas göra det enklare att använda biobanker – det vill säga samlingar av prov tagna från människor eller foster – och kan underlätta vid forskningssamarbeten.

Närmare 500 medarbetare inom cancerområdet från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, samlades i Aula Medica under årets Karolinska CCC-dagar den 30–31 mars. I år medverkade även Sahlgrenska CCC och Skåne CCC.

Den 17 april stängde anmälan till högskolestudier för hösten 2023. Läkarprogrammet på KI är det program i Sverige med flest förstahandssökande.

I en svensk systematisk översikt som nu publiceras i Acta Paediatrica, redovisar forskare från Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) kunskapsläget kring hormonbehandling hos unga (<18 år) med könsdysfori. Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller psykisk hälsa och hormonbehandling påverkar sannolikt skelettet.

Den 17 april börjar Veronika Sundström som Karolinska Institutets nya universitetsdirektör. Hennes uppdrag är att leda KI:s förvaltning bestående av ett tiotal avdelningar och drygt 500 medarbetare. Tillsammans med rektor och prorektor utgör hon KI:s högsta ledning.

I en nationell svensk studie av 207 nyfödda till kvinnor med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen (”kolorektalcancer”), fann forskare en ökad risk för graviditets- och nyföddhetskomplikationer. Studien publiceras i eClinicalMedicine och är ett samarbete mellan Washington University i St Louis och Karolinska Institutet.

Prediktionsmodeller har börjat bli en del av vår vardag och de har också blivit allt mer användbara inom medicinsk vetenskap i takt med att tekniken utvecklas. Ökad förståelse för olika sjukdomar och behandlingar gör att vi kan använda förutsägelser baserat på prediktiva biomarkörsignaturer för att optimera resultatet av en behandling för allt mer specifika grupper.

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer's & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Aktuell forskning visar att unga chefer ofta har ett stort driv och är högt motiverade i rollen som ledare, men upplever samtidigt att de har en sämre arbetsmiljö och sämre mental hälsa i jämförelse med äldre chefer. Tänkbara förklaringar kan handla om en otydlig chefsroll samt höga krav i kombination med lågt inflytande.

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi har i en experimentell studie publicerad i Science Signaling studerat grundläggande mekanismer för cellulär kommunikation längs en evolutionär signalväg som reglerar fosterutveckling och stamcellsreglering. Baserat på publicerade data har forskarna skapat nya biosensorer som presenterar viktiga verktyg för framtida läkemedelsutveckling inom onkologi och molekylär screening.

Webbsidan "Forskarstöd" har nyligen utvecklats för att ge en överblick över det stöd och de specialiserade kompetenserna som finns för alla forskare, både på deras institutioner och på andra enheter vid KI.

Gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser fortsätter växa. Expertkoordinatorerna driver arbetet inom sitt respektive kompetensområde. Senast i raden av kompetensområde som läggs till centrumet är laboratorie- och diagnostikberedskap, i form av expertkoordinatorn Jessica Alm.

Samma stöd, nytt namn. Studenthälsan vid Karolinska Institutet som på engelska tidigare haft titeln ”The Student Health Centre” har nu döpts om till ”Student Wellbeing Centre”. Det engelska namnbytet görs för att titeln bättre ska återspegla Studenthälsans utbud.

Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, och som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.

Vi är glada och får med VR:s betyg ytterligare hävstång för arbetet. Det säger Anders Gustafsson, tidigare prorektor vid KI och en av dem som har lett arbetet med den nationella utvärderingen av den kliniska forskningens kvalitet som nu har publicerats av Vetenskapsrådet (VR). Den så kallade ALF-utvärderingen utgår från ALF-avtalet som reglerar KI:s samarbete med Region Stockholm gällande utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Projektet ”Tandvård på arbetstid” har varit framgångsrikt och skapat mervärde för både KI och Universitetstandvårdens allmäntandvårdsklinik, Lärarkliniken. Nu har HR-A:s ledningsgrupp beslutat att permanenta denna personalförmån.

Stockholmsregionen får bra betyg när Vetenskapsrådet (VR) utvärderar den kliniska forskningens kvalitet och hur den omvandlas till patient- och samhällsnytta. Utvärderingen har betydelse för bland annat fördelningen av statliga så kallade ALF-medel.

Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.

Ebba Lindqvist har utnämnts till docent i kirurgi vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Ebba har tidigare arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset som plastikkirurg och är nu plastikkirurg och sektionschef på Bröstsektionen, Verksamhetsområde Kirurgi, Södersjukhuset.

Stort grattis till alla våra nyantagna master- och magisterstudenter vid KI.

Tre professorer vid Karolinska Institutet – Gonçalo Castelo-Branco, Maria Eriksson och Björn Högberg – har tilldelats ERC Advanced Grants som är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Pengarna på totalt över 8 miljoner euro kommer att användas till grundforskning som ska öka vår kunskap om sjukdomsmekanismer samt molekylära byggstenar i DNA.

Efter några års uppehåll är den nationella konferensen om suicidprevention tillbaka. Detta år kommer den äga rum den 25–26 oktober på Folkets Hus i Östersund och ha temat ”Med samlad kraft för livet”.

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.