Nyhetsarkiv

I år delar Hjärnfonden ut 106 miljoner kronor i forskningsanslag. Karolinska Institutet tilldelas 42% av dessa och däribland finns sju forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) som mottagare.

Grattis till alla er, som sammanlagt delar på 7 650 000 kr!

Myndigheten för arbetsmiljökunskap höll nyligen webbinariet "Vilka är effekterna av långvarigt stillasittande på jobbet?". Wim Grooten, sektionen för fysioterapi, var en av deltagarna som presenterade forskning inom området.

Centrum för alzheimerforsking (CAR) har startat en arbetsgrupp om kön och könsskillnader vid demens. Gruppen leds av Shireen Sindi och Daniel Ferreira, biträdande lektorer vid sektionen för klinisk geriatrik. Det är deras första arbetsgrupp som ledare, och de ser med förväntan fram emot hur den kommer att utvecklas.

Hallå där, Ying Wang, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 23 juni försvarar du din avhandling “Neuroinflammation and its resolution in Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där, Gita Rajan, doktorand vid sektionen för allmänmedicin och primärvård! Den 22 juni försvarar du din avhandling “Sexual violence - epidemiology, treatment and access to health care". Vad handlar den om?

Joana Pereira börjar officiellt som forskargruppsledare idag, den 1 juni, även om hon har lett sin egen grupp ett tag nu.

Hallå där, Anna Svensson-Raskh, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 18 juni försvarar du din avhandling “Mobilization immediately after elective abdominal surgery – Respiratory effects and patients' and healthcare professionals' experiences". Vad handlar den om?

Marie Kierkegaard, docent vid sektionen för fysioterapi, medverkar i en digital intervju inför World MS Day 30 maj, med anledning av studien Styrketräning vid MS-realterad trötthet (fatigue).

Hallå där, Lorena Galán Acosta, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 17 juni försvarar du din avhandling “Recombinant BRICHOS domains delivered over the blood-brain barrier : a possible way to treat Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

SveDem, Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, invigde den 20 maj sin nya IT-plattform som utvecklats i samarbete med Uppsala Clinical Research Center (UCR). Invigningen arrangerades som ett digitalt webinarium.

Hallå där, Sarah Wallcook, doktorand vid sektionen för arbetsterapi! Den 10 juni försvarar du din avhandling “Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia”. Vad handlar den om?

I årtionden har forskare studerat hälsofördelarna med träning - men denna forskning har till stor del ignorerat det faktum att hur du tillbringar resten av dagen också har betydelse. I stället för rekommendationen att alla ska sträva efter att uppnå 30 minuters daglig träning visar våra resultat att rekommendationerna om fysisk aktivitet kan vara mer personliga. Individer kan göra en blandning av aktiviteter som fungerar bäst för dem.

Forskare vid Karolinska Institutet och UCL har identifierat en allmän faktor som påverkar unga människors beslutsförmåga, oberoende av IQ. Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie som har publicerats i tidskriften Neuron.

Hallå där, Konstantinos Poulakis, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik! Den 28 maj försvarar du din avhandling “Alzheimer’s disease heterogeneity assessment with MRI biomarkers and unsupervised statistical learning”. Vad handlar den om?

Charlotte Oja är doktorand vid sektionen för allmänmedicin och primärvård. Den 4 juni försvarar hon sin avhandling “Upholding family relationships in a context of increasing awareness of parental illness”.

I Sverige finns det över 2 miljoner legalt ägda skjutvapen. Samtidigt lever upp till 150 000 personer med en demensdiagnos. I ett åldrande samhälle såsom Sverige kommer lagstiftare att möta utmaningar vad det gäller vapeninnehav. En ny studie av forskare vid NVS, publicerad i Journal of Alzheimer’s Disease, visar att en strategi behövs för detta växande problem.

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Resultaten betonar betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom, enligt forskarna.

Harpa Sif Eyjólfsdóttir är doktorand vid Aging Research Center inom socialgerontologigruppen och kommer att försvara sin avhandling med titeln "Unequal tracks? Studies on work, retirement and health" den 24 maj 2021.

Tretton KI-forskare har fått anslag av Hjärt-Lungfonden till sin forskning om det nya coronaviruset. Anslagen är sammanlagt 6,5 miljoner kronor, cirka 40 procent av anslagen som delas ut av Hjärt-Lungfonden (2021). Forskningens fokus ligger på efterförlopp av covid-19 där sjukdomen har orsakat sena komplikationer på hjärta, kärl och lungor. Totalt delades 15,7 miljoner kronor ut till 30 forskningsprojekt vid sex olika universitet.

Var uthållig, jobba hårt – och ha roligt! Det var Erika Franzéns och Maria Hagströmers råd till unga forskare som vill satsa på en akademisk karriär.

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

Malin Nygren-Bonnier, docent och sektionschef vid sektionen för fysioterapi tilldelas forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden.

I och med att pandemin fortsätter läggs allt större vikt vid de indirekta, negativa effekterna (dvs. indirekta skador) av pandemin och dess relaterade restriktioner. Sverige intog en relativt mild hållning för att dämpa pandemin under våren 2020, förlitade sig på frivillig efterlevnad av rekommendationer och uppmuntrade äldre att stanna hemma, undvika sociala sammankomster och kollektivtrafik och att vara fysiskt aktiva utomhus på ett säkert sätt.

Hallå där Ying Shang, doktorand vid Aging Research Center (ARC). Du disputerar den 16 april, och kommer att försvara din avhandling med titleln "Hur kan äldre vuxna bekämpa diabetes för att uppnå ett längre och hälsosammare liv? Kan du berätta vad den handlar om?

Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.

Hur har åtgärder som social distansering och karantän påverkar äldre personer under covid-19-pandemin? Ny forskning från professor Miia Kivipeltos grupp visar på några viktiga insikter – man fann flera negativa effekter, men samtidigt såg man att många levnadsvanor och beteenden i huvudsak inte förändrades under pandemins första våg, och att några till och med förbättrades.

Familjen Kamprads stiftelse beslutade att i år dela ut 164 miljoner kronor i forskningsanslag till projekt som ska förbättra äldres livskvalitet.

Hallå där Roman Kuster, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 12 mars kommer du att försvara din avhandling "Advancing the measurement of sedentary behaviour – Classifying posture and physical (in-) activity”. Vad handlar den om?

Hallå där Petra Adebäck, doktorand vid sektionen för allmänmedicin och primärvård! Den 19 mars kommer du att försvara din avhandling "To be a child and survive a natural disaster”. Vad handlar den om?

Michael är doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Han får stipendiet med motiveringen “För viljan att forska i förvirring Och strävan att förmedla värme i vården“.

I höstas blev Michael Axenhus, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, beviljad forskar-AT.

De nyblivna professorerna Eric Westman och Dorota Religa, båda från sektionen för klinisk geriatrik, NVS där de dessutom är sektionschef respektive biträdande sektionschef, höll onsdagen den 20 januari varsin professorsföreläsning.

Helena Salminen har fått en privat donation på 2,75 miljoner kronor till ett forskningsprojekt. Det var precis innan jul som donationen blev klar.

Hallå där Juraj Sečník, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik! Den 29 januari kommer du att försvara din avhandling “Diabetes mellitus in patients with dementia : clinical care and pharmacological treatment”. Vad handlar den om?

Hallå där Maria Fjell, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet som nyligen försvarat sin avhandling "Supportive care for patients with breast cancer by using an interactive app during neoadjuvant chemotherapy - A randomized controlled trial”. Vad handlar den om?

Två forskare på KI har beviljats anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse med sammanlagt ca 6 miljoner kronor. Stiftelsen stödjer forskning inom samhällsvetenskaperna.

Hallå där Sebastian Lindblom, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 8 januari kommer du att försvara din avhandling "Understanding the links : the exploration of care transitions between hospital and continued rehabilitation in the home after stroke”. Vad handlar den om?

Hallå där Sophie Gaber, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi! Den 22 januari kommer du att försvara din avhandling "The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of Everyday Technology use”. Vad handlar den om?

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien publiceras i Molecular Psychiatry och kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.

Forskare i projektet ”Make my day” stötte, som många andra, på stora problem när coronapandemin drog in över landet. Hur skulle datainsamlingen nu kunna göras? Men man fann på råd och lyckades hålla tidsplanen i sin pilotstudie.

Forskare vid Karolinska Institutet får 36 800 000 kr från Vetenskapsrådets konsolideringsanslag 2020. Totalt fördelades 217 miljoner kronor fördelat på tjugo lärosäten.

Priset uppmärksammar professor Kivipeltos mer än 20-åriga forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt, Alzheimers sjukdom och demens.

Det nya utbildningskansliet startar från första januari. Men redan nu är de nytillsatta cheferna på gång med att bygga upp strukturen för verksamheten sedan den 15 november. Annika Larsson är utsedd till enhetschef och Camilla Öberg till biträdande/ställföreträdande enhetschef.

Hallå där Giulia Grande, doktorand vid Aging Research Center (ARC). Du kommer att försvara din avhandling med titeln "Development of dementia in older adults: the body-mind connection" den 11 december 2020. Kan du berätta vad den handlar om?

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens. Studien publiceras i Molecular Neurodegeneration.

Hallå där Axel Leppert, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 11 december kommer du att försvara din avhandling “Molecular basis for chaperone activities of the BRICHOS domain against different types of clumpy clients – a route to prevent amyloid toxicity”. Vad handlar den om?

Cancerfonden delar ut 290 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Två av forskarna som får ta del av medlen är Maria Hagströmer och Linda Björkhem-Bergman vid NVS.

Forskare vid Karolinska Institutet får 290 miljoner kronder från Cancerfonden. Av totalt 709 miljoner fördelat på elva lärosäten går mer än en tredjedel till cancerforskning vid KI. Två av forskarna som får ta del av pengarna är lektor Mattias Rantalainen och professor Fang Fang.