Publicerad: 2021-02-18 13:20 | Uppdaterad: 2021-04-09 10:54

Ny avhandling om att mäta stillasittande

Hallå där Roman Kuster, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 12 mars kommer du att försvara din avhandling "Advancing the measurement of sedentary behaviour – Classifying posture and physical (in-) activity”. Vad handlar den om?

Porträtt av Roman Kuster.
Roman Kuster, doktorand vid sektionen för fysioterapi. Foto: Privat.

Min avhandling handlar om att mäta "stillasittande" (eng: sedentary behaviour). För mycket tid i stillasittande har relaterats till skadliga hälsoeffekter, såsom ökad förekomst av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och även för tidig död. Begreppet stillasittande som används inom forskning handlar om både kroppspositionen (sitta), men har även en fysisk aktivitetskomponent. Ett annat ord för stillasittande är därför ”inaktivt sittande”. Inaktiv betyder att energiförbrukningen är högst 50% högre än när man ligger, medan aktiv skulle innebära att energiförbrukningen är mer än 50% högre. Det finns dock ingen enighet om hur stillasittande ska mätas. Även om sensorer som mäter kroppspositioner rekommenderas, så har tidigare forskning om de skadliga hälsoeffekterna av stillasittande gjorts enbart med sensorer som mäter fysisk aktivitet. Vi saknar fortfarande en giltig metod för att mäta båda komponenterna (kroppspositionen ”sitta” och inaktivitet) samtidigt. Min avhandling syftade till att bidra till kunskap om mätmetoder för båda komponenterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Tiden i stillasittande överskattas avsevärt av sensorer som mäter kroppsposition och/eller fysiska aktivitet. Detta beror på två typer av beteenden som vi upptäckte: aktivt sittande och inaktivt stående. Båda beteenden tar i genomsnitt överraskande hela 2 timmar om dagen och är således mycket vanligare än man tidigare trott. Vi observerade också en stor interindividuell variation: En del av de undersökta kontorsanställda tillbringade en tredjedel av sitttiden aktivt, medan andra tillbringade större delen av sin ståtid inaktivt. Därför uppmanar vi forskarsamhället att vara försiktig med termen ”stillasittande” och specificera vilket beteende som mäts: sittande som kroppsposition, inaktivitet (låg energiförbrukning) eller stillasittande (både kroppsposition och låg energiförbrukning). Den intresserade läsaren hittar i min avhandling detaljerade instruktioner om hur man mäter båda komponenterna av stillasittande samtidigt. Genom att göra det kommer vi en dag att kunna identifiera det beteende som är orsaken till de skadliga hälsoeffekter som för närvarande är relaterade till stillasittande; är det kroppspositionen eller är det den låga energiförbrukningen?

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Som en första konsekvens måste rekommendationen att minska stillasittande tid, som anges i exempelvis WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande, tolkas som en rekommendation för att minska inaktivitet, och de skadliga hälsoeffekterna bör bekämpas med ökad aktivitet snarare än en förändrad kroppsposition, till exempel att stå i stället för att sitta. Man kan därför ifrågasätta användningen av stå-skrivbord hos kontorsanställda, men för att analysera effekter av sådana interventioner på människors hälsa, så krävs en annan avhandling och helst med en metod som utvecklats i min avhandling.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?

Ja, jag kommer att fortsätta min forskning. Avhandlingen ledde till en ny metod (POPAI), som är ett index som bygger på rörelseregistrering med två sensorer som möjliggör samtidig analys av både kroppsposition och fysisk aktivitetsnivå. Eftersom två sensorer kan vara besvärliga för fältstudier har vi dock redan startat en ny studie för att minska antalet sensorer som behövs för POPAI till endast en sensor.

Kontakt

Roman Kuster Doktorand