Nyhetsarkiv

Att förstå det cellulära samtalet precis vid cellens yta – det är vad Gunnar Schulte vill. Mer specifikt är han intresserad av hur så kallade Frizzled-receptorer fungerar. Målet är att lägga grunden för nya behandlingar mot sjukdomar som har koppling till dessa receptorer, som olika former av cancer och fibros.

Angel Cedazo Minguez forskar om Alzheimers sjukdom. Han vill förstå hur omsättningen av kolesterol och insulin i hjärnan medverkar vid uppkomsten av sjukdomen. På sikt hoppas han kunna utveckla nya sätt att diagnostisera och behandla Alzheimers innan sjukdomen ger symtom.

Richard Rosenquist Brandell forskar om hur leukemier uppkommer och hur genetiska markörer kan användas för att bedöma prognos och välja mest effektiv behandling. Hans forskning fokuserar framför allt på kronisk lymfatisk leukemi, KLL.

Thomas Nyström forskar om hjärtkärlsjukdom hos patienter med diabetes. Fokus för hans intresse är tarmhormonet GLP-1 som används som diabetesläkemedel men som också visat sig kunna ha skyddande effekt för kärl, hjärta och hjärna.

Magnus Nilsson forskar om bättre behandlingar mot cancer i matstrupe och magsäck. Syftet är dels att göra behandlingarna effektivare och rädda fler liv, dels att göra dem skonsammare och bidra till högre livskvalitet för patienten.

Användandet av fetmakirurgi har ökat kraftigt de senaste decennierna. Martin Neovius forskar om hur effektiva dessa ingrepp är, vilka risker de är förknippade med samt hur kostnadseffektiva de är. En viktig del är att studera förändrade risker vid graviditet och förlossning efter fetmakirurgi.

Stephan Mielke forskar om immunoterapi mot cancer – hur cancer kan bekämpas med hjälp av immunsystemet. Forskningen handlar dels om hur potentialen i patientens egna immunförsvar kan utnyttjas, dels om förbättrade metoder vid transplantation av blodstamceller från en annan person.

Johan Ärnlöv studerar njursjukdom och dess koppling till hjärtkärlsjukdom. Han deltar bland annat i internationella konsortier som kartlägger njursjukdom globalt.
Ärnlöv forskar också om nya biomarkörer för tidig njursjukdom och ökad risk för hjärtkärlsjukdom.

Jan Zedenius forskar om cancer i sköldkörteln. Han vill förstå skillnaderna mellan olika former av sjukdomen och hur man tidigt ser skillnad på dem, så att alla patienter kan få den behandling som passar dem bäst.

Lennart Blomqvist forskar inom avbildning av cancer. Hans avhandlingsarbete om magnetkameraundersökning vid ändtarmscancer har bidragit till ökad överlevnad och bättre livskvalitet för patienterna. Han har också varit med och utvecklat en metod för bedömning av segmentell leverfunktion med magnetkamerateknik.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i våra celler. Eller enklare uttryckt; om vår biologiska inre klocka, vår dygnsrytm.

Tre forskare vid Karolinska Institutet (KI) får medel från Forte i en utlysning om forskning om åldrande och hälsa. Alla tre är verksamma vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).

Genom att programmera om hudceller till nervceller bygger forskare vid Karolinska Institutet cellmodeller av den mänskliga hjärnan. I en ny studie i Molecular Psychiatry beskriver forskarna hur celler från patienter med den svåra utvecklingssjukdomen lissencefali skiljer sig från friska celler. Metoden kan ge ny, viktig kunskap om svårstuderade medfödda sjukdomar.

Tore Curstedt, docent vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, tilldelas den Stora Silvermedaljen för det arbetet han och hans kollega Bengt Robertson, som dog 2008, har gjort med sin innovativa behandling av för tidigt födda barn med andningssyndrom (RDS), som var den främsta dödsorsaken bland för tidigt födda under flera årtionden.

Genomic Medicine Sweden är ett initiativ som ska ta fram ett förslag till hur precisionsmedicin kan implementeras nationellt och koordinerat inom svensk hälso- och sjukvård.

Är det mindre fel att smita från skatten om de flesta gör så? En ny studie från Karolinska Institutet visar att vår syn på vad som är moraliskt rätt eller fel påverkas av hur utbrett beteendet är. Resultaten, som presenteras i Journal of Experimental Psychology: General, kan öka förståelsen för de psykologiska mekanismer som ligger bakom attitydförändringar i samhället.

I år fyller Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), en av Sveriges största forskningsfinansiärer, 100 år. Det firas bland annat med att KI, KTH och Stockholms universitet arrangerar ett gemensamt jubileumssymposium i Aula Magna den 15 september. En av de inbjudna talarna är KI-forskaren Marie Carlén.

Tvärtemot vad man tidigare trott är utvecklingen från blodstamceller till mastceller, en sorts specialiserade immunceller, inte beroende av tillväxtfaktorn stamcellsfaktor. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Blood. Resultaten kan bana väg för nya behandlingar mot vissa blodsjukdomar.

Dynamiken hos vissa så kallade G-proteinkopplade receptorer, som är oerhört viktiga för cellernas samspel i kroppen, är annorlunda än man tidigare trott. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i tidskriften Nature Communications. Eftersom denna typ av receptorer är måltavla för många olika läkemedel öppnar fynden upp helt nya möjligheter inom farmakologi och läkemedelsutveckling.

Fetma och nedsatt insulinkänslighet är vanligt vid polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Hormonet adiponektin kan skydda mot dessa förändringar visar ny forskning som bygger på djurstudier och publiceras i tidskriften PNAS.