Nyhetsarkiv

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19. Det visar translationell forskning av ett internationellt team koordinerat av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science Advances, stöder pågående randomiserade kliniska prövningar.

SRP Diabetes professorn Kerstin Brismar har i en ny bok samlat sina bästa råd kring maten, motionen, sömnen, stressen, alkoholen och mycket mer. Hennes budskap är: Det är aldrig för sent att börja med en livsstilsförändring. Vare sig du är 50, 60, eller 70 år, yngre eller äldre!

Vi vill gratulera samtliga våra forskare som fått anslag från Cancerfonden!

Cancerfonden delade den 11 november ut 709 miljoner kronor till cancerforskning i Sverige. Bland dessa finns tio forskare vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (BioNut) på KI, som tillsammans fick anslag om 45,2 miljoner kronor. Forskningsanslagen fördelas över åren 2021- 2023.

Federico Pietrocola har fått 400 000 kronor i etableringsanslag från Jeanssons stiftelser.

En ny pilotstudie från Karolinska Institutet visar att en av fem patienter som vårdas efter hjärtinfarkt är infekterade med Helicobacter pylori och att det är möjligt att införa screening för magsårsbakterien i rutinvården. Resultaten har publicerats i American Heart Journal och snart startar en stor randomiserad studie för att ta reda på om screening och behandling av infektionen minskar risken för magblödningar i denna patientgrupp.

Forskare vid Karolinska Institutet får 290 miljoner kronor från Cancerfonden. Tre av dessa forskare som får ta del av anslagen är Rimma Axelsson, Rainer Heuchel och Magnus Nilsson - alla tillhörande CLINTEC.

Forskare vid Karolinska Institutet får 290 miljoner kronder från Cancerfonden. Av totalt 709 miljoner fördelat på elva lärosäten går mer än en tredjedel till cancerforskning vid KI. Två av forskarna som får ta del av pengarna är lektor Mattias Rantalainen och professor Fang Fang.

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Flickor som utsatts för sexuella övergrepp löper mycket stor risk att drabbas av psykisk ohälsa med depression och ångest, något som riskerar leda till såväl alkoholmissbruk som risk för självmord. Ohälsan är tydlig även efter vårdinsatser. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i European Child & Adolescent Psychiatry.

EU-finansierade projektet Magnet4Europe startar under hösten sin implementeringsfas. Partner på KI är Avdelningen för Innovativ vård.

Hallå där Hazal Haytural, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 27 november kommer du att försvara din avhandling ”Unraveling pathogenic proteins and pathways in Alzheimer disease: A focus on proteomics”. Vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt all forskning om covid-19 som publicerades under pandemins inledande fas. Resultaten, som nåtts med hjälp av maskininlärning och publiceras i Journal of Medical Internet Research, förbättrar möjligheten att rikta framtida forskning där den behövs som mest.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.

Vi vill gratulera Luca Jovine, Juha Kere, Janne Johansson och Eckardt Treuter vid Institutionen för biovetenskap och näringslära, som fått anslag från Vetenskapsrådet inom kategorierna medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2020-2024.

Karolinska Institutet håller ställningarna i Times Higher Education Reputation rankings som publicerades 3 november 2020.

Peyman Bakhshayesh vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Clinical and radiological aspects of traumatic pelvic ring injury" den 13 november 2020. Huvudhandledare är Anders Enocson.

Det europeiska forskningskonsortiet LipiDiDiet har nya bevis för långvariga och breda positiva effekter av behandling med en medicinsk näringsdryck i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom.

I en ny studie visar forskare att en allmänt använd antidepressiv medicin kan bromsa tillväxten av barnsarkom, åtminstone i möss och i celler som odlats i laboratorium. Resultaten, från forskare vid Karolinska Institutet och MD Anderson Cancer Centre i Texas, väcker hopp om nya behandlingsstrategier mot denna cancerform. Studien har publiserats i tidskriften Cancer Research.

Grattis Jorge Ruas, nyutnämnd professor i molekylär fysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

Vetenskapsrådet tilldelar KI:s nya professor Margaret Sällberg Chen ett anslag om totalt 2,4 miljoner kronor för att forska om munnens och pankreasmikrobiomets roll i utveckling och behandling av cancer i bukspottskörteln.

Professor András Simon, institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB), har tillsammans med två forskarkollegor verksamma i Kanada och Schweiz tilldelats närmare 100 miljoner kronor i forskningsanslag från ERC, European Research Council. Forskningsprojektet med akronymet Salamandra har som mål att med multidisciplinära metoder öka kunskaperna om hur rörelseförmågan återskapas efter en skada på nervsystemet.

Vi gratulerar Anders Enocson som nyligen tillträtt som professor i ortopedisk traumatologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Vetenskapsrådet har beviljat 442 680 000 miljoner kronor totalt till 110 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2020–2025. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1 miljarder kronor till 247 personer för forskning inom medicin och hälsa.

Hallå där, Björn Eriksson, doktorand vid Sektionen för allmänmedicin och primärvård (NVS). Den 20 november försvarar du din avhandling med titeln: “Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion i primärvården. Karakteristika, sjuklighet, dödlighet, diagnostik, könsskillnader hos denna grupp i primärvården.”

De värdiga mottagarna av bidrag från Vetenskapsrådet är: Maria Eriksdotter, Agneta Nordberg, Chengxuan Qiu, Shireen Sindi, Charlotte Ytterberg, Erika Jonsson-Laukka och Vanja Berggren.

Isidora Vera Valencia, student på arbetsterapeutprogrammet vid KI, har utsetts till Årets arbetsterapeutstudent 2020 av förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Isidora får priset för sin delaktighet i att kartlägga IPL på arbetsterapeututbildningarna.

Genom att screena hundratals syntetiska antikroppar har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och EMBL Hamburg i Tyskland identifierat en antikropp som kan hindra det nya coronaviruset från att infektera mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar också hur man snabbt kan ta fram antikroppar vid framtida pandemier.

Agneta Nordberg, professor vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS, får priset ”2020 Grand Prix for research on Alzheimer disease” av Recherche Alzheimer Fondation vid Sorbonne Université, Paris för sin Alzheimerforskning.

Professor Grigori Orlovsky vid institutionen för neurovetenskap har avlidit efter en längre tids sjukdom.

Fyra forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi beviljades anslag vid Vetenskapsrådets utdelning inom området Medicin och hälsa den 2 november 2020.

Geriatrikboken är en ny praktisk bok om åldrandets sjukdomar, med ett brett perspektiv på de geriatriska aspekterna inom äldrevården.

När KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson anlände till Addis Abeba i Etiopien i september hade personalen vid stadens covid-sjukhus arbetat varje dag sedan april. Trötta och slitna vårdade de drygt 200 inlagda patienter. De hade inte träffat sina familjer på nästan fem månader. Ändå var de fast beslutna att fortsätta.

Proteiner som sitter på ytan av kroppens celler har en viktig roll för effekten av olika läkemedel. Samtidigt behövs förfinade metoder för att analysera dessa membranproteiners organisation. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny DNA-baserad analysmetod som kan bidra till utvecklingen av framtidens läkemedel mot bland annat bröstcancer. Studien publiceras i Nature Nanotechnology.

En ny artikel som publicerades i oktobernumret av Nature Metabolism visar att skillnader i nivåer av plasmaproteiner styrs av hundratals genetiska varianter i det mänskliga genomet, och att denna information kan användas för att utveckla nya effektiva läkemedel.

KI håller ställningarna i Times Higher Education World university rankings by subject 2021 som publicerades 28 oktober 2020.

82 procent av dem som har haft antikroppar mot SARS-CoV-2 (COVID-19) har fyra månader senare kvar mätbara nivåer. Det visar uppföljande resultat från COMMUNITY-studien som påbörjades i mitten av april på Danderyds sjukhus.

Både eksem och psoriasis är inflammatoriska hudsjukdomar som drabbar många individer. Nu har forskare från Karolinska Institutet och KTH gjort framsteg med att kartlägga nya kandidatgener för dessa ärftliga hudsjukdomar. Detta kan på sikt öppna för nya sätt att behandla sjukdomarna. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Christina Samuelsson har utsetts till professor i logopedi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC förenad med befattning som logoped vid ME logopedi, Funktion Hälsoprofessioner, Karolinska universitetssjukhuset.

Professuren finansieras primärt av utbildningsanslag och FoU och har i nuläget en huvudsaklig inriktning mot förvärvade kommunikativa funktionsnedsättningar hos vuxna.

Vi söker dig som oroar sig för att oönskade sexuella tankar och impulser börjar ta för mycket plats i ditt liv

Sammanfattning av publikation i CID av Helena Bergsten et al.

För att göra det lättare att mäta hjärtrytm testar Danderyds sjukhus sedan 2018 en ny metod för mätning i hemmet. En tidigare pilotstudie, utförd på sjukhuset, visade mycket hög överensstämmelse mellan automatiskt ställda diagnoser från mätningar gjorda med mobil-appen och EKG-mätningar tolkade av hjärtläkare.

Ett nära samarbete mellan Ola Larssons och Charlotte Rolnys forskargrupper vid institutionen för onkologi-patologi har resulterat i ett arbete publicerat i PNAS den 19:de oktober.

Syftet med Camilla Wiklunds avhandling är att utöka vår kunskap om förhållandena mellan BMI, magtarmproblematik, och kost, samt hur dessa faktorer bidrar till uppkomsten och upprätthållandet av ätstörningar.

Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften eLife hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer i möss. Det handlar om att fysisk aktivitet ändrar metabolismen hos immunförsvarets cytotoxiska T-celler och därmed stärker deras förmåga att angripa cancerceller.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har undersökt risken för ytterligare hjärtinfarkt och förtida död hos kraftigt överviktiga som genomgår en överviktsoperation efter en hjärtinfarkt. Registerstudien med 1 018 individer visar en minskad risk för ny hjärtinfarkt och förbättrad överlevnad som inte kan förklaras med enbart viktminskningen. Studien publiceras i tidskriften Circulation.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, besökte KI den 23 oktober. Hon träffade studenter, lärare, forskare och universitetsledning som berättade hur de anpassat sig till den pågående pandemin. 

I en ny studie som publiceras i tidskriften Cell Death & Differentiation har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en translationell studie som identifierat en ny mekanism för att styra nedbrytning av glukos i flera olika cancerformer. Förhoppningen är att mekanismen ska kunna utnyttjas för att bromsa cancertillväxt.

Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH) diagnostiseras ibland sent på grund av vaga symtom. Alla patienter med CTEPH bör evalueras för kirurgi, visar en ny genomgång gjord av forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Bland kvinnor som deltar i gynekologisk cellprovkontroll i Sverige fann forskare att om utredningen ledde till invasiv cervixcancer sågs en ökad risk för iatrogena skador (dvs skador till följd av medicinsk behandling) och icke-iatrogena skador (orsakade av olyckor eller självskador) som krävde sjukhusvård, jämfört med en extremt låg skadenivå vid normala screeningfynd, enligt nya rön publicerade i Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention.

En dagbok med polarfararen Andrées sista anteckningar analyseras nu för första gången med modern teknik. Arbetet kan lösa gåtan om vad som orsakade expeditionsmedlemmarnas död på en ö i Norra Ishavet år 1897.
– Vi får fram massor av ny information, det är otroligt roligt, säger Bea Uusma, som genomför projektet vid medicinens historia och kulturarv, Karolinska Institutet.