Studerar kostnader för demenssjukdom

Vad forskar du om?

-Jag forskar om hälsoekonomi: hur vi får ut så mycket nytta som möjligt av vårdens begränsade resurser. Jag är framför allt inriktad på hälsoekonomin runt alzheimer och annan demenssjukdom. Det är en av hälsoekonomins viktigaste och mest intressanta frågor, enligt mig.

Varför då?

-Den har enorm betydelse för både människors hälsa och vår samhällsekonomi eftersom det är en så svår, utdragen sjukdom som drabbar så många. Det finns också intressanta skillnader jämfört med annan sjukdom, som att huvuddelen av de cirka 80 miljarder kronor som vi beräknar att demens kostar samhället inte är vårdkostnader utan kommunal omsorg och anhörigas insatser. Här finns även spännande forskningsutmaningar, som hur vi mäter livskvalitet när patienten själv inte kan ge ett tillförlitligt svar.

Vi har utvecklat ekonomiska modeller för att kunna beräkna kostnader samt analysera kostnadseffektiviteten av hypotetiska behandlingar. När de första bromsmedicinerna för alzheimer släpps, vilket kan bli ganska snart, är vi förberedda och kan uppdatera våra modeller. Analysen blir beslutsunderlag när samhället ska ta ställning till i vilken utsträckning dessa läkemedel ska subventioneras av det allmänna.

I min forskning intresserar jag mig också för hur innovation och digitala verktyg kan användas för att effektivisera vården, inte minst utredning av demens.

Vad händer härnäst?

-I ett europeiskt samarbetsprojekt som just startat ska vi konstruera ett digitalt beslutsstöd för utredning, läkemedelsförskrivning och uppföljning vid alzheimer. Jag är koordinator för hela konsortiet.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2023”