News archive

Ett internationellt forskarlag, lett från Karolinska Institutet, visar i en ny studie på möss att våra normala tarmbakterier kan reglera genomsläppligheten hos blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnan från skadliga ämnen i blodet.

Riksbankens Jubileumsfond har beslutat tilldela Sara Hägg ett stipendium ur Erik Rönnbergs fond.

Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har identifierat två gener som kan kopplas till ökad benägenhet att utföra upprepade våldshandlingar. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Molecular Psychiatry och bygger bland annat på genanalys av personer som dömts för olika brott.

Hjärnfonden delar ut ytterligare 14.5 miljoner till svensk hjärnforskning i år. Det extra forskningsstödet går till 23 hjärnforskare som får möjlighet att driva utvecklingen framåt inom flera av hjärnforskningens områden. Det skriver Hjärnfonden i ett pressmeddelande.

Sjukvårdens ledarskapsakademi har utsett Mia von Knorring, ansvarig för magisterprogrammet i ledning, organisation och innovation vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet, till Årets ledarskapsfrämjare 2014.

Salamandern är mästare på att återskapa kroppsdelar, såväl förlorade extremiteter som delar av hjärta och hjärna. András Simon, professor i cell- och molekylärbiologi, vill förstå hur det går till. Kunskapen kan leda till nya behandlingar för allt från sårläkning till Parkinson.

Vivianne Malmström, professor i reumatologisk immunologi, forskar för att autoimmuna sjukdomar som reumatism ska kunna botas och förebyggas i framtiden. För att nå dit behövs mer kunskap om sjukdomens mekanismer på molekylnivå.

Olle Kämpe är professor i klinisk endokrinologi och forskar inom autoimmunitet. Genom att studera specifika sjukdomar som Addisons sjukdom och APS-1 vill han öka den generella förståelsen för hur och varför immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Forskningen har resulterat i diagnostiska metoder, och kan på sikt leda till nya behandlingar.

Hur blir barn till – på molekylnivå? Det försöker Luca Jovine, professor i strukturbiologi, svara på i sin forskning. Kunskapen om befruktningens mekanismer kan på sikt leda till både nya preventivmedel och nytt hopp för barnlösa.

Med proteomik – storskalig analys av proteiner – vill Per-Johan Jakobsson, professor i translationell inflammationsforskning, förstå kroniskt inflammatoriska sjukdomar som reumatism bättre. Hans forskning om prostaglandiner kan på sikt leda till mer träffsäkra läkemedel mot värk och feber.