Högkänsligt troponintest minskar risken för ny hjärtinfarkt
Det nyare, högkänsliga troponintestet upptäcker lägre nivåer av hjärtspecifika proteiner, troponiner, än det äldre troponintestet. På så sätt upptäcks fler patienter med hjärtinfarkt än förut. Bland de patienter som diagnostiserats med det nya testet är risken för ny hjärtinfarkt dessutom lägre, visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American College of Cardiology.
Ett blodprov som mäter förekomsten av hjärtspecifika proteiner, troponiner, används på akutkliniker för att diagnostisera hjärtinfarkt hos patienter med bröstsmärta. Sedan några år tillbaka används vid de flesta sjukhus i Sverige en nyare metod, så kallat högkänsligt troponintest, som är tio gånger känsligare än det konventionella troponintestet. Med det känsligare testet kan man upptäcka hjärtinfarkten tidigare så att behandling kan påbörjas tidigare, vilket tros förbättra patienternas prognos.
– Men det saknas större studier som undersökt om högkänsligt troponintest har någon betydelse för patienter med nydiagnostiserad hjärtinfarkt i form av längre överlevnad eller lägre risk för ny hjärtinfarkt, säger Martin Holzmann, docent vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som lett studien.
Färre nya hjärtinfarkter
I studien inkluderades alla patienter i Sverige som haft sin första hjärtinfarkt under åren 2009–2013 – totalt knappt 88 000 patienter, av vilka drygt 40 000 patienter hade diagnostiserats med hjälp av högkänsligt troponintest och drygt 47 000 med konventionellt troponintest.
Fem procent fler hjärtinfarkter diagnostiserades på sjukhus som använde högkänsligt troponintest. Ett år efter hjärtinfarkten noterades ingen skillnad i dödlighet mellan de två grupperna, men antalet nya infarkter var lägre bland dem som diagnostiserats med högkänsligt troponintest.
– Det överraskade oss. Vi trodde inte att det känsligare testet skulle påverka risken för ny hjärtinfarkt, säger Martin Holzmann.
Bättre riskvärdering
Användandet av kranskärlsröntgen ökade med 16 procent och ballongvidgning med 13 procent bland patienter som diagnostiserats med högkänsligt troponintest. I USA, där det nya testet inte godkändes förrän 2017, finns en farhåga att den känsligare metoden kan medföra en stor ökning av undersökningar, utan någon fördel för patienterna.
– Ökningen som vi observerade i vår studie var mindre än förväntat, vilket tyder på att man med högkänsligt troponintest lyckas skilja ut de patienter som har nytta av de här åtgärderna. Vi fann inga skillnader i medicinering mellan de två grupperna, så skillnaden i prognos med färre nya infarkter skulle kunna förklaras av att man utfört fler kranskärlsröntgen och ballongvidgningar på rätt patienter, säger Martin Holzmann, som också anser att studien ger stöd för att de få sjukhus i Sverige som ännu inte använder högkänsligt troponintest borde börja med det.
Studien har gjorts i samarbete med Sahlgrenska akademin och Uppsala universitet. Martin Holzmann har finansiering från Hjärt-Lungfonden. Per-Ola Andersson har erhållit föreläsningsarvoden från läkemedelsföretagen Roche, Gilead och Janssen samt konsultarvoden från Abbvie, CTI Bipharma och Glaxo-Smith-Kline. Kai M. Eggers har erhållit konsultarvoden från läkemedelsföretagen Abbott Laboratories, AstraZeneca och Fiomi Diagnostics. Martin Holzmann har erhållit konsultarvoden från läkemedelsföretagen Actelion och Pfizer. Inga andra potentiella intressekonflikter har rapporterats.
Text: Inna Sevelius
Publikation
”High-Sensitivity Troponins and Outcomes After Myocardial Infarction”
Maria Odqvist, Per-Ola Andersson, Hans Tygesen, Kai M. Eggers, Martin J. Holzmann
Journal of the American College of Cardiology (JACC), online 4 juni 2018, doi: 10.1016/j.jacc.2018.03.515