Immunförsvaret återhämtar sig inte trots utläkt hepatit C
Förändringar i immunförsvaret finns kvar flera år efter att en infektion med hepatit C läkt ut. Det visar forskare vid Karolinska Institutet och Hannover Medical School i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Resultaten ökar förståelsen för hur immunsystemets sammansättning regleras och påverkas vid kronisk infektion.
Infektion med hepatit C-virus (HCV) blir nästan alltid kronisk och är ett stort problem globalt. Infektionen kan leda till skrumplever och levercancer när immunförsvaret misslyckas med att bekämpa viruset och på lång sikt blir immunförsvaret utmattat. Men sedan några år tillbaka kan de flesta patienter med HCV numera botas på bara några veckor med nya revolutionerande läkemedel.
Använde ny mätmetod för att avläsa immunförsvaret
I den aktuella studien ingick ett 40-tal patienter med kronisk HCV-infektion, vilka forskarna följde innan, under och efter behandling med de botande läkemedlen, för att undersöka hur immunsystemets sammansättning och mångfald påverkades. Mångfalden är viktig för immunförsvarets förmåga att kunna bekämpa infektioner och särskilt viktiga är NK-cellerna (natural killer cells, mördarceller, en typ av vita blodkroppar) för försvaret mot virus. Forskarna använde så kallad flödescytometri och en ny sorts mätmetod för att avläsa immunförsvarets sammansättning och NK-cellernas utseende och funktion i blodet.
– Tidigare har man inom forskningsfältet fokuserat på att analysera enskilda komponenter, men inte haft förmåga att se eller dra slutsatser kring helheten. Immunförsvaret är oerhört komplext med många ingående komponenter som påverkar varandra. De nya metoderna som vi anpassade gav oss möjlighet att på ett nytt sätt bedöma och analysera komplexiteten, säger Niklas Björkström, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Kronisk infektion gav bestående förändringar
Resultaten visade att immunsystemets övergripande sammansättning påverkades vid den kroniska infektionen, med signifikant minskad mångfald bland NK-cellerna. Många av förändringarna fanns också kvar hos patienterna långt efter att viruset avlägsnats med läkemedel. Forskarna vet ännu inte vad detta innebär för patienterna, men undersöker nu ifall de får svårare att bekämpa framtida virusinfektioner.
– En av styrkorna med vår studie är att vi följde upp våra patienter under drygt två år efter att viruset eliminerats. Så vitt vi vet har ingen tidigare gjort denna typ av långtidsuppföljning, säger Benedikt Strunz, läkare och doktorand vid samma institution.
Flera frågor kvarstår dock. Bland annat vill forskarna undersöka konsekvenserna för patienterna på längre sikt än två år, samt hitta strategier för att återuppväcka immunförsvaret och förbättra/öka dess mångfald.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen Strategisk Forskning, Stiftelsen Svensk Medicinsk Forskning, Radiumhemmets Forskningsfonder, Knut and Alice Wallenberg’s Stiftelse, NovoNordisk Fonden, Åke Wiberg’s Stiftelse, Centrum för Innovativ Medicin vid Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, International Research Training Group med stöd av the German Research Foundation, the Center Research Grants, och 900 med stöd av DFG, the Deutsches Zentrum für Infektionsforschung och the German Liver Foundation.
Publikation
”Chronic hepatitis C virus infection irreversibly impacts human NK cell repertoire diversity”
Benedikt Strunz, Julia Hengst, Katja Deterding, Michael P. Manns, Markus Cornberg, Hans-Gustaf Ljunggren, Heiner Wedemeyer, and Niklas K. Björkström
Nature Communications, online 11 juni 2018, doi: 10.1038/s41467-018-04685-9