Nyhetsarkiv

Beteendeförändringar hos äldre – såsom ångest, depression, irritabilitet, apati eller agitation, tillsammans kallade neuropsykiatriska symtom – kan uppträda långt innan en demensdiagnos. En ny studie från Karolinska Institutet och Universitetet i Perugia, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, visar att dessa symtom bildar mönster hos äldre individer, från kognitivt friska till personer med demens.

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrika näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. I en ny studie från Karolinska Institutet förbättrades inte bara den fysiska förmågan hos deltagarna, utan forskarna såg även efter tre månader tecken på att de klarade fler vardagsmoment själva. Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer’s and Dementia.

Personer med nedsatt njurfunktion kan ha högre nivåer av flera blodmarkörer som ofta används i forskning om Alzheimers sjukdom och andra relaterade demenssjukdomar. Detta visas i en ny systematisk översikt och metaanalys som publicerats i The Journal of the American Society of Nephrology.

En ny studie som publicerats i Brain visar att skador på små blodkärl vid den ärftliga sjukdomen CADASIL kan störa viktiga hjärnfunktioner i hippocampus, ett område som är involverat i minne. Fynden hjälper till att förklara varför många personer med CADASIL utvecklar kognitiva problem och demens.

Äldre vuxna med nedsatt njurfunktion uppvisar förhöjda nivåer av alzheimer-relaterade biomarkörer i blodet, men löper inte större risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Hur påverkar vanliga hälsoproblem nya blodprov för Alzheimers sjukdom? En studie från Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer's & Dementia, tyder på att faktorer som njurfunktion, kolesterol och diabetes kan påverka vissa biomarkörer – även om den mest lovande markören förblir tillförlitlig.

Forskare vid Karolinska Institutet och RIKEN Center for Brain Science i Japan har identifierat två receptorer i hjärnan som styr nedbrytningen av amyloid-beta, ett ämne som ansamlas vid Alzheimers sjukdom. Studien kan bana väg för framtida läkemedel som är både säkrare och billigare än dagens antikroppsbehandlingar, enligt forskarna.

Aging Research Center (ARC) bildades år 2000, när geriatrikforskningen var relativt i sin linda och man inte visste så mycket om demenssjukdomar. Det skedde i en tid när politiker och beslutsfattare började intressera sig för den ökande åldrande befolkningen och med de utmaningar man började förstå skulle växa inom vård och omsorg till följd av den.

I senaste avsnittet av KI-podden Medicinvetarna #183 svarar Dorota Religa på lyssnarfrågan #48.

Totalt sju forskare vid NVS får dela på 33,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet i de senaste utlysningarna.

Att äta en hälsosam växtbaserad kost kan minska risken för demens hos äldre personer med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes eller stroke. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JACC: Advances, som jämfört olika typer av växtbaserad kost.

En internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att det är möjligt att upptäcka subtila förändringar i hjärnan och identifiera tidiga tecken på ärftlig frontallobsdemens med hjälp av avancerade hjärnavbildningstekniker. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

En studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Forskare från hela Asien-Stillahavsregionen samlades i Jinan, Kina, den 7–8 juni 2025 på World-Wide FINGERS Network-mötet för att dela nya idéer om hur demens och minnesförlust kan förebyggas. Över 50 forskare och studenter från Australien, Singapore, Malaysia, Korea, Sverige och Kina deltog på evenemanget.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut, pekar på behovet av skräddarsydd behandling för dessa patienter, enligt forskarna.

Lars-Olof Wahlund berättar om frontallobsdemens i senaste avsnittet av KI:s podd Medicinvetarna, #175.

Hallå där Vilma Alanko, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 13 juni försvarar du din avhandling ”Translational studies on biological signatures, risk profiles, and prevention of dementia.” Vad handlar den om?

En ny studie publicerad i JAMA Otolaryngology–Head & Neck Surgery visar att nedsatt luktsinne är tydligt kopplat till ökad dödlighet bland äldre vuxna. Resultaten, som bygger på data från över 2 500 deltagare i den svenska befolkningsstudien SNAC-K (Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen), tyder på att lukttester kan fungera som en värdefull tidig indikator på allmän hälsomässig nedgång.

Hallå där Anna Rennie, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 9 juni försvarar du din avhandling ”Does white matter matter? Neuroimaging in dementia with Lewy bodies and related conditions.” Vad handlar den om?

Rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023” beställdes av socialdepartementet i höstas och presenterades nyligen för bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. KI-forskarna Anders Wimo och Amaia Calderón-Larrañaga har varit huvudansvariga för rapporten. Antalet personer med demenssjukdomar kommer att öka kraftigt fram till 2050 och kommunerna har ett tungt ekonomiskt ansvar.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos.

Ny forskning tyder på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, vilket kan hjälpa läkare att fatta bättre behandlingsbeslut enligt studien som publicerats i BMC Medicine.

En ny svensk studie har för första gången visat ett samband mellan reumatoid artrit (RA) och kognitiv försämring hos demenspatienter. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, betonar vikten av noggrann övervakning och hantering för att förhindra kognitiv försämring.

Den 30 januari hölls ett symposium om demenssjukdomar till H.M. Drottningens ära på Karolinska Institutet. Evenemanget var en del i den ”upplevelsepresent” som KI uppvaktade med i samband med Drottning Silvias 80-årsdag.

En ny studie från Karolinska Institutet och Mayo Clinic i USA har avslöjat viktiga insikter om hjärnans nedbrytning vid Lewy body-demens (DLB). Denna forskning, publicerad i JAMA Neurology, kan hjälpa läkare att bättre övervaka och behandla denna allvarliga hjärnsjukdom.

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Mats Paulssonstiftelserna tilldelar Jan Johansson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, 10 miljoner kronor för forskning kring nya innovativa behandlingsmetoder av Alzheimers sjukdom. Forskningsprojektets mål är att skapa ett nytt läkemedel som kan bli ett genombrott i behandlingen av den vanligaste demenssjukdomen.

Amaia Calderon-Larrañaga och Weili Xu är mottagare av Forte Äldreforskning 2024 och kommer båda att få finansiering för perioden 2025-2027.

Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En studie vid Karolinska Institutet kan nu visa att de här patienterna inte visar samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen.

Personer med genetisk benägenhet för demens kan minska sin risk med upp till 35 procent genom att öka sin kondition, enligt en studie publicerad i British Journal of Sports Medicine. Hög kondition är även kopplad till bättre kognitiv förmåga, enligt studien som forskare från Karolinska Institutet ligger bakom.

Vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom kan kopplas till lägre risk för demens som äldre, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Hjärnfonden har delat ut sina anslag. NVS fick fem forskningsbidrag och ett stipendium.

Ett stort grattis till Anna Marseglia, Adrián Carballo Casla och Minjia Mo som får dela på 12,5 miljoner kronor från Forte.

Hallå där Abigail Dove! Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Cardiometabolic disease and dementia risk: identifying compensatory factors". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

I takt med att världens befolkning blir allt äldre ökar behovet av åtgärder som kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Weili Xu undersöker hur hjärt-kärlsjukdom och diabetes påverkar risken att utveckla kognitiv svikt och demens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Karolinska Institutet har upptäckt att ett redan registrerat läkemedel mot depression, duloxetin, även kan ha positiva effekter på minne och kognitiva funktioner hos äldre.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Lewykroppsdemens är en typ av demenssjukdom som liknar både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom men där studier på långtidseffekter av behandling saknas. En ny studie från Karolinska Institutet visar att alzheimerläkemedel av typen kolinesterashämmare har potential att bromsa den kognitiva nedsättningen. Studien har publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Han får bidraget för projektet ”Preklinisk utvärdering av potentiella kolinerga PET-avbildningsämnen” och det gäller för en treårsperiod.

Äldre personer med typ 2-diabetes som behandlas med GLP-1-agonister har en minskad risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine.

Hallå där Jasper Holleman, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 juni försvarar du din avhandling "Novel biomarkers associated with stress : from normal aging to Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där Johanna Mayer, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 17 juni försvarar du din avhandling "The role of autophagy in Aβ and tau metabolism in Alzheimer’s disease". Vad handlar den om?

Mentalt stimulerande aktiviteter och livserfarenheter kan förbättra kognitionen hos patienter på minneskliniker, men stress sätter käppar i hjulet och motverkar den positiva effekten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Hallå där Malin Aspö, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 3 maj försvarar du din avhandling "Life changing moments - transitions and critical points in young-onset dementia". Vad handlar den om?

Hallå där María Latorre Leal, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 26 april försvarar du din avhandling "The role of oxysterols in neurodegeneration : implications for cognitive function, maternal effects, and sex-specific differences". Vad handlar den om?

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som bland annat stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI), startade i januari 2024 och kommer att pågå i fem år.

Hallå där Mona-Lisa Malarte, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 26 januari kommer du att försvara din avhandling ”Tau pathology in Alzheimer's disease and other dementias : translational approach from in vitro autoradiography to in vivo PET imaging”. Vad handlar den om?

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.