Nyhetsarkiv

En ny studie från Karolinska Institutet och Mayo Clinic i USA har avslöjat viktiga insikter om hjärnans nedbrytning vid Lewy body-demens (DLB). Denna forskning, publicerad i JAMA Neurology, kan hjälpa läkare att bättre övervaka och behandla denna allvarliga hjärnsjukdom.

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Mats Paulssonstiftelserna tilldelar Jan Johansson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, 10 miljoner kronor för forskning kring nya innovativa behandlingsmetoder av Alzheimers sjukdom. Forskningsprojektets mål är att skapa ett nytt läkemedel som kan bli ett genombrott i behandlingen av den vanligaste demenssjukdomen.

Amaia Calderon-Larrañaga och Weili Xu är mottagare av Forte Äldreforskning 2024 och kommer båda att få finansiering för perioden 2025-2027.

Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En studie vid Karolinska Institutet kan nu visa att de här patienterna inte visar samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen.

Personer med genetisk benägenhet för demens kan minska sin risk med upp till 35 procent genom att öka sin kondition, enligt en studie publicerad i British Journal of Sports Medicine. Hög kondition är även kopplad till bättre kognitiv förmåga, enligt studien som forskare från Karolinska Institutet ligger bakom.

Vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom kan kopplas till lägre risk för demens som äldre, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Hjärnfonden har delat ut sina anslag. NVS fick fem forskningsbidrag och ett stipendium.

Ett stort grattis till Anna Marseglia, Adrián Carballo Casla och Minjia Mo som får dela på 12,5 miljoner kronor från Forte.

Hallå där Abigail Dove! Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Cardiometabolic disease and dementia risk: identifying compensatory factors". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

I takt med att världens befolkning blir allt äldre ökar behovet av åtgärder som kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Weili Xu undersöker hur hjärt-kärlsjukdom och diabetes påverkar risken att utveckla kognitiv svikt och demens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Karolinska Institutet har upptäckt att ett redan registrerat läkemedel mot depression, duloxetin, även kan ha positiva effekter på minne och kognitiva funktioner hos äldre.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Lewykroppsdemens är en typ av demenssjukdom som liknar både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom men där studier på långtidseffekter av behandling saknas. En ny studie från Karolinska Institutet visar att alzheimerläkemedel av typen kolinesterashämmare har potential att bromsa den kognitiva nedsättningen. Studien har publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Han får bidraget för projektet ”Preklinisk utvärdering av potentiella kolinerga PET-avbildningsämnen” och det gäller för en treårsperiod.

Äldre personer med typ 2-diabetes som behandlas med GLP-1-agonister har en minskad risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine.

Hallå där Jasper Holleman, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 juni försvarar du din avhandling "Novel biomarkers associated with stress : from normal aging to Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där Johanna Mayer, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 17 juni försvarar du din avhandling "The role of autophagy in Aβ and tau metabolism in Alzheimer’s disease". Vad handlar den om?

Mentalt stimulerande aktiviteter och livserfarenheter kan förbättra kognitionen hos patienter på minneskliniker, men stress sätter käppar i hjulet och motverkar den positiva effekten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Hallå där Malin Aspö, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 3 maj försvarar du din avhandling "Life changing moments - transitions and critical points in young-onset dementia". Vad handlar den om?

Hallå där María Latorre Leal, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 26 april försvarar du din avhandling "The role of oxysterols in neurodegeneration : implications for cognitive function, maternal effects, and sex-specific differences". Vad handlar den om?

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som bland annat stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI), startade i januari 2024 och kommer att pågå i fem år.

Hallå där Mona-Lisa Malarte, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 26 januari kommer du att försvara din avhandling ”Tau pathology in Alzheimer's disease and other dementias : translational approach from in vitro autoradiography to in vivo PET imaging”. Vad handlar den om?

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Hallå där Xin Xia! Du har skrivit avhandlingen med titeln “Cardiovascular Health, Orthostatic Hypotension, and Cognitive Aging” och disputerar den 20 oktober 2023. Kan du berätta lite mer?

Forskare från Karolinska Institutet har publicerat en studie i Alzheimer's Research & Therapy som lyfter möjliga samband mellan kronisk stress, mild kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Studien visar hur personer i åldern 18 till 65 år som tidigare diagnostiserats med utmattningssyndrom och depression i något högre grad än andra får diagnosen mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom.

Priset delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet (SLS) till en person som gjort framstående insatser för Alzheimerforskningen. I år tilldelas Bengt Winblad-priset Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Hallå där Jing Wu! Du har skrivit en avhandling med titeln “Ambient Air Pollution and Transportation Noise: How They Affect Mental Health in Older Adults” och disputerar den 1 juni 2023. Kan du berätta lite mer?

Äldre personer med kranskärlssjukdom löper en ökad långsiktig risk för demens och accelererad kognitiv nedgång, oberoende av samexisterande förmaksflimmer, hjärtsvikt och cerebrovaskulär sjukdom. En ny studie publicerad i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, föreslår att hjärtat, hjärnan och kognitiv funktion är kopplade i åldrandeprocessen, och att lämplig prevention och behandling av ischemisk hjärtsjukdom hos äldre skulle kunna minska bördan av demens.

Hallå där Jakob Norgren, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 12 juni försvarar du din avhandling ”The impact of macronutritional composition and ketosis on cognitive health : from normal aging to Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer's & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i en ny satsning för stärkt äldreomsorg. I denna satsning beviljas SveDem 2,5 miljoner kronor under 2023 för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete inom vården och omsorgen för personer med demenssjukdom.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

I år delar Hjärnfonden ut 105,3 miljoner kronor i forskningsanslag fördelade på 99 projekt. Karolinska Institutet får 40 av dessa, varav åtta går till NVS.

Personer som har minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke har fördubblad risk att utveckla demens. Förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan därför vara en strategi för att minska risken för demens, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Hallå där Minh Tuan Hoang, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 25 maj försvarar du din avhandling ”Health Inequalities in care for persons with dementia”, vad handlar den om?

Den 21 april besökte H.M Drottning Silvia Karolinska Institutet för att delta i en konferens med fokus på forskning kring Alzheimers sjukdom, demens och åldrande.

En stor databas som syftar till att studera hjärnans åldrande och utforska effektiva metoder för förebyggande av demens byggs i Kina. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI) ger en detaljerad beskrivning av databasen samt studiepopulationens egenskaper och hälsotillstånd. Databasen kallas MIND-China--multimodala interventioner för att fördröja demens och funktionshinder på landsbygden i Kina. Studien genomfördes av forskar

Lindrig kognitiv svikt (mild cognitive impairment, MCI) anses vara det prekliniska stadiet i progressiv kognitiv nedgång och kan vara ett tidigt tecken på demenssjukdom. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association rapporterar att över en fjärdedel av den äldre befolkningen på landsbygden i Kina uppfyller kriterierna för MCI.

Riktlinjerna för bästa praxis kring förbättrad användning av teknik vid demensvård togs fram för något år sedan, bland annat forskare från forskargruppen CACTUS. I december publicerades en uppdatering av riktlinjerna.

Hallå där, Emilia Schwertner, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 21 januari försvarar du din avhandling ”Factors associated with behavioral and psychological symptoms of dementia”, vad handlar den om?

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.