Nyhetsarkiv

Personer med metaboliskt syndrom tenderar att ha hjärnor som verkar äldre än deras faktiska ålder, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association. De nya fynden ger nya ledtrådar om biologiska processer som kan koppla metabolisk hälsa till hjärnan.

Mängden och spridningen av proteinet tau i hjärnan skiljer sig mellan tidigt och sent debuterande Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften European Journal of Nuclear Medicine and Molecular Imaging. Resultaten tyder också på att blodprov inte alltid speglar förändringarna i hjärnan.

Ett nytt forskningsprojekt vid Karolinska Institutet har beviljats ett femårigt anslag från FORMAS, Forskningsrådet för hållbar utveckling, för att undersöka hur långvarig exponering för luftföroreningar och trafikbuller kan påverka risken att utveckla demens, med hjälp av stora befolkningsbaserade data från Sverige.

Forte har beslutat om långsiktig finansiering av två nationella forskningscentrum som ska stärka kunskapen om vård och omsorg vid demens. Ett av dem är TraCeDem – KI:s transdisciplinära forskningscenter för individanpassad demensprevention, vård och omsorg, som är verksamt vid Karolinska Institutet sedan januari 2026.

De flesta äldre vuxna behåller en stabil kognitiv funktionsnivå, självständighet och ett hälsosamt socialt liv när de åldras, enligt en ny longitudinell studie från Karolinska Institutet. Resultaten visar också att starkare socialt stöd kan hjälpa vissa personer att hantera en försämrad kognitiv förmåga utan att förlora sin självständighet i vardagen.

KI Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem) höll sitt uppstartmöte den 1 april 2026 vid Karolinska Institutet. Det nyinrättade centrumet samlar forskare, kliniker och intressenter för att driva demensforskningen framåt genom hela vårdkedjan.

Abigail Dove, forskare vid Karolinska Institutet, har tilldelats SSMF Postdoctoral Grant 2026 för ett projekt som undersöker hur kardiometabola tillstånd såsom fetma, högt blodsocker och högt blodtryck hänger samman med hjärnans åldrande och utvecklingen av demens.

En debattartikel som nyligen publicerats i den svenska dagstidningen Expressen lyfter demens som en växande samhällsutmaning och hänvisar till en aktuell rapport från Karolinska Institutet om antalet personer som lever med demens och de samhällsekonomiska kostnaderna i Sverige. Rapporten ger uppdaterade uppskattningar av förekomst, framtida utveckling och sjukdomens ekonomiska konsekvenser.

Hur vi använder hjärnan vid långvarigt stillasittande kan påverka våra kognitiva funktioner senare i livet. En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i American Journal of Preventive Medicine visar att vuxna som ägnar mycket tid åt mentalt passiva aktiviteter, som att titta på tv, löper högre risk att utveckla demens. Hjärnstimulerande aktiviteter vid stillasittande, som att läsa, verkar däremot minska risken.

En grupp ledande befattningshavare från flamländska organisationer som arbetar med stöd till äldre (In4Care) besökte Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet den 25 mars 2026. Besöket, som arrangerades av Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem), fokuserade på hur forskning, politik och omsorgspraxis samverkar inom det svenska systemet.

Äldre personer med en genetisk risk för Alzheimers sjukdom hade inte den förväntade ökningen i kognitiv nedgång och demensrisk om de åt mycket kött. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till att utveckla mer individanpassade kostråd.

Beteendeförändringar hos äldre – såsom ångest, depression, irritabilitet, apati eller agitation, tillsammans kallade neuropsykiatriska symtom – kan uppträda långt innan en demensdiagnos. En ny studie från Karolinska Institutet och Universitetet i Perugia, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, visar att dessa symtom bildar mönster hos äldre individer, från kognitivt friska till personer med demens.

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrika näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. I en ny studie från Karolinska Institutet förbättrades inte bara den fysiska förmågan hos deltagarna, utan forskarna såg även efter tre månader tecken på att de klarade fler vardagsmoment själva. Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer’s and Dementia.

Personer med nedsatt njurfunktion kan ha högre nivåer av flera blodmarkörer som ofta används i forskning om Alzheimers sjukdom och andra relaterade demenssjukdomar. Detta visas i en ny systematisk översikt och metaanalys som publicerats i The Journal of the American Society of Nephrology.

En ny studie som publicerats i Brain visar att skador på små blodkärl vid den ärftliga sjukdomen CADASIL kan störa viktiga hjärnfunktioner i hippocampus, ett område som är involverat i minne. Fynden hjälper till att förklara varför många personer med CADASIL utvecklar kognitiva problem och demens.

Äldre vuxna med nedsatt njurfunktion uppvisar förhöjda nivåer av alzheimer-relaterade biomarkörer i blodet, men löper inte större risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Hur påverkar vanliga hälsoproblem nya blodprov för Alzheimers sjukdom? En studie från Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer's & Dementia, tyder på att faktorer som njurfunktion, kolesterol och diabetes kan påverka vissa biomarkörer – även om den mest lovande markören förblir tillförlitlig.

Forskare vid Karolinska Institutet och RIKEN Center for Brain Science i Japan har identifierat två receptorer i hjärnan som styr nedbrytningen av amyloid-beta, ett ämne som ansamlas vid Alzheimers sjukdom. Studien kan bana väg för framtida läkemedel som är både säkrare och billigare än dagens antikroppsbehandlingar, enligt forskarna.

Aging Research Center (ARC) bildades år 2000, när geriatrikforskningen var relativt i sin linda och man inte visste så mycket om demenssjukdomar. Det skedde i en tid när politiker och beslutsfattare började intressera sig för den ökande åldrande befolkningen och med de utmaningar man började förstå skulle växa inom vård och omsorg till följd av den.

I senaste avsnittet av KI-podden Medicinvetarna #183 svarar Dorota Religa på lyssnarfrågan #48.

Totalt sju forskare vid NVS får dela på 33,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet i de senaste utlysningarna.

Att äta en hälsosam växtbaserad kost kan minska risken för demens hos äldre personer med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes eller stroke. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JACC: Advances, som jämfört olika typer av växtbaserad kost.

En internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att det är möjligt att upptäcka subtila förändringar i hjärnan och identifiera tidiga tecken på ärftlig frontallobsdemens med hjälp av avancerade hjärnavbildningstekniker. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

En studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Forskare från hela Asien-Stillahavsregionen samlades i Jinan, Kina, den 7–8 juni 2025 på World-Wide FINGERS Network-mötet för att dela nya idéer om hur demens och minnesförlust kan förebyggas. Över 50 forskare och studenter från Australien, Singapore, Malaysia, Korea, Sverige och Kina deltog på evenemanget.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut, pekar på behovet av skräddarsydd behandling för dessa patienter, enligt forskarna.

Hallå där Vilma Alanko, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 13 juni försvarar du din avhandling ”Translational studies on biological signatures, risk profiles, and prevention of dementia.” Vad handlar den om?

En ny studie publicerad i JAMA Otolaryngology–Head & Neck Surgery visar att nedsatt luktsinne är tydligt kopplat till ökad dödlighet bland äldre vuxna. Resultaten, som bygger på data från över 2 500 deltagare i den svenska befolkningsstudien SNAC-K (Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen), tyder på att lukttester kan fungera som en värdefull tidig indikator på allmän hälsomässig nedgång.

Hallå där Anna Rennie, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 9 juni försvarar du din avhandling ”Does white matter matter? Neuroimaging in dementia with Lewy bodies and related conditions.” Vad handlar den om?

Rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023” beställdes av socialdepartementet i höstas och presenterades nyligen för bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. KI-forskarna Anders Wimo och Amaia Calderón-Larrañaga har varit huvudansvariga för rapporten. Antalet personer med demenssjukdomar kommer att öka kraftigt fram till 2050 och kommunerna har ett tungt ekonomiskt ansvar.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos.

Ny forskning tyder på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, vilket kan hjälpa läkare att fatta bättre behandlingsbeslut enligt studien som publicerats i BMC Medicine.

En ny svensk studie har för första gången visat ett samband mellan reumatoid artrit (RA) och kognitiv försämring hos demenspatienter. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, betonar vikten av noggrann övervakning och hantering för att förhindra kognitiv försämring.

Den 30 januari hölls ett symposium om demenssjukdomar till H.M. Drottningens ära på Karolinska Institutet. Evenemanget var en del i den ”upplevelsepresent” som KI uppvaktade med i samband med Drottning Silvias 80-årsdag.

En ny studie från Karolinska Institutet och Mayo Clinic i USA har avslöjat viktiga insikter om hjärnans nedbrytning vid Lewy body-demens (DLB). Denna forskning, publicerad i JAMA Neurology, kan hjälpa läkare att bättre övervaka och behandla denna allvarliga hjärnsjukdom.

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Mats Paulssonstiftelserna tilldelar Jan Johansson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, 10 miljoner kronor för forskning kring nya innovativa behandlingsmetoder av Alzheimers sjukdom. Forskningsprojektets mål är att skapa ett nytt läkemedel som kan bli ett genombrott i behandlingen av den vanligaste demenssjukdomen.

Amaia Calderon-Larrañaga och Weili Xu är mottagare av Forte Äldreforskning 2024 och kommer båda att få finansiering för perioden 2025-2027.

Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En studie vid Karolinska Institutet kan nu visa att de här patienterna inte visar samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen.

Personer med genetisk benägenhet för demens kan minska sin risk med upp till 35 procent genom att öka sin kondition, enligt en studie publicerad i British Journal of Sports Medicine. Hög kondition är även kopplad till bättre kognitiv förmåga, enligt studien som forskare från Karolinska Institutet ligger bakom.

Vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom kan kopplas till lägre risk för demens som äldre, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Hjärnfonden har delat ut sina anslag. NVS fick fem forskningsbidrag och ett stipendium.

Ett stort grattis till Anna Marseglia, Adrián Carballo Casla och Minjia Mo som får dela på 12,5 miljoner kronor från Forte.

Hallå där Abigail Dove! Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Cardiometabolic disease and dementia risk: identifying compensatory factors". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

I takt med att världens befolkning blir allt äldre ökar behovet av åtgärder som kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Weili Xu undersöker hur hjärt-kärlsjukdom och diabetes påverkar risken att utveckla kognitiv svikt och demens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Karolinska Institutet har upptäckt att ett redan registrerat läkemedel mot depression, duloxetin, även kan ha positiva effekter på minne och kognitiva funktioner hos äldre.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Lewykroppsdemens är en typ av demenssjukdom som liknar både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom men där studier på långtidseffekter av behandling saknas. En ny studie från Karolinska Institutet visar att alzheimerläkemedel av typen kolinesterashämmare har potential att bromsa den kognitiva nedsättningen. Studien har publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Han får bidraget för projektet ”Preklinisk utvärdering av potentiella kolinerga PET-avbildningsämnen” och det gäller för en treårsperiod.