KI-rapport om kostnader för demenssjukdomar till socialdepartementet
Rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023” beställdes av socialdepartementet i höstas och presenterades nyligen för bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. KI-forskarna Anders Wimo och Amaia Calderón-Larrañaga har varit huvudansvariga för rapporten. Antalet personer med demenssjukdomar kommer att öka kraftigt fram till 2050 och kommunerna har ett tungt ekonomiskt ansvar.
I september 2024 kontaktade socialdepartementet Karolinska Institutet (KI) med en förfrågan om aktuella data om förekomst, prevalens, och kostnader för demenssjukdomar. Då tillsattes en arbetsgrupp inom ramen för SNAC-projektet (Swedish national study on aging and care).
För underlag om kostnader för demenssjukdomar kontaktades forskarna bakom rapporten ”Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2019” vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) på KI.
Viktigt underlag för rätt stöd
Arbetsgruppens resultat, rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023”, färdigställdes i mars och har nu presenterats på två möten på socialdepartementet. Där deltog bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
– Regeringen har tagit flera viktiga steg för att möta utvecklingen, men mer behöver göras. Vi har bland annat presenterat en utvecklad nationell demensstrategi och ökat resurserna till Svenskt Demenscentrum. Forskningen gör också framsteg – idag kan vi mota, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer kunna bota demenssjukdomar. Rapporten är ett viktigt underlag för att öka kunskapen för att personer med demenssjukdom ska få rätt stöd i rätt tid – nu och i framtiden, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Tydlig ökning fram till 2050
Rapporten består av tre delar: En litteraturgenomgång, skattning av demensförekomst samt skattning av kostnader. Litteraturgenomgången beträffande trender i åldersspecifik demensprevalens i Sverige visade ingen tydlig bild.
Utifrån data från SNAC samt olika metoder för skattning av demensförekomst bedömer forskarna att det 2023 fanns 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, varav cirka 64 000–65 000 i särskilt boende. En förenklad demografisk framskrivning ger cirka 230 000–270 000 demenssjuka år 2050.
Stora kostnader för kommunerna
De samhälleliga kostnaderna för personer med demenssjukdomar 2023 ligger uppskattningsvis i intervallet 90–100 miljarder kronor, varav cirka 85 procent i den kommunala sektorn där särskilda boenden är en stor post.
– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna säger professor Anders Wimo, som tillsammans med docent Amaia Calderón-Larrañaga varit huvudansvarig för rapporten.
Ungefär 78 procent av de totala kostnaderna bedöms vara en följd av själva demenssjukdomarna. Forskarna framhåller dock att det finns stora metodutmaningar och ser att mer kunskap behövs.
– Det behövs större studier med bättre representation av äldre som bor i särskilt boende för att klarlägga trenderna i demensförekomst, säger docent Amaia Calderón-Larrañaga.