Alzheimerläkemedel kan bromsa kognitiv försämring vid Lewykroppsdemens
Lewykroppsdemens är en typ av demenssjukdom som liknar både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom men där studier på långtidseffekter av behandling saknas. En ny studie från Karolinska Institutet visar att alzheimerläkemedel av typen kolinesterashämmare har potential att bromsa den kognitiva nedsättningen. Studien har publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.
Lewykroppssjukdom, som omfattar Lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom med eller utan demens, är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom.
Lewykroppsdemens utgör cirka 10–15 procent av all demenssjukdom och kännetecknas av förändringar i sömn, beteende, kognition, rörelseförmåga och reglering av automatiska kroppsfunktioner.
– Det finns för närvarande inga godkända behandlingar för Lewykroppsdemens. Därför använder läkare ofta läkemedel för Alzheimers sjukdom, som kolinesterashämmare och memantin, för att lindra symtomen. Det är dock osäkert hur effektiva dessa behandlingar är eftersom tidigare studier visat varierande resultat och det finns begränsat med långtidsdata, säger studiens försteförfattare Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
I den aktuella studien har forskarna undersökt de långsiktiga effekterna av kolinesterashämmare och memantin jämfört med ingen behandling i upp till 10 års tid hos 1 095 patienter med Lewykroppsdemens.
Bromsade försämringen
De fann att kolinesterashämmare kunde bromsa den kognitiva försämringen under fem år jämfört med memantin eller ingen behandling. Kolinesterashämmare var också förknippade med en minskad risk att dö under det första året efter diagnos.
–Våra resultat belyser de potentiella fördelarna med kolinesterashämmare och stöder en uppdatering av behandlingsriktlinjerna för patienter med Lewykroppsdemens, säger studiens sisteförfattare Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Eftersom detta är en observationsstudie kan inga slutsatser dras om orsakssamband. Forskarna hade inga uppgifter om patienternas livsstilsvanor, skörhet, blodtryck och eventuell underliggande alzheimerpatologi, vilket kan ha påverkat resultaten.
En annan begränsning med studien är att det fortfarande är svårt att ställa en korrekt diagnos av Lewykroppsdemens.
Forskningen har huvudsakligen finansierats av StratNeuro, Centrum för Innovativ Medicin (CIMED), KI-stiftelserna och Vetenskapsrådet.
Publikation
"Long-Term Effects of Cholinesterase Inhibitors and Memantine on Cognitive Decline, Cardiovascular Events, and Mortality in Dementia with Lewy Bodies: An up to 10-Year Follow-Up Study", Hong Xu, Annegret Habich, Daniel Ferreira, Londos Elisabet, Eric Westman, Maria Eriksdotter, Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, online 23 augusti 2024, doi: 10.1002/alz.14118.