Nyhetsarkiv

Om man tycker det är tråkigt att städa kan man tänka på det som en slags motion. Men stämmer det verkligen? Anna-Karin Welmer, lektor i fysioterapi, svarar.

Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Levnadsvanor, pandemi och tandvård var några av de frågor som diskuterades när socialminister Jakob Forssmed besökte Karolinska Institutet den 28 augusti, samma dag som höstterminen drog i gång.

Rörelse och fysisk aktivitet stod i fokus när eventet KI Impact Challenge arrangerades för första gången efter pandemin. Cirka 45 studenter från Karolinska Institutet fick i uppdrag att komma på vad som kan göra ungdomar mer fysiskt aktiva. Till sin hjälp hade de 30 högstadieelever och de olika stegen i problem- och produktlösningsmetoden design thinking.

Fysisk aktivitet vid rätt tidpunkt på dygnet verkar kunna öka fettförbränningen, i alla fall hos möss. En ny studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet visar att möss som hade ett träningspass i tidig aktiv fas, vilket motsvarar förmiddagsträning hos människor, ökade sin ämnesomsättning mer än möss som tränade vid en tidpunkt då mössen vanligen vilar. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Den 16 december 2022 invigde KI:s rektor Centrumet för nutrition vid Karolinska Institutet. Mer än 150 personer deltog i evenemanget där representanter från finansiärerna närvarade; Cancerfonden, Hjärtlungfonden och Formas.

Grattis till forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som fått anslag från "Henning och Johan Throne-Holst stiftelse" 2022.

Hallå där Pernilla Sönnerfors, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 17 juni försvarar du din avhandling ”eHealth support for physical activity and exercise training in people with COPD”, vad handlar den om?

Medicinering vid Parkinsons sjukdom minskar många av de symtom som drabbar patienterna, men oftast kvarstår problemen med försämrad balans och ökad risk för fall och skador. En ny studie i tidskriften NPJ Parkinson’s Disease ger nu en fördjupad bild av balansträning som behandling vid parkinson. De delvis nedslående resultaten talar för att träningsprogram kan behöva intensifieras eller individanpassas i större utsträckning för att få avsedd effekt och att mer forskning krävs.

Fysisk aktivitet gör att kroppen frigör hundratals signalmolekyler som förbättrar vår hälsa på olika sätt. Nu har ett internationellt forskarlag med forskare från Karolinska Institutet kartlagt hur dessa signalmolekyler frigörs av olika organ hos möss efter träning vid olika tidpunkter på dygnet. Forskarna hoppas att deras kartläggning, som publiceras i tidskriften Cell Metabolism, på sikt ska bidra till mer effektiva träningsterapier som är anpassade efter vår dygnsrytm.

Tre minuters rörelse varje halvtimme kan förbättra hälsan hos stillasittande. Det har Erik Näslund, forskare och läkare inom kirurgi och urologi, kommit fram till.

Tre forskare vid NVS medverkar i en debattartikel i Läkartidningen, med uppmaning om att bidra till att främja fysisk aktivitet för att skydda mot svår covid-sjukdom med respiratorisk svikt.

I årtionden har forskare studerat hälsofördelarna med träning - men denna forskning har till stor del ignorerat det faktum att hur du tillbringar resten av dagen också har betydelse. I stället för rekommendationen att alla ska sträva efter att uppnå 30 minuters daglig träning visar våra resultat att rekommendationerna om fysisk aktivitet kan vara mer personliga. Individer kan göra en blandning av aktiviteter som fungerar bäst för dem.

Hallå där Roman Kuster, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 12 mars kommer du att försvara din avhandling "Advancing the measurement of sedentary behaviour – Classifying posture and physical (in-) activity”. Vad handlar den om?

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

Forskare i projektet ”Make my day” stötte, som många andra, på stora problem när coronapandemin drog in över landet. Hur skulle datainsamlingen nu kunna göras? Men man fann på råd och lyckades hålla tidsplanen i sin pilotstudie.

Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften eLife hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer i möss. Det handlar om att fysisk aktivitet ändrar metabolismen hos immunförsvarets cytotoxiska T-celler och därmed stärker deras förmåga att angripa cancerceller.

Aktiva livsstilsval som att äta mer grönsaker, ökad fysisk aktivitet och att sluta röka kan minska risken för att insjukna i en kronisk njursjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Griffith University i Australien som publiceras i Journal of the American Society of Nephrology.

Några av träningens hälsoeffekter kan bero på att mångårig konditionsträning förändrar aktiviteten hos viktiga gener i våra muskler. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och University of San Diego i USA i tidskriften Cell Reports. Studien visar också att långvarig träning dramatiskt minskar de könsskillnader som ses hos otränade individer. Resultaten kan ha betydelse för förebyggande av metabola sjukdomar som typ II-diabetes.

Hälsosatsningen En Frisk Generation har bidragit till att barnfamiljer i resurssvaga områden som deltagit i programmet rör på sig mer och många barn och vuxna har fått en förbättrad livskvalitet. Det visar en utvärdering av programmet som letts från Karolinska Institutet och nu publicerats i två vetenskapliga artiklar. Särskilt för mammor och flickor har programmet haft en positiv effekt.

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

I en artikel publicerad i The New York Times den 2 februari 2020 diskuterar Dr. Perry Klass aktuell forskning och förhållandet mellan risken för depression och brist på fysisk aktivitet bland unga.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi åldras, även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare. Studien publiceras i tidskriften Nature Medicine.

Tydliga bevis för att mer fysisk aktivitet – oavsett intensitet – förknippas med en lägre risk för tidig död för medelålders eller äldre personer, publiceras av BMJ idag. Resultaten visar också att stillasittande i 9,5 timmar eller mer per dag ökar risken att dö.

Träffa dina kollegor, samtidigt som du rör på dig och får frisk luft.
Onsdagar: Akademiska Stråket 1, Bioclinicum, Solna
Fredagar: Blickagången 16, NEO, Flemingsberg
Kl 12.00. Promenaden är på 30-40 minuter och går i lätt tempo.

Ett extra stöd i föräldraskapet gav bättre viktutveckling hos små barn med fetma jämfört med dagens standardbehandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Pediatrics. Forskarna hoppas att resultatet kan bidra till att förbättra vården för familjer med barn som har fetma tidigt i livet.

Professor Christina Opava Helging har intervjuats av Expressen och tipsar oss hur man bäst håller sina leder i form utan medicinering. Artikeln är endast läsbar för Expressens digitala prenumeranter.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.

Arbetsminne och andra kognitiva förmågor hos barn och ungdomar kan kopplas till hur framgångsrika de är på fotbollsplanen, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Fotbollsklubbar som fokuserar för mycket på fysiska egenskaper riskerar därmed att sålla bort framtida elitspelare.