Lätt fysisk aktivitet skyddar personer med metabola syndromet
Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.
I takt med att vi blivit allt mer stillasittande har kroppsvikten och midjemåttet ökat i befolkningen. Samtidigt ökar förekomsten av det metabola syndromet, vilket innebär en samtidig förekomst av bland annat nedsatt insulinkänslighet, rubbad blodfettbalans och högt blodtryck. Detta medför en ökad risk att drabbas av vanliga folksjukdomar, till exempel typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.
– Våra resultat visar att individer med metabola syndromet som var lätt fysiskt aktiva vid studiestart hade 33 procents lägre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och 30 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande, säger Elin Ekblom Bak, en av studiens förstaförfattare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
– Riskminskningen var ännu större för de individer som hade måttlig till hög grad av fysisk aktivitet vid studiestarten, 37 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom respektive 48 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom. Skillnaden är tydlig även om man tar hänsyn till faktorer som rökning och matvanor, säger hon.
Uppföljning efter 20 år
I slutet av 1990-talet erbjöds var tredje 60-åring i Region Stockholm utifrån befolkningsregistret att delta i en omfattande hälsoundersökning. Deltagandet var högt, totalt 4 232 individer (78 procent) valde att delta. Syftet med undersökningen var att kartlägga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Deltagarna svarade på utförliga enkäter om livsstil och rapporterade sin fysiska aktivitet. De genomgick en noggrann kroppsundersökning och blodprover togs. Förekomsten av det metabola syndromet var hög och fanns hos 20 procent av kvinnorna och
27 procent av männen.
Deltagarna har sedan dess följts i svenska register. Nyligen gjordes en uppföljning efter 20 år av de 3 693 personerna som var friska vid studiestarten. Under dessa två decennier har 756 personer avlidit av olika orsaker varav 187 i hjärt-kärlsjukdom och ytterligare 661 personer överlevde efter att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdom.
Forskarna fann att individer med metabola syndromet som rapporterat att de var fysiskt aktiva vid studiestarten hade en lägre risk att insjukna eller avlida i hjärt-kärlsjukdom, eller annan sjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Det fyndet kvarstod även när hänsyn togs till viktiga faktorer som kön, utbildning, rökning, hur mycket grönsaker och frukt man åt, fettkvaliteten i maten, alkoholkonsumtion och ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar. Redan lätt fysisk aktivitet hade god effekt.
Uppmuntrande
Ett viktigt fynd var att individer med metabola syndromet som rapporterat måttlig eller hög grad av fysisk aktivitet hade till och med en bättre överlevnad än individer utan metabola syndromet, som var stillasittande (se graf längre ner).
– Fynden är uppmuntrande av flera skäl. Vi vet att majoriteten av befolkningen, framför allt äldre individer, inte når upp till den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet. Dessutom vet vi att de som har metabola syndromet är riskindivider för framtida sjukdom. Det som var uppmuntrande i den här studien är att vi ser att redan lätt ökad fysisk aktivitet, som många skulle kunna uppnå, har skyddande effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och studiens sistaförfattare.
Forskningen har finansierats med medel från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.
Publikation
Physical activity attenuates cardiovascular risk and mortality in men and women with and without the metabolic syndrome – a 20-year follow-up of a population-based cohort of 60-year-olds
Elin Ekblom-Bak, Mats Halldin, Max Vikström, Andreas Stenling, Bruna Gigante, Ulf de Faire, Karin Leander, Mai-Lis Hellénius
European Journal of Preventive Cardiology, online April 10 2020, doi: 10.1177/2047487320916596.