Tidigare forskning kan ha överskattat betydelsen av ungas kondition för framtida hjärt-kärlhälsa
Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.
– Det betyder inte att konditionen inte spelar roll. Vi kunde fortfarande se ett samband även om det var svagare efter att vi tagit hänsyn till faktorer som delas mellan syskon. Dessutom tror vi att ungdomen är en viktig tid i livet för att anlägga goda vanor som fysisk aktivitet och bra kost, säger Viktor Ahlqvist, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Ett stort antal observationsstudier har påvisat samband mellan olika riskfaktorer i ung ålder och hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Att det handlar om orsakssamband är däremot svårare att bevisa eftersom gener och miljöfaktorer som man inte har tagit hänsyn till kan ligga bakom de observerade sambanden. Därför har forskare vid bland annat Karolinska Institutet nu försökt ta reda på om det stämmer att många hjärt-kärlsjukdomar skulle kunna förebyggas med lägre BMI (Body Mass Index), lägre blodtryck, förbättrad kondition eller förbättrad muskelstyrka hos unga.
Utgick från värnpliktsregistret
Forskarna har utgått från värnpliktsregistret och andra svenska register och identifierat drygt en miljon män i 18-årsåldern som sedan följts till 60 års ålder. Knappt hälften var helbröder.
– Styrkan med vår studie, som gör den mer tillförlitlig än många andra observationsstudier, är att vi använt syskonanalyser. På så vis har vi kunnat undersöka hur mycket sambandet förändras när man kontrollerar för alla faktorer som helsyskon delar. Detta inkluderar miljöfaktorer som uppväxtmiljö och hälften av genetiken, säger studiens försteförfattare Marcel Ballin, forskare vid Uppsala universitet och handläggare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm.
Resultaten visar bland annat att högt BMI hos unga var starkt förknippat med framtida hjärt-kärlsjukdom även efter att forskarna kontrollerat för gemensamma familjefaktorer. Däremot försvagas sambandet mellan fysisk kondition och framtida hjärt-kärlsjukdom betydligt i syskonanalysen. Studien tyder därför på att många tidigare observationsstudier kan ha överskattat betydelsen av god kondition i unga år för hjärt-kärlhälsan senare i livet, menar forskarna.
Högt BMI den starkaste riskfaktorn
– Slutsatsen är att av de riskfaktorer vi studerat så är högt BMI den starkaste individuella riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom och att insatser för att motverka fetmaepidemin även fortsättningsvis bör vara högprioriterade. God kondition och muskelstyrka i unga år tycks inte vara lika avgörande, men fysisk aktivitet är en viktig del i det förebyggande folkhälsoarbetet som dessutom kan bidra till andra hälsoeffekter, säger Daniel Berglind, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet och medförfattare till studien.
Studien har enbart undersökt sambandet mellan riskfaktorer i ung ålder och framtida hjärt-kärlsjukdom, inga andra sjukdomar. Forskarna saknar information om huruvida deltagarnas riskfaktorer varierade senare i livet och de har enbart studerat män, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om hur sambandet ser ut hos kvinnor. I värnpliktsregistret saknas även information om vissa riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom, som kost, alkoholintag, rökning, blodfetter och blodsocker.
Forskarna har inte mottagit någon finansiering specifikt för denna studie. Medförfattaren Martin Neovius deltar i rådgivande kommittéer för Ethicon, Johnson & Johnson och Itrim samt har utfört konsultuppdrag för Försvarsmakten utanför den aktuella studien. Inga övriga intressekonflikter uppges.
Publikation
“Genetic and environmental factors and cardiovascular disease risk in adolescents”, Marcel Ballin, Martin Neovius, Francisco B. Ortega, Pontus Henriksson, Anna Nordström, Daniel Berglind, Peter Nordström, Viktor H. Ahlqvist, JAMA Network Open, online 17 november 2023, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2023.43947.