Nyhetsarkiv

Undersökning av hjärtrytmen i hemmet med en smartphone kan spara betydande vårdresurser inför planerad elkonvertering hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Gianluigi Savarese, docent och forskargruppsledare för Centrum för hjärtsvikt och arytmi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har anställts sedan 1 juni 2026 som professor i kardiologi på Karolinksa Institutet förenat med sin anställning som överläkare vid Södersjukhuset.

Möt Bahira Shahim, teamledare vid avdelningen för kardiologi vid institutionen för medicin, Solna.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att människors egna uppgifter om hjärtinfarkt i familjen bara delvis stämmer överens med registerdata. Resultaten tyder på att förekomsten av hjärtinfarkt hos släktingar ofta underskattas, särskilt de som inträffat tidigt i livet.

Små avvikelser i blodsocker, blodfetter och inflammation flera år före en graviditet kan kopplas till ökad risk för havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditeteten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till tidigare riskbedömning och förebyggande insatser i mödravården.

Varje år delas Bengt Fridlunds pris ut till en person som har gjort en betydelsefull vetenskaplig insats inom det kardiovaskulära området. Årets mottagare av priset är Andreas Claesson, verksam vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Nya ledtrådar från genetisk forskning kan förklara vad som orsakar det vanligaste medfödda hjärtfelet. Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har identifierat sällsynta DNA-förändringar under fosterutvecklingen som kan leda till att en hjärtklaff bildas med två segel i stället för tre, ett tillstånd som kallas bikuspid aortaklaff (BAV).

Rasmus Stenlid har tilldelats Wallenberg–Bienenstock Postdoctoral Fellowship, ett stipendium finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet är att ge framstående forskare som nyligen disputerat vid ett svenskt lärosäte möjlighet att bedriva postdoktoral forskning vid Stanford University.

Nästan hälften av de patienter som lagts in på sjukhus för akut hjärtsvikt i Europa återinläggs inom ett år, visar en ny studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i European Heart Journal. Dessutom är risken för död fortsatt hög, särskilt för dem med mer kraftigt nedsatt hjärtfunktion.

En storskalig multi-omikstudie från Karolinska Institutet, publicerad i Genome Medicine, ger ny inblick i de molekylära mekanismer som ligger bakom instabil ateroskleros, en av de viktigaste orsakerna till ischemisk stroke och hjärtinfarkt.

Patienter med diabetes har en ökad risk för komplikationer efter implantation av stentar, enligt en studie från Karolinska Institutet, publicerad i Diabetes Care. Studien, som inkluderar över 160 000 patienter, understryker vikten av att skräddarsy behandlingsstrategier för denna specifika patientgrupp.

Genom att analysera stora mängder data har forskare från Karolinska Institutet utvecklat ett system för att klassificera individer i olika riskgrupper för åderförkalkning. Resultaten möjliggör tidig upptäckt av sjukdomen vilket kan ge möjlighet till personligt anpassad förebyggande vård.

Alla patienter med akut hjärtinfarkt bör inte erbjudas rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori. Däremot kan vissa patientgrupper med ökad risk för magblödning efter hjärtinfarkt ha nytta av ett sådant test. Det är slutsatsen av en omfattande studie från Karolinska Institutet och Södersjukhuset som publiceras i tidskriften JAMA.

Centrum för hälsokriser samlar interdisciplinär expertis för att kunna erbjuda kunskap om hälsokriser genom forskning, utbildning, policyutveckling och expertstöd. Under sommarmånaderna har efterfrågan på kommentarer från centrumets experter dominerats av två aktuella områden: hälsoeffekter vid extremväder och den humanitära situationen i Gaza. Centrumets medarbetare har även deltagit i debatten, och delat med sig av egna erfarenheter direkt från arbete i fält.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har utsett Bahira Shahim vid institutionen för medicin, Solna till en av "framtidens forskningsledare". Totalt inkom 213 ansökningar, varav 16 valdes ut. Forskarna får ett anslag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod, samt deltar i ett omfattande ledarskapsutbildningsprogram.

Luftföroreningar är en av de största hälsobovarna i världen. I Sverige går vi mot renare luft men i andra delar av världen går utvecklingen åt fel håll. Samtidigt visar forskningen att även mycket låga nivåer av föroreningar, under tillåtna gränsvärden, skadar vår hälsa.

Patienter som har fått sjukhusvård för svår covid-19 har tecken till nedsatt pumpförmåga och småkärlssjukdom i hjärtat vid långtidsuppföljning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Jama Network Open.

Personer med en särskild avvikelse i en av hjärtklaffarnas infästning löper ökad risk för farliga hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i European Heart Journal. Tillståndet är vanligare hos kvinnor och yngre patienter med klaffsjukdom och kan i värsta fall leda till plötsligt hjärtstopp.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, har ringat in genvarianter som ökar risken för ateroskleros, även kallat åderförkalkning. Målet är att de nya fynden ska ge tidigare upptäckt av ateroskleros och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism bakom blodkärlsskador vid typ 2-diabetes. Studien, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, visar att små vesiklar från röda blodkroppar kan överföra skadliga signalmolekyler till blodkärlen och försämra deras funktion.

Patienter som behandlats för hjärtsvikt och fått en förbättring av hjärtats pumpfunktion, löper fortfarande högre risk för hjärtrelaterad död eller sjukhusvistelse om de slutar med sina hjärtsviktsmediciner. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den ansedda tidskriften Circulation.

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en ny studie i European Heart Journal att även systrar till kvinnor med komplicerade graviditeter löper högre risk, även om de haft okomplicerade graviditeter. Fynden tyder på att gener och gemensamma miljöfaktorer kan spela en roll i sambandet mellan graviditetskomplikationer och risk för hjärt-kärlsjukdom, menar forskarna från Karolinska Institutet.

För barn som drabbas både av medfödda hjärtfel (CHD) och cancer är vägen tillbaka till hälsa mycket osäkrare än man tidigare trott, enligt en ny studie publicerad i Journal of the National Cancer Institute. Studien visar att dessa barn har en högre risk att avlida inom fem år efter en cancerdiagnos jämfört med barn utan CHD. Även om deras överlevnad har förbättrats under de senaste decennierna, är dödligheten i lymfom fortfarande oproportionerligt hög.

Ny forskning från Karolinska Institutet och Columbia University visar att hjärtat har en minihjärna – ett eget nervsystem som styr hjärtrytmen. En bättre förståelse av detta system, som är mycket mer mångsidigt och komplext än man tidigare trott, kan leda till nya behandlingar av hjärtsjukdomar. Studien, som genomfördes på zebrafiskar, har publicerats i Nature Communications.

Hagbergs stiftelse har beslutat att tilldela Bahira Shaim och David Marlevi Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris och forskningsanslag. Priset består dels av ett personligt pris på 175 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 475 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober 2025.

Efter svår hjärtsvikt är hjärtats förmåga att läka genom att bilda nya celler mycket låg. Men efter behandling med en stödjande hjärtpump blir ett skadat hjärtas förmåga att reparera sig självt med nya muskelceller betydligt högre, till och med högre än i ett friskt hjärta. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Circulation.

Aortaaneurysm, eller pulsåderbråck, innebär en risk för att stora kroppspulsådern brister, vilket är direkt livshotande. Nu tilldelas Hanna Björck, docent vid Karolinska Institutet, Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare på sex miljoner kronor för att utveckla framtida individuella behandlingar.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste 20 åren. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Stort grattis Agnes Wahrenberg, doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, som mottagit det prestigefyllda priset ”ESC Young Investigators Award in Atherothrombosis, Coronary, Aortic and Peripheral Artery Disease”, som delades ut vid den Europeiska kardiologföreningens årliga kongress i London.

Långtidsanvändning av beta-blockerare hos patienter med hjärtinfarkt och bevarad hjärtfunktion påverkar inte livskvalité eller välbefinnande. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet, som presenterades vid Europeiska kardiologföreningens årliga kongress i London och som samtidigt publiceras i European Heart Journal - Cardiovascular Pharmacotherapy.

En ny studie visar att kvinnor förlorar fler levnadsår efter en hjärtinfarkt jämfört med män. En 50-årig kvinna med stor hjärtinfarkt förlorar i snitt 11 år, medan en 80-årig man med liten hjärtinfarkt förlorar i snitt 5 månader i livslängd. Studien är ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och resultaten har publicerats i tidskriften Circulation.

Vi gratulerar Daniel C Andersson, Johanna Lanner, Jon Lundberg, Carl Johan Sundberg och Eddie Weitzberg, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som får anslag från Hjärt-Lungfonden 2023. Totalt har 5,9 miljoner kronor delats ut till forskarna på FyFa.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat möjligheten att larma ut drönare utrustade med hjärtstartare till patienter med misstänkt hjärtstopp. I över hälften av fallen var drönarna före ambulansen med ett försprång på i snitt tre minuter. I de fall som patienten hade hjärtstopp användes den drönarlevererade hjärtstartaren i ett flertal av fallen. Resultatet har publicerats i tidskriften The Lancet Digital Health.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) delar årligen ut 100 000 kronor som pris till en särskilt förtjänt yngre forskare som ansökt om och tilldelats SLS projektanslag. I år går priset till Bahira Shahim, ST-läkare i kardiologi och forskare vid Institutionen för medicin Solna.

Forskare vid Karolinska Institutet har i den största kartläggningen hittills studerat hur sjukdomar i aortaklaffen påverkar prognos hos patienter med olika typer av hjärtsvikt. Studien publicerades i tidskriften European Journal of Heart Failure. Delade förstaförfattare är systrarna Angiza och Bahira Shahim, som också presenterade resultaten från studien på den internationella konferensen Heart Failure i Prag.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.

En klinisk studie vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Resultaten har publicerats i tidskriften European Heart Journal.

Karolinska Institutet har beslutat att utse Wilhelmina Hoffman, specialist inom geriatrisk medicin, och näringslivsprofilen Fredrik Lundberg, till hedersdoktorer. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus den 12 maj.

Möt forskargruppsledaren John Pernow vid avdelningen för kardiologi, institutionen för medicin, Solna.

Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.

Frivilliga så kallade SMS-livräddare som larmas till hjärtstopp med hjälp av en mobil-app utför en stor del av livräddande insatser innan ambulans, polis eller räddningstjänst anländer, oavsett om de fick instruktioner att hämta en hjärtstartare eller inte. Det visar en ny studie i tidskriften JAMA Cardiology av forskare från Karolinska Institutet.

En observationsstudie vid Karolinska Institutet visar att barn som drabbas av syrebrist-relaterade komplikationer som nyfödda löper nästan dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom under barndomen och tidigt i vuxenlivet, jämfört med barn utan sådana komplikationer. Den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder är dock väldigt låg. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Jacob Hollenberg forskar för att fler ska överleva hjärtstopp. Han leder KI:s Centrum för Hjärtstoppsforskning, som utvecklar och studerar nya innovativa metoder och behandlingar i hela vårdkedjan vid hjärtstopp.

Publikationen Heart utser årligen det högst meriterade forskningsarbetet till Heart Best Research Paper Award. En av de tre finalisterna till årets utmärkelse var publikationen "Relative survival after aortic valve surgery in patients with biscupid aortic valves" från forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

I samband med den stora hjärtkongressen i Barcelona tilldelades professor Göran K. Hansson Europeiska kardiologsällskapets guldmedalj. Han hedras för sina forskningsinsatser och framför allt för sina upptäckter om inflammationens roll vid hjärt-kärlsjukdom. Guldmedaljen är sällskapets främsta utmärkelse och utdelas för enastående insatser i kardiovaskulär medicin.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Från och med den 1 februari anställs Jacob Hollenberg som professor i kardiologi med inriktning mot intensivvård på Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS). Tjänsten är förenad med en överläkartjänst inom verksamhetsområde kardiologi. Han blir därmed den första professorn inom detta område i Sverige.

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.