Nyhetsarkiv

KI DS hade i veckan besök av en delegation från Qilu Hospital, Shandong University, i Jinan i Kina. Sjukhuset är rankad nr 5 i Kina och har 4360 vårdplatser.

Under julhelgen inträffade ett fryshaveri i Neo-byggnaden på KI:s campus Flemingsberg. Den automatiska påfyllningen till kryotankarna av flytande kväve avbröts av okänd anledning. Följden blev att temperaturen i 16 av 19 kryofrysar steg och stora mängder biologiskt forskningsmaterial har förstörts. Nu pågår en utredning med interna och externa experter som ska ta reda på hur detta haveri har kunnat ske.

Vi gratulerar Daniel C Andersson, Johanna Lanner, Jon Lundberg, Carl Johan Sundberg och Eddie Weitzberg, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som får anslag från Hjärt-Lungfonden 2023. Totalt har 5,9 miljoner kronor delats ut till forskarna på FyFa.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat möjligheten att larma ut drönare utrustade med hjärtstartare till patienter med misstänkt hjärtstopp. I över hälften av fallen var drönarna före ambulansen med ett försprång på i snitt tre minuter. I de fall som patienten hade hjärtstopp användes den drönarlevererade hjärtstartaren i ett flertal av fallen. Resultatet har publicerats i tidskriften The Lancet Digital Health.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) delar årligen ut 100 000 kronor som pris till en särskilt förtjänt yngre forskare som ansökt om och tilldelats SLS projektanslag. I år går priset till Bahira Shahim, ST-läkare i kardiologi och forskare vid Institutionen för medicin Solna.

Forskare vid Karolinska Institutet har i den största kartläggningen hittills studerat hur sjukdomar i aortaklaffen påverkar prognos hos patienter med olika typer av hjärtsvikt. Studien publicerades i tidskriften European Journal of Heart Failure. Delade förstaförfattare är systrarna Angiza och Bahira Shahim, som också presenterade resultaten från studien på den internationella konferensen Heart Failure i Prag.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.

En klinisk studie vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Resultaten har publicerats i tidskriften European Heart Journal.

Karolinska Institutet har beslutat att utse Wilhelmina Hoffman, specialist inom geriatrisk medicin, och näringslivsprofilen Fredrik Lundberg, till hedersdoktorer. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus den 12 maj.

Möt forskargruppsledaren John Pernow vid avdelningen för kardiologi, institutionen för medicin, Solna.

Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.

Frivilliga så kallade SMS-livräddare som larmas till hjärtstopp med hjälp av en mobil-app utför en stor del av livräddande insatser innan ambulans, polis eller räddningstjänst anländer, oavsett om de fick instruktioner att hämta en hjärtstartare eller inte. Det visar en ny studie i tidskriften JAMA Cardiology av forskare från Karolinska Institutet.

En observationsstudie vid Karolinska Institutet visar att barn som drabbas av syrebrist-relaterade komplikationer som nyfödda löper nästan dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom under barndomen och tidigt i vuxenlivet, jämfört med barn utan sådana komplikationer. Den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder är dock väldigt låg. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Publikationen Heart utser årligen det högst meriterade forskningsarbetet till Heart Best Research Paper Award. En av de tre finalisterna till årets utmärkelse var publikationen "Relative survival after aortic valve surgery in patients with biscupid aortic valves" från forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

I samband med den stora hjärtkongressen i Barcelona tilldelades professor Göran K. Hansson Europeiska kardiologsällskapets guldmedalj. Han hedras för sina forskningsinsatser och framför allt för sina upptäckter om inflammationens roll vid hjärt-kärlsjukdom. Guldmedaljen är sällskapets främsta utmärkelse och utdelas för enastående insatser i kardiovaskulär medicin.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Från och med den 1 februari anställs Jacob Hollenberg som professor i kardiologi med inriktning mot intensivvård på Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS). Tjänsten är förenad med en överläkartjänst inom verksamhetsområde kardiologi. Han blir därmed den första professorn inom detta område i Sverige.

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

Kristina Haugaa är ny professor i kardiologi vid institutionen för medicin i Huddinge sedan den 11:e oktober. "Jag ser verkligen fram emot att bedriva kardiologisk forskning vid Karolinska Institutet".

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt det långsiktiga utfallet för personer som fått en pacemaker inopererad efter kateterburen aortaklaffbyte via ljumsken. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i dödlighet för patienterna med pacemaker jämfört med patienterna utan pacemaker. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Cardiovascular Interventions.

Screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet.

Forskare vid Karolinska Institutet kan nu för första gången redovisa resultatet av ett pilotprojekt där drönare använts för att leverera hjärtstartare vid skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen, och när de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats. Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenteras idag på hjärtkongressen ESC.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat åtta primära faktorer som ökar risken för en vanlig blödningskomplikation efter akut hjärtinfarkt. Vissa av faktorerna är kända sedan tidigare men forskarna har även genom datainlärning hittat nya faktorer såsom rökning, blodtryck och blodglukos.

Vid närmare en av tio hjärtinfarkter hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan leda till att många fler får en diagnos. Studien har publicerats i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging.

Personer med kardiometabola riskfaktorer som högt blodtryck, fetma och diabetes har ökad risk för livshotande covid-19 som kräver respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning. Riskfaktorerna har större betydelse hos yngre personer men det finns även tydliga kopplingar mellan svår covid-19 och andra sjukdomar såsom astma och kroniska inflammationssjukdomar. Fynden kan få betydelse inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper, menar forskarna.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

För att göra det lättare att mäta hjärtrytm testar Danderyds sjukhus sedan 2018 en ny metod för mätning i hemmet. En tidigare pilotstudie, utförd på sjukhuset, visade mycket hög överensstämmelse mellan automatiskt ställda diagnoser från mätningar gjorda med mobil-appen och EKG-mätningar tolkade av hjärtläkare.

Preventionsprogram med fokus på fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil minskar risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom med 21 procent. Det visar resultatet av en långtidsstudie där forskare vid Karolinska Institutet under 22 år följt 5 671 personer via primärvården i Sollentuna, som nu publiceras i British Journal of Sports Medicine.

Mikroflimmer tycks kunna vara både en markör för odiagnostiserat förmaksflimmer, men även ett förstadium till förmaksflimmer.

Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet visat att det tidigare kända sambandet gäller även i miljöer där luftföroreningarna anses vara låga generellt. En svensk studie publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives talar för att det framförallt är sotpartiklar från trafikavgaser som ökar risken för stroke, och inte luftföroreningar från andra källor.

Två nya studier med potential att förbättra hjärtsjukvården för diabetes och KOL-patienter har presenterats av forskare Robin Hofmann vid Europeiska Kardiologföreningens (ESC) vetenskapliga möte i Paris.

Patienter med en nära släkting som haft en hjärtinfarkt, har över 60 % högre risk att själva vara drabbade när de söker på akuten för bröstsmärta. Det sambandet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa genom att kombinera data på ett helt nytt sätt. Resultaten publiceras i tidskriften European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care.

Paolo Parini forskar på kardiometabola sjukdomar och är överläkare på Kliniken för Endokrinologi, Metabolism och Diabetes. Sedan september 2015 har han en delad professur mellan institutionen för Medicin, Huddinge, och institutionen för Laboratoriemedicin.