Hjärtavvikelse vid klaffsjukdom kan orsaka plötsligt hjärtstopp

Personer med en särskild avvikelse i en av hjärtklaffarnas infästning löper ökad risk för farliga hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i European Heart Journal. Tillståndet är vanligare hos kvinnor och yngre patienter med klaffsjukdom och kan i värsta fall leda till plötsligt hjärtstopp.
MAD (mitral annular disjunction) är en avvikelse i hjärtat som innebär att mitralisklaffens infästning i hjärtat ”glappar”. På senare år har man kopplat tillståndet till en ökad risk för allvarliga hjärtrytmrubbningar. Man har hittills inte vetat om risken för hjärtrytmrubbningar försvinner om MAD korrigeras kirurgiskt.
MAD upptäcks ofta i samband med hjärtsjukdomen mitralisklaffprolaps som drabbar 2,5 procent av befolkningen och innebär att en av hjärtats klaffar inte stänger ordentligt. Det kan leda till att blodet pumpas åt fel håll i hjärtat, vilket kan orsaka hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar. Sjukdomen kan ge symtom som andfåddhet och hjärtklappning.
Följde patienter efter operation
I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet undersökt risken för hjärtrytmrubbningar hos 599 patienter med mitralisklaffprolaps som genomgått hjärtoperation vid Karolinska Universitetssjukhuset mellan 2010 och 2022. 16 procent av patienterna hade även hjärtavvikelsen MAD.

– Vi har kunnat visa att personer med MAD har betydligt högre risk att drabbas av kammararytmier, en farlig typ av hjärtrytmrubbning som i värsta fall kan leda till plötsligt hjärtstopp, säger Bahira Shahim, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och kardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Personer med MAD var oftare kvinnor och var i genomsnitt åtta år yngre än de som inte hade MAD. Dessutom hade de mer omfattande förändringar i mitralisklaffen. Trots att operationen lyckades korrigera MAD, hade dessa patienter en drygt tre gånger högre risk för kammararytmier under de följande fem åren jämfört med patienter utan preoperativ MAD.
– Våra resultat visar att det är viktigt att noggrant följa upp patienter med detta tillstånd och behandla eventuella hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation, säger Bahira Shahim.
Flera nya forskningsspår
Studien har lett till nya hypoteser som forskarna nu undersöker vidare. En av hypoteserna är att MAD över tid orsakar permanenta förändringar i hjärtmuskeln. En annan är att MAD är ett tecken på en underliggande hjärtmuskelsjukdom. Forskarna fortsätter nu att studera ärrbildning i hjärtat med hjälp av magnetkamera och analysera vävnadsprover från hjärtmuskeln.
Forskningen har letts av Bahira Shahim i nära samarbete med Magnus Dalén, docent vid Karolinska Institutet och hjärtkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Klara Lodin, doktorand vid Karolinska Institutet. Den finansierades av ALF-medel, Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Svenska Läkaresällskapet (SLS) och Karolinska Institutet. Se den vetenskapliga artikeln för information om potentiella intressekonflikter.
Publikation
“Mitral annular disjunction and mitral valve prolapse: long-term risk of ventricular arrhythmias after surgery”, Klara Lodin, Cristina Da Silva, Anne Wang Gottlieb, Ivana Bulatovic, Andreas Rück, Isaac George, David J. Cohen, Frieder Braunschweig, Peter Svenarud, Maria J. Eriksson, Kristina H. Haugaa, Magnus Dalén, Bahira Shahim, European Heart Journal, online 15 april 2025, doi: 10.1093/eurheartj/ehaf195.