Att inkludera könsskillnader i forskning och klinik räddar liv

Över tid har vi lärt oss att män och kvinnor kan drabbas olika vid vissa sjukdomar och att de inte alltid reagerar på samma sätt på behandlingar. 

När vi startade Centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset för snart 25 år sedan var det med målsättningen att inkludera biologiska och sociala köns- och genusaspekter inom både forskning och klinik. 

Initiativet föddes ur mina egna erfarenheter som kardiolog på hjärtintensiven där jag såg att kvinnliga patienter ofta fick sämre vård än manliga. 

En manlig sjukdom

Vid den här tiden ansågs hjärtinfarkt mest drabba män och de hjärt-kärlstudier som gjordes inkluderade i huvudsak bara manliga patienter. Diagnostiseringen utgick därför också utifrån mäns symptom. 

Men kvinnor visade sig ofta ha andra symptom än männen. Istället för förträngningar i de centrala kranskärlen (stenos) hade de ofta problem i perifera kärl, vilket inte gick att se med en traditionell kranskärlsröntgen. Hos kvinnor var det också vanligare med spasm eller blödningar i kranskärlen (SCAD). 

De här skillnader ledde till att kvinnors hjärtproblem ofta missförstods eller avfärdades som hypokondri, trots att både EKG och blodprover indikerade hjärtinfarkt. Vissa blev till och med remitterade till psykiatrin. Hjärtinfarkt var dock även då den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor. 

Ökade kunskaper

Mycket har hänt inom hjärt-kärlområdet de senaste åren och kvinnor med hjärtinfarkt löper inte längre samma risk att bli förbisedda. 

Forskningen har bekräftat att infarkten även kan bero på patologiska förändringar perifert i hjärtat. Man har också lärt sig att kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt 8–10 år senare än män och en teori är att kvinnor skyddas av östrogen. Det har också upptäckts att tillstånd kopplade till kvinnlig reproduktion, som havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, polycystiskt ovariesyndrom och endometrios, kan vara kopplade till framtida hjärt-kärlsjukdomar. 

Kvinnor räknas numera inte heller längre som en ”special group” i de europeiska riktlinjerna för behandling av ischemisk hjärtsjukdom utan inkluderas i huvudgruppen, och stora kliniska prövningar inkluderar ofta könsanalys av resultat. 

Ett avgörande perspektiv inom många medicinska områden

Det är inte bara inom hjärt-kärlområdet som könsskillnader är viktiga. Inom de flesta medicinska specialiteter finns det betydande skillnader mellan könen som måste beaktas och det är glädjande att se att medvetenheten om detta har ökat de senaste åren. Det är också positivt att stora svenska anslagsgivare som exempelvis Vetenskapsrådet och Forte har anammat att ett köns- och genusperspektiv ska finnas med i ansökningar om det är relevant

Det vore därför katastrofalt om de inställningar som nu sprids skulle få fäste i Europa. Att stoppa forskning om kön och genus inom medicinen riskerar att leda till dödsfall och lidande bland våra patienter. Vi måste stå upp för fri forskning och säkerställa att könsskillnader alltid beaktas i medicinsk forskning och klinisk praxis.